Boktips · 22 augusti 2026 · 4 min
Vad som händer med den som blir utpekad som talang
Den enda bok jag hittat på svenska som tar talangfrågan från de utpekades håll i stället för från processens. Den ligger på min läslista, och den fyller en lucka: mycket av vad vi gör i HR utgår från att det är entydigt positivt att bli identifierad som talang.
Boken
Talang för människor: psykologin bakom framgångsrik talent management — Kajsa Asplund (2019)
För dig som driver talangprogram, successionsplanering eller potentialbedömning, och vill veta vad det gör med människorna det handlar om.

Boken
Talang för människor: psykologin bakom framgångsrik talent management. Kajsa Asplund, Natur & Kultur, 2019, 231 sidor.
Kajsa Asplund är psykolog och ekonomie doktor. Hon disputerade vid Handelshögskolan i Stockholm 2018 på en avhandling om identifikation och talangbegreppet, med titeln Putting on the Talent Hat.
Förlaget beskriver boken så här: talent management, alltså att attrahera, identifiera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, har blivit ett centralt begrepp. Boken undersöker vad som faktiskt skapar motivation, engagemang och lojalitet, och varför lovande talanger ändå ofta blir besvikna och byter arbetsgivare.
Frågan boken ställer
Vad händer med en människa som får veta att hon är utvald? Och lika viktigt: vad händer med de betydligt fler som får veta att de inte är det, eller som räknar ut det själva utan att någon säger något?
Varför den är obekväm på ett nyttigt sätt
Talangprogram utvärderas nästan alltid på processen: hur många vi identifierade, hur många som stannade, hur nöjda deltagarna var. Nästan aldrig på vad utpekandet gjorde med självbilden, med relationen till kollegerna eller med förväntningarna på arbetsgivaren. Asplund vänder på det, och det är den vändningen jag vill ha in i vårt eget arbete.
talent management · motivation · potentialbedömning · HR · boktips
Fler inlägg
Ledningsgruppen finns för de frågor ingen kan lösa ensam
De flesta organisationer har en ledningsgrupp. Den träffas några gånger i månaden och går igenom ungefär samma dagordning. Ändå är det en av de minst genomtänkta arbetsformerna i arbetslivet: frågan om varför gruppen finns ställs sällan. Den här texten går igenom vad forskningen vet om ledningsgrupper: hur de hänger ihop med ägare, styrelse och VD, vad de är till för, vilka roller och tidshorisonter som behöver finnas och hur arbetet i dem går att styra. Den är skriven som ett verktyg, med frågor att stanna upp vid och skattningar att göra tillsammans, för gruppen, för den som leder den (VD eller en chef längre ned i organisationen) och för den som leder ett utvecklingsarbete med den. Den påstår inte att det finns ett rätt sätt, men försöker ge underlag för att välja sitt eget.
Tre meningar. En trioövning i korridorstempo
Den vanligaste orsaken till att återkoppling uteblir är inte att den är svår att säga. Det är att tillfället är för kort. Ett samtal på fyrtio sekunder mellan två möten är den verkliga formen, och den som bara har övat på den skrivna versionen säger oftast ingenting alls.
Manuset. En trioövning om jag-budskapet
De flesta som säger att de inte kan ge återkoppling har inget formuleringsproblem. De har ett problem med vad de vet. Den här övningen skiljer de två åt genom att tvinga fram meningen i skrift, där det syns var tolkningen smugit sig in.