Boktips · 22 augusti 2026 · 4 min
Mindset sitter i kulturen, inte i huvudet
Ligger på min läslista. Mary Murphy är Carol Dwecks tidigare doktorand och flyttar här mindsetbegreppet från individ till kultur, vilket rättar den vanligaste missuppfattningen i svensk ledarutveckling. Boken finns ännu bara på engelska.
Boken
Cultures of Growth: How the New Science of Mindset Can Transform Individuals, Teams, and Organizations — Mary C. Murphy (2024)
För dig som har hört growth mindset presenteras som något man installerar i en person och anat att det inte kan stämma.

Boken
Cultures of Growth: How the New Science of Mindset Can Transform Individuals, Teams, and Organizations. Mary C. Murphy, med förord av Carol Dweck, Simon & Schuster, 2024, 352 sidor.
Mary C. Murphy är Class of 1948 Herman B Wells Endowed Professor vid Indiana University Bloomington, med hemvist i psykologi och hjärnvetenskap.
Förlaget beskriver boken så här: Murphy bygger vidare på Dwecks teori om fixed och growth mindset och visar att mindset inte bara är individuellt utan finns i kulturen. Hennes forskning över ett decennium visar att organisationer med tillväxtorienterad kultur ger djupare lärande, mer samarbete, mer innovation och den tillit som krävs för risktagande, med exempel från stora bolag, startuper och skolor.
Varför omflyttningen spelar roll
Dweck visade att människor bär på olika antaganden om huruvida förmågor går att utveckla. I praktiken har det ofta blivit en workshop där medarbetare uppmanas att byta inställning. Murphys poäng är att antagandet till stor del sitter i omgivningen: i hur misstag hanteras, hur beröm formuleras, vem som får svåra uppgifter och vad som händer när någon inte klarar dem. Det gör mindset till en fråga om ledningens beteende snarare än om medarbetarens attityd.
Vad jag hoppas hitta
Konkreta beskrivningar av vad en tillväxtorienterad kultur består av i vardagen, eftersom det är där en modell antingen blir användbar eller stannar vid ett ord på en vägg.
mindset · kultur · lärande · ledarskap · boktips
Fler inlägg
Ledningsgruppen finns för de frågor ingen kan lösa ensam
De flesta organisationer har en ledningsgrupp. Den träffas några gånger i månaden och går igenom ungefär samma dagordning. Ändå är det en av de minst genomtänkta arbetsformerna i arbetslivet: frågan om varför gruppen finns ställs sällan. Den här texten går igenom vad forskningen vet om ledningsgrupper: hur de hänger ihop med ägare, styrelse och VD, vad de är till för, vilka roller och tidshorisonter som behöver finnas och hur arbetet i dem går att styra. Den är skriven som ett verktyg, med frågor att stanna upp vid och skattningar att göra tillsammans, för gruppen, för den som leder den (VD eller en chef längre ned i organisationen) och för den som leder ett utvecklingsarbete med den. Den påstår inte att det finns ett rätt sätt, men försöker ge underlag för att välja sitt eget.
Tre meningar. En trioövning i korridorstempo
Den vanligaste orsaken till att återkoppling uteblir är inte att den är svår att säga. Det är att tillfället är för kort. Ett samtal på fyrtio sekunder mellan två möten är den verkliga formen, och den som bara har övat på den skrivna versionen säger oftast ingenting alls.
Manuset. En trioövning om jag-budskapet
De flesta som säger att de inte kan ge återkoppling har inget formuleringsproblem. De har ett problem med vad de vet. Den här övningen skiljer de två åt genom att tvinga fram meningen i skrift, där det syns var tolkningen smugit sig in.