
Ledningsgrupper & team
Personlighet och teamets prestation
Originaltitel Deep-level composition variables as predictors of team performance: A meta-analysis.
- Författare
- Bell, S. T.
- År
- 2007
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna studie undersöker hur personlighet, baserad på Big Five-modellen, påverkar teamprestation, med fokus på samvetsgrannhet (Conscientiousness) och dess underliggande facetter. Forskningen bygger vidare på tidigare meta-analyser som visat att samvetsgrannhet är en stark prediktor för teamprestation. Studien analyserade personlighetsdata från projektteam och kopplade dem till teamprestation, operationaliserat på teamnivå (t.ex. medelvärde, varians, max/min-poäng). Resultaten bekräftade att samvetsgrannhet och dess facetter signifikant predicerade teamprestation. Däremot visade sig vänlighet (Agreeableness), extraversion (Extraversion) och neuroticism (Neuroticism) inte vara prediktiva. Öppenhet (Openness) hade en blygsam negativ korrelation med teamprestation. Studien betonar vikten av att förstå hur specifika personlighetsdrag och deras aggregation på teamnivå bidrar till framgångsrika team.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Att sätta samman team är ett av de mest studerade områdena i teamforskningen, men resultaten hade varit splittrade: olika studier pekade på olika egenskaper, och ingen visste vilket sätt att räkna ihop medlemmarnas egenskaper som fungerade bäst. Bell ville reda ut vilka deep-level composition variables, alltså underliggande egenskaper som personlighet, värderingar och begåvning, som faktiskt hänger ihop med teamets prestation. Hon ville också pröva om det spelar roll var studien gjorts och om det är teamets genomsnitt, dess svagaste länk eller dess spridning som betyder mest.
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Bell sökte i databaser för åren 1980 till april 2006, gick igenom referenslistor och konferensbidrag och tog även med opublicerade avhandlingar. Bara team med ömsesidigt beroende uppgifter ingick. Underlaget blev 89 källor och 225 oberoende korrelationer i huvudanalysen, kodade av två bedömare med 99,33 procents samstämmighet. Egenskaperna var femfaktormodellens personlighetsdrag (samvetsgrannhet, vänlighet, extraversion, emotionell stabilitet och öppenhet), två värderingar (kollektivism och preferens för teamarbete) samt två förmågor (general mental ability, alltså allmän begåvning, och emotionell intelligens). Sambanden anges som korrelationen r, som går från 0 till 1, där 0,1 är svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark, korrigerade för mätfel. Bell prövade också om resultaten skilde sig mellan laboratoriestudier och fältstudier på riktiga arbetsplatser, samt mellan olika sätt att räkna ihop medlemmarna: medelvärde, lägsta värde, högsta värde eller spridning.
Det de fann
Det tydligaste resultatet gäller var studien gjorts. I laboratoriet var personlighet och värderingar i praktiken orelaterade till prestation, men på riktiga arbetsplatser fanns måttliga samband. Teamets genomsnittliga samvetsgrannhet gav r = 0,33 i fältstudier mot 0,04 i laboratoriet. Vänlighet gav r = 0,31 i fält, och allra starkast var teamets lägsta värde på vänlighet (r = 0,37), som om en enda ovänlig medlem kan störa hela teamet. Genomsnittlig öppenhet gav r = 0,25, emotionell stabilitet r = 0,21 och extraversion r = 0,18 i fält. Genomsnittlig kollektivism gav r = 0,40 och preferens för teamarbete r = 0,26 i fält, kollektivism dock på få studier med stor spridning. För begåvning var mönstret omvänt: sambandet var starkare i laboratoriet (r = 0,31) än i fält (r = 0,18), och i laboratoriet spelade teamets svagaste länk störst roll (r = 0,48). Emotionell intelligens gav r = 0,20 i laboratoriet men bygger på sex korrelationer. Spridning inom teamet gav svaga eller svagt negativa samband, till exempel r = 0,16 negativt för samvetsgrannhet i fält. Flera effekter på teamnivå var större än motsvarande på individnivå.
Vad som talar emot
Laboratoriestudierna handlade till 75,46 procent om intellektuella team och fältstudierna till 75,81 procent om fysiska team, så det går inte att säga om skillnaden beror på miljön eller på typen av team. Flera av de mest uppmärksammade siffrorna, som kollektivism och emotionell intelligens, vilar på ett fåtal korrelationer och bör enligt författaren själv inte läsas som stabila skattningar. Merparten av studierna, 77,27 procent, var korrelationella, vilket begränsar slutsatser om orsak. Prestationen mättes i snitt 23,44 dagar efter egenskaperna, alltså kort tid. Hypotesen att sambanden växer ju längre teamet varit ihop kunde inte bekräftas, troligen på grund av få studier. Den populära idén att välja räknesätt efter uppgiftstyp (Steiners typologi) fick inget stöd. Bara engelskspråkiga studier ingick.
Vad det betyder för den som leder
Om du har inflytande över vilka som hamnar i ett team ger studien några försiktiga hållpunkter. Samvetsgranna medlemmar och medlemmar som föredrar att arbeta i team hänger ihop med bättre resultat, liksom en allmänt vänlig sammansättning. Särskilt värt att notera är att en enda påtagligt ovänlig medlem verkar kunna dra ner hela teamet, så frågan är inte bara vilka som bidrar mest utan också vem som kan kosta mest. Att blanda personligheter för blandningens skull har inget stöd här. Sambanden är måttliga och gäller riktiga arbetsplatser, inte experimentgrupper, och de säger inget om hur en enskild person kommer att fungera. Bell föreslår också att den som ogillar teamarbete bör få välja bort det. Vem i din organisation får i dag inflytande över hur ett nytt team sätts samman?
Läs vidare på sajten
Metaanalysen om teamets designfaktorer, artiklarna om personlighet och femfaktormodellen, samt sammanfattningarna om psykologisk trygghet och hur en enskild medlem påverkar gruppens klimat.
Viktigaste insikterna
- 01Prioritera teammedlemmar med hög samvetsgrannhet, då detta drag är den mest konsekventa prediktorn för teamprestation.
- 02Beakta specifika facetter av samvetsgrannhet, som 'Achievement' och 'Endurance', då de bidrar additivt till teamets effektivitet.
- 03Säkerställ att minst en teammedlem har hög 'Organisation' och 'Cognitive Structure' för att strukturera arbetet effektivt.
- 04Var medveten om att hög öppenhet kan ha en viss negativ inverkan på teamprestation i vissa teamkontexter.
- 05En blandning av extraverta och introverta (varians i extraversion) kan vara fördelaktigt för effektiv kommunikation och dynamik.
Så hittar du originalet
— (2007)
Mer inom Ledningsgrupper & team