Läget med laget, för ledningsgrupper och team

Ta läget med laget

Gör ni rätt saker tillsammans, och gör ni dem väl?

Läget med laget visar var gruppen står i tre fyrfältare: vad ni arbetar med, hur ni arbetar tillsammans och om besluten blir verklighet. Det tar cirka 15 minuter per person, bygger på forskning om vad som gör grupper effektiva och visar också hur lika ni ser på er själva.

Jag leder en grupp

Skapa mätningen, bjud in gruppen och öppna rapporten när minst tre har svarat. Räkna med cirka 15 minuter per person och 60 minuter för samtalet.

Skapa en mätning

Jag faciliterar

Skapa mätningen åt gruppen. Ni får samma rapport, och sist i den finns ett upplägg för ett samtal på 90 minuter.

Skapa mätningen åt gruppen

Jag vill bara prova

Gör självtestet och se din egen bild av gruppen direkt. Inget sparas om du inte själv vill.

Gör självtestet

Vägarna skiljer sig i vad du gör, inte i vad ni får. Vid gruppmätning kan ni lägga till högst två moduler: psykologisk trygghet, konflikthanteringsstilar, gruppens mognad eller destruktivt ledarskap.

Vad får ni?

Försättsblad ur exempelrapporten
Försättsblad
Resultatet i korthet ur exempelrapporten
Resultatet i korthet
Nästa steg ur exempelrapporten
Nästa steg
Se en exempelrapport med två moduler (PDF)
  1. 1

    Starta gruppmätningen

    Ge den ett namn, till exempel gruppens namn och månad. Du får en gruppkod och en QR-kod.

  2. 2

    Bjud in gruppen

    Visa QR-koden på skärmen eller skicka länken till svarssidan. Svaren är anonyma. Inga namn samlas in. Svarar du att du leder gruppen kan ledarens bild visas separat när minst tre andra har svarat. Det tar cirka 15 minuter.

  3. 3

    Visa resultatet

    Resultatet kan visas när minst 3 har svarat. Gå igenom det tillsammans och ladda ner PDF:en.

  4. 4

    Mät igen

    Efter tre till sex månader öppnar du mätningen igen, under Mina gruppmätningar eller med gruppkoden, och väljer Mät igen med samma grupp.

Tid: cirka 15 minuterMinst 3 svarOmtest: ja

Starta gruppmätning

Typ av grupp

Har du gruppkoden från förra gången? Skriv in den här så jämförs mätningarna. Lättast är annars att öppna förra mätningen och välja Mät igen med samma grupp.

Du bestämmer för hela gruppen, så rutan är tom från början. Bara gruppens medelvärden sparas, aldrig någons enskilda svar, och bidraget skrivs utan gruppens namn.

Har du fått en gruppkod?

Svaren sparas utan namn. Gruppens resultat visas när minst tre har svarat och enskilda svarspunkter när minst fem har svarat. Den som har gruppkoden kan öppna resultatsidan. Dela därför koden bara med gruppen.

01

Vad ni arbetar med

Delar ni bilden av uppdraget, går tiden till frågor som kräver hela gruppen, och tar ni ansvar för helheten?

02

Hur ni arbetar

Går det att säga emot och lyfta misstag, blir besluten tydliga och följs de upp, lär ni av det som hänt och håller ni varandra ansvariga?

03

Hur lika ni ser

Spridningen i svaren visas lika tydligt som medelvärdet. Där ni ser olika finns ofta det viktigaste samtalet.

04

Vart ni är på väg

Mät igen efter tre till sex månader. Förflyttningen visas som pilar i samma bilder.

Om metoden

Hur fungerar Läget med laget, och hur säkert är det?

Läget med laget mäter två saker som forskningen pekar ut som avgörande för gruppers effektivitet: vad gruppen arbetar med och hur den arbetar tillsammans. Testet är forskningsbaserat men ännu inte validerat, och resultatet ska därför läsas som ett underlag för samtal snarare än som en diagnos.

VAD vilar främst på J. Richard Hackmans och Ruth Wagemans forskning om förutsättningar för effektiva team, särskilt en engagerande riktning och ett verkligt lag med ömsesidigt beroende. Tanken att skilja vad en ledningsgrupp arbetar med från hur den arbetar finns också i den svenska modellen MTAM, och skillnaden mellan operativa och strategiska frågor är hämtad därifrån som idé.

HUR vilar på forskningen om psykologisk trygghet (psychological safety), där en metaanalys av 136 oberoende urval visar samband med informationsdelning, lärande och prestation, och på forskningen om beteendeintegration (behavioral integration) i ledningsgrupper. Konstruktiv konflikt och ansvarstagande tar upp idéer från Patrick Lencionis modell om fem beteenden, men utan dess antagande om att beteendena bygger på varandra i en bestämd ordning, eftersom det inte är prövat i forskning.

Tydlighet och uppföljning har sin grund i beteendeanalytisk ledarskapsforskning, i Sverige spridd bland annat av Stefan Söderfjäll och Sven Elvnäs. Återkoppling och lärande mäts på den nivå som After Action Review beskriver: en strukturerad genomgång av vad som var tänkt, vad som hände, varför och vad gruppen gör annorlunda, en metod med stöd i flera metaanalyser. Ömsesidigt ansvar bygger på Patrick Lencionis beskrivning av hur medlemmarna, inte bara den som leder, håller varandra till det man kommit överens om, och på Jon Katzenbach och Douglas Smiths beskrivning av vad som kännetecknar ett verkligt team.

Elva av påståendena kommer från theORVARs formulär för grupputveckling och är vända, så att en grupp som gärna svarar ja inte får för höga värden.

Rapporten visar nivåerna som ord, låg, mitt och hög, i stället för decimaler. Låg betyder under 3,0, mitt 3,0 till 3,9 och hög 4,0 eller mer. Alla medelvärden, samsynen (rwg) och antalet svar finns i bilagan Siffrorna bakom bilderna sist i rapporten. I bilden Hur samspelar ni? heter fälten Levererande lag, Trygg men kravlös, Effektiv men skör och Fastlåst, och de motsvarar zonerna i Amy Edmondsons forskning om psykologisk trygghet.

Frågan om var blicken ligger och fördjupningen om kedjan ovanför gruppen bygger på theORVARs artikel om ledningsgruppen, Ledningsgruppen finns för de frågor ingen kan lösa ensam.

Moduler. Den som skapar mätningen kan lägga till högst två av fyra moduler. Psykologisk trygghet har sju påståenden och bygger på Amy Edmondsons forskning om psykologisk trygghet i arbetsgrupper. Konflikthanteringsstilar har 25 påståenden och bygger på Thomas och Kilmanns fem stilar för att hantera oenighet. Gruppens mognad har 32 påståenden som theORVAR formulerat utifrån Susan Wheelans fyra faser; de är inte Wheelans formulär GDQ. Destruktivt ledarskap använder Destrudo-L, utvecklat av Larsson, Fors Brandebo och Nilsson vid Försvarshögskolan, och kan bara väljas av den som leder gruppen själv. Modulerna fördjupar. De räknas aldrig in i bilderna, och varje modul får en egen sida i rapporten.

Och vad som talar emot

Vart och ett av de elva områdena mäts med fyra påståenden. Fyra påståenden per område är fortfarande en kort skala. Flaggornas gränser och tidsmarkören är tumregler tills svenska data finns. Enskilda påståenden ska därför inte övertolkas. Fyrfältarnas axlar hänger troligen ihop, vilket gör att många grupper hamnar längs diagonalen. Det finns ännu inga svenska jämförelsenormer, och forskningen om ledningsgrupper bygger till stor del på amerikanska urval. En grupp som utvecklats kan dessutom skatta sig lägre vid omtest, eftersom den har lärt sig mer om vad ett gott samspel innebär.

Källor

  • Bang, H., & Midelfart, T. N. (2017). What characterizes effective management teams? A research-based approach. Consulting Psychology Journal: Practice and Research, 69(4), 334-359. https://doi.org/10.1037/cpb0000098
  • de Wit, F. R. C., Greer, L. L., & Jehn, K. A. (2012). The paradox of intragroup conflict: A meta-analysis. Journal of Applied Psychology, 97(2), 360-390. https://doi.org/10.1037/a0024844
  • Edmondson, A. (1999). Psychological safety and learning behavior in work teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350-383. https://doi.org/10.2307/2666999
  • Frazier, M. L., Fainshmidt, S., Klinger, R. L., Pezeshkan, A., & Vracheva, V. (2017). Psychological safety: A meta-analytic review and extension. Personnel Psychology, 70(1), 113-165. https://doi.org/10.1111/peps.12183
  • Hackman, J. R. (2002). Leading teams: Setting the stage for great performances. Harvard Business School Press.
  • Hall, A. T., Frink, D. D., & Buckley, M. R. (2017). An accountability account: A review and synthesis of the theoretical and empirical research on felt accountability. Journal of Organizational Behavior, 38(2), 204-224. https://doi.org/10.1002/job.2052
  • James, L. R., Demaree, R. G., & Wolf, G. (1984). Estimating within-group interrater reliability with and without response bias. Journal of Applied Psychology, 69(1), 85-98. https://doi.org/10.1037/0021-9010.69.1.85
  • Katzenbach, J. R., & Smith, D. K. (1993). The wisdom of teams: Creating the high-performance organization. Harvard Business School Press.
  • Keiser, N. L., & Arthur, W., Jr. (2021). A meta-analysis of the effectiveness of the after-action review (or debrief) and factors that influence its effectiveness. Journal of Applied Psychology, 106(7), 1007-1032. https://doi.org/10.1037/apl0000821
  • Kilmann, R. H., & Thomas, K. W. (1977). Developing a forced-choice measure of conflict-handling behavior: The "MODE" instrument. Educational and Psychological Measurement, 37(2), 309-325. https://doi.org/10.1177/001316447703700204
  • Kluger, A. N., & DeNisi, A. (1996). The effects of feedback interventions on performance: A historical review, a meta-analysis, and a preliminary feedback intervention theory. Psychological Bulletin, 119(2), 254-284. https://doi.org/10.1037/0033-2909.119.2.254
  • Larsson, G., Fors Brandebo, M., & Nilsson, S. (2012). Destrudo-L: Development of a short scale designed to measure destructive leadership behaviours in a military context. Leadership & Organization Development Journal, 33(4), 383-400. https://doi.org/10.1108/01437731211229313
  • LeBreton, J. M., & Senter, J. L. (2008). Answers to 20 questions about interrater reliability and interrater agreement. Organizational Research Methods, 11(4), 815-852. https://doi.org/10.1177/1094428106296642
  • Lencioni, P. (2002). The five dysfunctions of a team: A leadership fable. Jossey-Bass.
  • LePine, J. A., Piccolo, R. F., Jackson, C. L., Mathieu, J. E., & Saul, J. R. (2008). A meta-analysis of teamwork processes: Tests of a multidimensional model and relationships with team effectiveness criteria. Personnel Psychology, 61(2), 273-307. https://doi.org/10.1111/j.1744-6570.2008.00114.x
  • Mogård, E. V., Rørstad, O. B., & Bang, H. (2023). The relationship between psychological safety and management team effectiveness: The mediating role of behavioral integration. International Journal of Environmental Research and Public Health, 20(1), 406.
  • Salas, E., Sims, D. E., & Burke, C. S. (2005). Is there a "Big Five" in teamwork? Small Group Research, 36(5), 555-599. https://doi.org/10.1177/1046496405277134
  • Schippers, M. C., West, M. A., & Dawson, J. F. (2015). Team reflexivity and innovation: The moderating role of team context. Journal of Management, 41(3), 769-788. https://doi.org/10.1177/0149206312441210
  • Simsek, Z., Veiga, J. F., Lubatkin, M. H., & Dino, R. N. (2005). Modeling the multilevel determinants of top management team behavioral integration. Academy of Management Journal, 48(1), 69-84. https://doi.org/10.5465/amj.2005.15993139
  • Tannenbaum, S. I., & Cerasoli, C. P. (2013). Do team and individual debriefs enhance performance? A meta-analysis. Human Factors, 55(1), 231-245. https://doi.org/10.1177/0018720812448394
  • Wageman, R., Hackman, J. R., & Lehman, E. (2005). Team Diagnostic Survey: Development of an instrument. The Journal of Applied Behavioral Science, 41(4), 373-398. https://doi.org/10.1177/0021886305281984
  • Wageman, R., Nunes, D. A., Burruss, J. A., & Hackman, J. R. (2008). Senior leadership teams: What it takes to make them great. Harvard Business School Press.
  • Wheelan, S. A. (2005). Group processes: A developmental perspective (2 uppl.). Allyn & Bacon.
  • Wheelan, S. A. (2009). Group size, group development, and group productivity. Small Group Research, 40(2), 247-262. https://doi.org/10.1177/1046496408328703

Läget med laget version 2.2. Frågorna är formulerade av theORVAR och bygger på begrepp, inte på formuleringar, från de modeller som nämns.