Boktips · 22 augusti 2026 · 4 min
Medarbetarskapet prövat mot svenska verksamheter
Den svenska forskningsnära grundboken om medarbetarskap, byggd på fallstudier från vård, industri, kommun och tjänsteföretag. Den visar hur olika samma begrepp blir i olika sammanhang.
Boken
Medarbetarskap i praktiken — Freddy Hällstén och Stefan Tengblad (red.) (2006)
För dig som vill se hur medarbetarskap faktiskt tar sig uttryck i olika verksamheter, inte bara hur det beskrivs i teorin.
Boken
Medarbetarskap i praktiken. Freddy Hällstén och Stefan Tengblad (red.), Studentlitteratur 2006, 312 sidor.
Stefan Tengblad är professor i företagsekonomi och har forskat om chefsarbete och medarbetarskap i över tjugo år. Freddy Hällstén forskar om personalarbete och organisering. Boken är en antologi där flera forskare bidrar med varsin fallstudie.
Vad den handlar om
Medarbetarskap är ett begrepp som ofta används utan att preciseras. Boken preciserar det genom att visa hur det ser ut på riktigt: vad som händer när ansvar flyttas nedåt, vad som krävs av organisationen för att det ska fungera, och var det slår fel. Fallen kommer från vitt skilda verksamheter, vilket gör skillnaderna synliga.
Ett återkommande fynd är att medarbetarskap sällan uppstår av att man talar om det. Det uppstår när förutsättningarna finns: befogenheter som följer med ansvaret, tillgång till information, och en chef som faktiskt släpper taget.
Varför den ligger här
Du har redan Larssons Utvecklande medarbetarskap och Behrens praktiska handbok. Den här är den empiriska mellanlänken: den beskriver inte hur det borde vara, den beskriver vad forskarna såg när de tittade.
En reservation
Fallen är från början av 2000-talet och en del av arbetslivets villkor har förändrats sedan dess, inte minst genom distansarbete. Mekanismerna som beskrivs känns dock igen, och boken är fortfarande den vanligaste svenska referensen på området.
medarbetarskap · organisationsutveckling · Tengblad · Hällstén · fallstudier · boktips
Fler inlägg
Tre meningar. En trioövning i korridorstempo
Den vanligaste orsaken till att återkoppling uteblir är inte att den är svår att säga. Det är att tillfället är för kort. Ett samtal på fyrtio sekunder mellan två möten är den verkliga formen, och den som bara har övat på den skrivna versionen säger oftast ingenting alls.
Manuset. En trioövning om jag-budskapet
De flesta som säger att de inte kan ge återkoppling har inget formuleringsproblem. De har ett problem med vad de vet. Den här övningen skiljer de två åt genom att tvinga fram meningen i skrift, där det syns var tolkningen smugit sig in.
Motivationskartläggningen, fem veckor i tre kolumner
Frågan om vad som motiverar en människa ger nästan alltid ett svar som låter bra. Den här övningen frågar i stället efter något som redan har hänt: vad gjorde du de senaste fem veckorna, och vilket skäl var sant just då. Skälen sorteras i tre kolumner, och poängen ligger i den mellersta.