Boktips · 22 augusti 2026 · 4 min
Den svenska grundboken om vad som händer i en grupp
Den mest använda svenska boken om gruppsykologi, nu i sin åttonde upplaga sedan 1997. Den samlar det som annars ligger utspritt: roller, normer, faser, ledarskap och organisationens påverkan på gruppen.
Boken
Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap — Lars Svedberg (2025)
För dig som arbetar med grupper och vill ha ett samlat underlag i stället för en modell i taget.

Boken
Gruppsykologi: om grupper, organisationer och ledarskap. Lars Svedberg, Studentlitteratur, åttonde upplagan 2025, första upplagan 1997, 330 sidor.
Lars Svedberg är docent och har undervisat i ämnet i decennier. Boken har följt med genom flera generationer av utbildningar i Sverige och reviderats löpande.
Vad den innehåller
Boken går igenom gruppen från flera håll samtidigt. Den psykodynamiska traditionen finns med, liksom systemteorin och den mer beteendeinriktade forskningen. Roller, normer, ledarskap, kommunikation och konflikt behandlas var för sig, men alltid med organisationen runtomkring som ram. Det är den ramen som skiljer den från de flesta böcker om team: gruppen betraktas inte som en ö.
Varför den ligger här
Det mesta i kunskapsbanken är enskilda studier. Den här boken är motsatsen, en sammanhållen framställning där modellerna ligger bredvid varandra och går att jämföra. Den är därför användbar just som referensverk när man vill kontrollera var en modell kommer ifrån och vad den bygger på.
Den som arbetar med IMGD känner igen mycket, men Svedberg placerar Wheelans modell i ett större fält i stället för att göra den till hela svaret.
En reservation
Boken är kurslitteratur, med den ojämnhet det innebär. Vissa avsnitt är tätt underbyggda, andra refererar äldre traditioner mer beskrivande än prövande. Läs den som karta över fältet, och gå till originalstudierna när något ska hålla för en beslutsdiskussion.
gruppsykologi · grupputveckling · roller · normer · Svedberg · boktips
Fler inlägg
Tre meningar. En trioövning i korridorstempo
Den vanligaste orsaken till att återkoppling uteblir är inte att den är svår att säga. Det är att tillfället är för kort. Ett samtal på fyrtio sekunder mellan två möten är den verkliga formen, och den som bara har övat på den skrivna versionen säger oftast ingenting alls.
Manuset. En trioövning om jag-budskapet
De flesta som säger att de inte kan ge återkoppling har inget formuleringsproblem. De har ett problem med vad de vet. Den här övningen skiljer de två åt genom att tvinga fram meningen i skrift, där det syns var tolkningen smugit sig in.
Motivationskartläggningen, fem veckor i tre kolumner
Frågan om vad som motiverar en människa ger nästan alltid ett svar som låter bra. Den här övningen frågar i stället efter något som redan har hänt: vad gjorde du de senaste fem veckorna, och vilket skäl var sant just då. Skälen sorteras i tre kolumner, och poängen ligger i den mellersta.