← Kunskapsbank

Ledningsgrupper & team

Ledningsmötets två nycklar: klart mål och fokus

Originaltitel Effectiveness in top management group meetings: The role of goal clarity, focused communication, and learning behavior

Bang, H., Fuglesang, S. L., Ovesen, M. R. & Eilertsen, D. E. (2010). Effectiveness in top management group meetings: The role of goal clarity, focused communication, and learning behavior. Scandinavian Journal of Psychology, 51 , 253–261. To explore the relationship between goal clarity, focused communication, learning behavior, and team effectiveness (i.e., task performance, relationship quality,

Författare
BANG, H.; FUGLESANG, S. L.; OVESEN, M. R.; EILERTSEN, D. E.
År
2010
Lästid
5 min

I korthet

Vad är det egentligen som skiljer ett ledningsmöte som ger energi och beslut från ett som mal på och rinner ut i sanden? Den här nordiska studien, kärnan i Henning Bangs forskning om ledningsgrupper vid Universitetet i Oslo, gick ovanligt nära verkligheten: forskarna videofilmade behandlingen av 56 ärenden i åtta verkliga toppledningsgrupper och lät alla medlemmar skatta varje ärende direkt efter att det behandlats. Två faktorer bar mötets kvalitet. Klara mål, att gruppen vet varför ett ärende tas upp och vad behandlingen ska leda till, och fokuserad kommunikation, att diskussionen håller sig till saken i stället för att spåra ur. Båda hängde samman med bättre sakresultat, bättre relationskvalitet mellan medlemmarna och högre tillfredsställelse, och en del av det klara målets verkan gick just genom att det gjorde diskussionen mer fokuserad. Mest praktiskt intressant är fynden om att säga ifrån. Att påpeka att målet med ett ärende är oklart förbättrade både resultat och relationer, men bara när målet faktiskt var oklart för gruppen. Att däremot påpeka att diskussionen spårar ur gav ingen mätbar förbättring, och tenderade till och med att skava i relationerna; avsporingar hanteras uppenbarligen bättre av mötesledningen och formen än av tillrättavisningar i stunden. För den som leder en ledningsgrupp är receptet ovanligt konkret. Skriv ärendets mål i dagordningen: är det information, diskussion eller beslut, och vad ska vi ha när vi går härifrån? Ge ordföranden mandatet att varsamt föra samtalet tillbaka till saken. Och gör det till en dygd att fråga vad är målet med den här punkten, det är en av de billigaste förbättringar av ledningsarbete forskningen känner. Studien knyter direkt an till sajtens tretton frågor om ledningsgruppens arbete.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Ledningsgrupper tillbringar en stor del av sin tid i möten, men mycket av det som sägs om hur mötena bör gå till bygger på erfarenhet snarare än på observationer. Bang, Fuglesang, Ovesen och Eilertsen ville undersöka tre saker som ofta antas göra möten bättre: att målet med varje punkt är tydligt, att samtalet håller sig till ämnet och att medlemmarna säger ifrån när något går snett. Frågan var om dessa faktorer faktiskt hänger ihop med hur effektivt gruppen blir, och om de hänger ihop med varandra.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Forskarna följde åtta ledningsgrupper under deras ordinarie möten och analyserade sammanlagt 56 dagordningspunkter. För varje punkt samlades två slags data: self-report, alltså medlemmarnas egna skattningar, och bedömningar av utomstående observatörer. Tre förhållanden mättes: goal clarity, alltså hur tydligt målet med punkten var; focused communication, alltså hur väl samtalet höll sig till ämnet; och learning behavior, alltså i vilken mån medlemmarna sade ifrån när målet var oklart eller när diskussionen spårade ur. Effektivitet mättes på tre sätt: task performance, alltså kvaliteten i det gruppen åstadkom med punkten, relationship quality, alltså hur relationerna i gruppen påverkades, och member satisfaction, alltså hur nöjda medlemmarna var. Analysen prövade också om målets tydlighet påverkade effektiviteten via den fokuserade kommunikationen, vilket kallas mediering.

Det de fann

Både tydliga mål och fokuserad kommunikation hade ett positivt samband med gruppens effektivitet. Sambandet mellan tydliga mål och effektivitet gick delvis via kommunikationen: ett tydligt mål gjorde det lättare att hålla sig till ämnet, och det bidrog i sin tur till bättre resultat. Målets tydlighet hade alltså både en direkt och en indirekt betydelse. Det mest intressanta ligger i de två sorterna av att säga ifrån. När någon påpekade att målet med en punkt var oklart ökade den fokuserade kommunikationen, uppgiftsresultatet och relationskvaliteten. Att säga ifrån om att diskussionen spårat ur gav däremot inget samband med uppgiftsresultatet eller medlemmarnas nöjdhet, och hade ett negativt samband med relationskvaliteten. Samma slags beteende, att öppet påtala ett problem i mötet, fick alltså olika utfall beroende på vad det riktades mot. Att fråga efter målet upplevdes som hjälpsamt, medan att styra tillbaka samtalet tycks ha kostat något i relationerna. Effektstorlekar redovisas inte i sammanfattningen, så hur stora sambanden var går inte att säga här.

Vad som talar emot

Underlaget är litet: åtta grupper och 56 dagordningspunkter ger begränsat stöd för att generalisera till ledningsgrupper i allmänhet, och grupperna kom sannolikt från ett och samma nationella sammanhang. Studien är observationell, vilket betyder att den visar samband och inte orsak. Det går inte att utesluta att grupper som redan fungerar väl både formulerar tydligare mål och håller sig bättre till ämnet, utan att det ena orsakar det andra. Att medlemmarna själva skattade delar av utfallet öppnar för att stämningen i rummet färgade både bedömningen av mötet och bedömningen av relationerna. Hur observatörerna avgjorde vad som räknades som avvikelse från ämnet framgår inte av sammanfattningen, och den skillnaden kan vara avgörande för tolkningen av det negativa sambandet.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är enkelt att omsätta: varje punkt på dagordningen behöver ett uttalat syfte, och den som inte förstår syftet gör gruppen en tjänst genom att fråga. Sådana frågor tycks inte bara förbättra resultatet utan också relationerna. Mer försiktighet krävs kring att avbryta en diskussion som spårat ur. Studien säger inte att det är fel, bara att det inte gav bättre resultat och att det kostade i relationerna. En rimlig tolkning är att en avvikelse ofta är ett symtom på ett otydligt mål, och att frågan "vad ska vi ha uppnått när punkten är klar?" gör mer nytta än tillrättavisningen "nu är vi utanför ämnet". Hur många av punkterna på er nästa dagordning har ett mål som alla runt bordet skulle formulera på samma sätt?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om psykologisk trygghet handlar om vad som gör att medlemmar vågar säga ifrån, och texterna om mötesstruktur och ledningsgruppens arbete tar upp samma tema från ett praktiskt håll.

Viktigaste insikterna

  • 01Klara mål och fokuserad kommunikation förutsade sakresultat, relationskvalitet och tillfredsställelse i ledningsmötet.
  • 02Klara mål verkar delvis genom att göra diskussionen mer fokuserad.
  • 03Att fråga efter målet när det är oklart förbättrar både resultat och relationer, men bara när målet faktiskt är oklart.
  • 04Att påpeka avsporingar i stunden hjälpte inte och skavde i relationerna; formen och ordföranden ska sköta det.
  • 05Konkret praktik: skriv målet för varje ärende i dagordningen, information, diskussion eller beslut.
  • 06Nordisk studie av verkliga toppledningsgrupper, 56 videofilmade ärenden i åtta grupper.

Bang, H., Fuglesang, S. L., Ovesen, M. R. & Eilertsen, D. E. (2010). Effectiveness in top management group meetings: The role of goal clarity, focused communication, and learning behavior. Scandinavian Journal of Psychology, 51 , 253–261. To explore the relationship between goal clarity, focused communication, learning behavior, and team effectiveness (i.e., task performance, relationship quality, and member satisfaction), self‐report and observer data from eight top management groups that processed 56 agenda items during meetings were analyzed. We found that goal clarity and focused communication was positively related to team effectiveness. The effect of goal clarity on team effectiveness was partially mediated by focused communication. Speaking up when a goal was unclear increased focused communication, task performance and relationship quality. Speaking up when the discussion was off track was not related to task performance and member satisfaction, and was negatively related to relationship quality. These findings have implications for how to conduct an effective management meeting.

Så hittar du originalet

Scandinavian Journal of Psychology (2010)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Ledningsgrupper & team