
Ledningsgrupper & team
Förutsättningar, processer och tillstånd: vad forskningen säger om ledningsgrupper
Originaltitel What characterizes effective management teams? A research-based approach
- Författare
- Bang, H. & Midelfart, T. N.
- År
- 2017
- Lästid
- 6 min
I korthet
Artikeln är en forskningsöversikt över vad som kännetecknar effektiva ledningsgrupper, byggd på internationell forskning om lednings- och beslutsgrupper från början av 1980-talet fram till 2017. Författarna, Henning Bang vid Universitetet i Oslo och Thomas Nesset Midelfart, har arbetat med ledningsgrupper både som forskare och som konsulter, och artikeln är den engelska sammanfattningen av den modell som deras norska bok från 2012 bygger på. Modellen ordnar variablerna i fyra kategorier. Förutsättningar (input factors) är relativt stabila drag hos gruppen och dess omgivning: ett tydligt syfte, uppgifter som faktiskt kräver gruppen, lämplig storlek, balanserad sammansättning och belöningssystem som stöder teamet. Processer (process factors) beskriver hur gruppen arbetar: klara mål för varje möte, fokuserad kommunikation, hantering av sak- och relationskonflikter, dialogisk kommunikation, frånvaro av politiskt beteende, behavioral integration, aktiva externa relationer, lärandebeteende och ledarskap. Framväxande tillstånd (emergent states) är det som uppstår ur samspelet: psykologisk trygghet, sammanhållning och fungerande normer. Resultat (output) bedöms på två sätt: uppgiftsprestation och medlemmarnas välbefinnande och utveckling. För varje variabel går artikeln igenom det empiriska stödet och hur variabeln hänger ihop med gruppens effektivitet. Den gör ingen egen metaanalys och innehåller inget eget datamaterial, utan är en strukturerad läsning av fältet med praktikern i åtanke. Begränsningen är den som gäller alla översikter av den här sorten: urvalet av studier är författarnas, mycket av underlaget kommer från team i allmänhet snarare än ledningsgrupper, och styrkan i sambanden redovisas inte enhetligt. Värdet ligger i ordningen. Modellen ger en grupp ett gemensamt språk för att tala om var det skaver: i förutsättningarna, i arbetssättet eller i klimatet.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Nästan alla organisationer styrs genom ledningsgrupper, och de påverkar hela verksamhetens resultat. Ändå bygger de flesta modeller för teameffektivitet på forskning om arbetsteam i allmänhet, inte på ledningsgrupper särskilt. Bang och Midelfart ville därför samla den forskning som finns om just management teams, alltså ledningsgrupper, och beslutsfattande grupper, och ordna den i en modell över vilka faktorer som hänger ihop med att en ledningsgrupp fungerar. Ambitionen är att ge chefer, HR och konsulter en meny av forskningsbaserade faktorer, inte en metod för att utveckla dem.
Så gjorde de
Artikeln är en narrativ forskningsöversikt av internationell forskning om ledningsgrupper och beslutsgrupper från tidigt 1980-tal och framåt, inte en metaanalys med egna beräkningar. Faktorerna valdes efter två kriterier: att de visat sig vara robusta prediktorer i flera empiriska studier och att de är teoretiskt åtskilda. Modellen ordnar dem i fyra kategorier. Input factors är stabila förutsättningar (syfte, uppgifter, storlek, sammansättning och belöningssystem). Processes är hur gruppen arbetar (mötesmål, fokuserad kommunikation, konflikthantering och dialog, politiskt beteende, behavioral integration, externa relationer, lärande och ledarskap). Emergent states är tillstånd som växer fram ur samspelet (psykologisk trygghet, sammanhållning och normer). Output är resultat för organisationen och för de enskilda medlemmarna. För varje faktor refererar författarna de studier som stöder den, med tonvikt på norska ledningsgrupper och på Wageman och Hackmans studier av över 120 seniora ledningsgrupper.
Det de fann
Det tydligaste stödet finns för ett klart syfte: grupper med tydliga mål presterade i en refererad studie nästan en standardavvikelse bättre än grupper utan mål, och i 80 norska toppledningsgrupper var oklara mötesmål bland de vanligaste orsakerna till produktivitetsförlust. Storleken spelar roll: de bästa ledningsgrupperna hade sällan fler än åtta medlemmar, och i en studie av 329 team bedömde grupper med tre till sex medlemmar sitt arbete som markant bättre än större grupper. Samtidigt fann en metaanalys av 27 studier inget samband mellan toppledningens storlek och företagets ekonomiska resultat. Uppgiftskonflikt är nyttig bara i måttlig dos och bara om relationskonflikten hålls låg, enligt en metaanalys av 116 studier med 8 880 grupper; toppledningsgrupper verkar bättre än lägre nivåer på att klara den balansen. Dialog, alltså att utforska och bygga vidare på varandras synpunkter, hade i 75 norska ledningsgrupper ett starkt samband med effektivitet även när konfliktnivån hölls konstant. Politiskt spel hängde ihop med sämre resultat i 155 ledningsgrupper, förmedlat via lägre sammanhållning. Mångfaldens effekt pekade åt alla håll.
Vad som talar emot
Detta är en översikt utan systematisk sökmetod, och författarna redovisar inte hur studier valts in eller bort. Många av de refererade studierna är författarnas egna, och de erbjuder ett kommersiellt frågeformulär som mäter modellens variabler, vilket är ett intresse läsaren bör känna till. Modellen rymmer ett stort antal faktorer som korrelerar med varandra, och författarna medger att det saknas studier som visar vilka som skulle stå sig om alla prövades samtidigt. Stödet är ojämnt: för belöningssystem, uppgifter, fokuserad kommunikation och politiskt beteende finns få studier. Flera nyckelsiffror om storlek bygger på självskattningar eller på konsultobservationer snarare än på kontrollerade studier. De fyra problemklustren i slutet vilar på författarnas erfarenhet, inte på data.
Vad det betyder för den som leder
Det som återkommer är att en ledningsgrupp inte blir ett team av att medlemmarna är chefer. Den behöver ett eget syfte som skiljer sig från summan av medlemmarnas uppdrag, uppgifter som faktiskt kräver att alla är med, och en storlek som gör det möjligt att tala med varandra. Mötena är arenan, och det avgörande är om alla vet varför ett ärende är uppe och vad som ska vara klart när diskussionen slutar. Oenighet om sak är önskvärd, men bara om gruppen klarar att hålla den skild från personliga motsättningar. Författarna anger också att storlekens effekt på företagsresultat är oklar, så argumentet för mindre grupper handlar mer om mötenas kvalitet än om bokslutet. Vilka ärenden på er senaste dagordning hade egentligen behövt hela ledningsgruppen?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om psykologisk trygghet och om tillit i team fördjupar två av modellens emergenta tillstånd, och IMGD-modellen om gruppers utveckling beskriver hur sammanhållning och normer växer fram över tid.
Viktigaste insikterna
- 01Fyra kategorier: förutsättningar, processer, framväxande tillstånd och resultat
- 02Förutsättningar: syfte, rätt uppgifter, storlek, sammansättning, belöningssystem
- 03Processer: klara mötesmål, fokuserad kommunikation, dialog, behavioral integration, externa relationer, lärande, ledarskap
- 04Framväxande tillstånd: psykologisk trygghet, sammanhållning, fungerande normer
- 05Resultat bedöms både på prestation och på medlemmarnas välbefinnande och utveckling
- 06Översikt utan eget datamaterial, byggd på forskning 1980 till 2017
Så hittar du originalet
Consulting Psychology Journal: Practice and Research (2017)
Mer inom Ledningsgrupper & team