
Ledningsgrupper & team
Ledningsgruppens beroende av varandra
Originaltitel The Moderating Role of Top Management Team Interdependence: Implications for Real Teams and Working Groups
- Författare
- Barrick, M. R., Bradley, B. H., Kristof-Brown, A. L. & Colbert, A. E.
- År
- 2007
- Lästid
- 4 min
I korthet
En studie från 2007 av Barrick et al. undersökte den modererande rollen av ömsesidigt beroende (interdependence) i ledningsgrupper (TMTs) och dess inverkan på team- och företagsresultat. Studien replikerade och utökade tidigare fynd från forskning om små grupper genom att använda data från 94 TMTs i kreditföreningar. Resultaten visar att i team med högt ömsesidigt beroende (kallade "riktiga team"), leder högre sammanhållning (cohesion) och kommunikation till bättre team- och företagsresultat. Omvänt, i team med lågt ömsesidigt beroende (kallade "arbetsgrupper"), presterade teamen bättre när sammanhållningen och kommunikationen var lägre. Denna studie är den första att undersöka ömsesidigt beroende som en moderator för process-prestanda-förhållandet inom TMTs och dess inverkan på både team- och organisationsprestanda.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Forskning på små grupper har visat att ömsesidigt beroende, alltså hur mycket medlemmarna behöver varandra för att lösa uppgiften, avgör hur mycket samarbetet spelar roll för resultatet. Ledningsgrupper hade dock studerats separat från den forskningen, och resultaten om hur ledningsgruppens processer påverkar företaget var motsägelsefulla. Barrick och kollegor ville pröva om samma villkor gäller högst upp: betyder kommunikation och sammanhållning mer i ledningsgrupper där medlemmarna verkligen är beroende av varandra, och syns det även i företagets resultat året efter?
Så gjorde de
Studien är en enkätundersökning med uppföljning, alltså en empirisk fältstudie snarare än en sammanvägning. Underlaget var ledningsgrupper i 94 amerikanska kreditföreningar, en typ av medlemsägd bank. Grupperna hade i snitt 6,4 medlemmar, och 517 av 601 möjliga personer svarade, en svarsfrekvens på 86 procent. Medlemmarna skattade kommunikation, cohesion (sammanhållning, alltså samhörighet, stolthet och engagemang för gruppen) och graden av ömsesidigt beroende på en sexgradig skala. För att undvika att samma personer bedömde både orsak och verkan lät forskarna vd:n skatta gruppens prestation, och företagets resultat hämtades från tillsynsmyndigheten året efter enkäten, sammanvägt ur fyra finansiella nyckeltal. Kommunikation och sammanhållning visade sig hänga så tätt ihop (r = 0,89) att de slogs samman till ett mått som författarna kallar team mechanisms, alltså samarbetsmekanismer. Analysen prövade om beroendet förändrade sambandet mellan dessa mekanismer och de två utfallen.
Det de fann
Samarbetsmekanismerna hade i sig bara ett svagt direkt samband med gruppens prestation (r = 0,27) och inget med företagets resultat (r = 0,04). Det intressanta kom när graden av beroende togs med. I grupper med högt beroende, det författarna kallar real teams, alltså riktiga team, hängde mer kommunikation och sammanhållning ihop med bättre gruppprestation och bättre företagsresultat. I grupper med lågt beroende, working groups, alltså arbetsgrupper, var sambandet det omvända: mer kommunikation och sammanhållning hörde ihop med sämre resultat. Samspelseffekten förklarade ytterligare 10 procent av variationen i gruppens prestation och 7 procent av variationen i företagets resultat året efter. De mest framgångsrika grupperna var alltså antingen riktiga team med mycket samarbete eller arbetsgrupper med lite samarbete; de som hamnade mittemellan, med en mismatch mellan beroende och samarbete, presterade sämst. För företagsresultatet var arbetsgrupper med lite samarbete nästan lika framgångsrika som riktiga team med mycket samarbete. Den största kostnaden fanns hos riktiga team som saknade samarbetsmekanismer. Demografisk sammansättning påverkade samarbetet men inte resultaten direkt.
Vad som talar emot
Alla mått på beroende, kommunikation och sammanhållning bygger på medlemmarnas egna skattningar. Studien är i huvudsak tvärsnittlig, så orsaksriktningen är osäker: författarna medger att framgångsrika grupper kan ha utvecklat mer sammanhållning snarare än tvärtom, och de kontrollerade inte för företagets tidigare resultat. Alla 94 grupper kommer från en enda bransch med medelstora, stabila organisationer, vilket begränsar generaliserbarheten. Urvalet är litet för att pröva mer sammansatta modeller. Att kommunikation och sammanhållning inte gick att skilja åt empiriskt gör det omöjligt att säga vilken av dem som bär effekten. Reliabiliteten för företagsresultatet var måttlig (0,65). Slutligen definierar studien ett riktigt team utifrån hur medlemmarna själva upplever beroendet, inte utifrån uppgiftens faktiska struktur.
Vad det betyder för den som leder
Studien talar emot idén att varje ledningsgrupp bör bli ett tätt sammansvetsat team. Om medlemmarna i praktiken driver var sitt område med få beröringspunkter kan mycket tid på möten och gemenskapsbyggande vara bortkastad, i den här studien till och med förknippad med sämre resultat. Om uppgifter, mål och belöningar däremot verkligen kräver att medlemmarna förlitar sig på varandra, då hör kommunikation och sammanhållning ihop med bättre resultat även för hela företaget. Det första steget är därför en ärlig bedömning av hur beroende ni faktiskt är av varandra, innan resurser läggs på teamutveckling. Det går också att förändra beroendet, genom hur mål och belöningar utformas, om man vill ha ett riktigt team. Hur stor del av det ni gör i er ledningsgrupp kräver egentligen att ni gör det tillsammans?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om ledningsgrupper och om sammanhållning i team, metaanalysen om teamets designfaktorer, samt IMGD-modellen om hur gruppens mognad påverkar behovet av samordning.
Viktigaste insikterna
- 01Anpassa teamets processer till graden av ömsesidigt beroende för optimal prestanda.
- 02I team med hög ömsesidigt beroende, prioritera stark kommunikation och sammanhållning för bättre resultat.
- 03I team med låg ömsesidigt beroende, undvik överdriven formaliserad kommunikation och fokusera på självständighet.
- 04Ledningsgrupper (TMTs) är unika; deras dynamik skiljer sig från traditionella små grupper.
- 05För att bedöma teamets effektivitet, analysera både teamets inre prestanda och den organisatoriska effekten.
Så hittar du originalet
— (2007)
Mer inom Ledningsgrupper & team