
Ledningsgrupper & team
Gör teamträning någon skillnad?
Originaltitel Does Team Training Improve Team Performance? A Meta-Analysis
- Författare
- Salas, E., DiazGranados, D., Klein, C., Burke, C. S., Stagl, K. C., Goodwin, G. F. & Halpin, S. M.
- År
- 2008
- Lästid
- 4 min
I korthet
En metaanalys från 2008 undersökte effekten av teamträning på teamprestationer, baserad på 93 studier omfattande 2650 team. Studien syftade till att klargöra om teamträning faktiskt förbättrar teamresultat och under vilka förhållanden den är mest effektiv. Resultaten visade på ett måttligt, positivt samband mellan teamträningsinsatser och alla typer av teamresultat: kognitiva, affektiva, processrelaterade och prestationsrelaterade. Analysen identifierade även modererande faktorer som påverkar träningens effektivitet: innehållet i träningen, teamets stabilitet i medlemskap samt teamets storlek. Detta indikerar att teamträning är en livskraftig metod för att förbättra teamprestationer, men att dess utformning och kontext är avgörande för maximal effekt.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Organisationer lägger stora summor på teamträning, men när Salas och kollegor började sitt arbete fanns ingen samlad bild av om träningen gör någon skillnad, hur stor den i så fall är och under vilka villkor den fungerar. Enskilda studier hade små urval och spretande resultat. Forskarna ville därför besvara tre frågor: fungerar teamträning över huvud taget, spelar innehållet i träningen roll, och påverkas effekten av om teamet är etablerat eller nybildat och av hur stort teamet är?
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna sökte i databaser och tidskrifter fram till augusti 2008, granskade över 500 artiklar och kodade 168 av dem. Slutligt underlag blev 45 studier med 93 effektstorlekar som representerade 2 650 team. Av teamen kom 1 660 från laboratorier och klassrum, 762 från militären, 138 från flyget, 80 från vården och 10 från näringslivet. Alla effekter räknades om till korrelationen r, som går från 0 till 1, där 0,1 är svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark, och korrigerades sedan för mätfel till en skattad sann korrelation. Fyra utfall hölls isär: kognitiva utfall (kunskap), affektiva utfall (attityder och tillit), processer (samarbetsbeteenden som kommunikation och samordning) och prestation (kvalitet, kvantitet, effektivitet). Träningsinnehållet kodades som taskwork, alltså uppgiftens tekniska sidor, teamwork, alltså samarbetet, eller en blandning.
Det de fann
Teamträning hade en måttlig positiv effekt på teamens funktion i stort, med en skattad sann korrelation på 0,34, baserad på 52 oberoende effekter och 1 563 team. Effekten fanns för alla fyra utfallen: 0,42 för kognitiva utfall, 0,35 för affektiva, 0,44 för processer och 0,39 för prestation. Träningsinnehållet gjorde liten skillnad för prestation (0,35 för taskwork, 0,38 för teamwork och 0,40 för blandat innehåll), så hypotesen att blandad träning skulle vara bäst fick inget stöd. För samarbetsprocesserna gav dock teamworkträning (0,44) och blandad träning (0,56) mer än ren uppgiftsträning (0,28). Etablerade team tjänade mer på träning än nybildade när prestation mättes, 0,54 mot 0,38, medan skillnaden för processer var liten (0,48 mot 0,44). Stora team med fem eller fler medlemmar förbättrade prestationen mest (0,50), medan tvåpersonsteam förbättrade sina processer mest (0,59). Ett oväntat fynd var den mycket låga effekten på affektiva utfall i stora team (0,08), baserad på bara tre effekter. Träning i militär miljö gav större effekt (0,59) än i laboratorium (0,33). Forskarna beräknar att teamträning förklarar ungefär 12 till 19 procent av variationen i utfallen.
Vad som talar emot
Underlaget domineras av studenter i simulerade militär- och flygmiljöer, vilket gör det osäkert hur resultaten överförs till vanliga arbetsplatser. Bara 10 team kom från näringslivet, så den höga effekten där vilar på ett mycket tunt underlag. Flera delanalyser bygger på färre än fem effekter, och författarna varnar själva för att tolka dem. Tillförlitlighetsmått för utfallen fanns bara för 44 procent av effekterna, och korrigering för begränsad spridning gick inte att göra alls. Eftersom många primärstudier saknade riktiga kontrollgrupper kan orsakssamband inte fastslås. Studien säger inget om hur länge effekterna håller i sig, om ledarens roll i träningen eller om team som arbetar på distans.
Vad det betyder för den som leder
Studien ger stöd för att teamträning är en rimlig investering och att effekten syns i flera slags utfall, inte bara i kunskap. Två nyanser är värda att ta med sig. Den första är att träning som riktar sig mot själva samarbetet, alltså kommunikation och samordning, verkar påverka samarbetsbeteendena mer än ren uppgiftsträning gör. Den andra är att team som redan arbetat ihop tycks få mer ut av träningen i form av bättre prestation, kanske för att de redan lagt de första gruppfaserna bakom sig och kan lägga sin kraft på att lära. Det talar emot att bara träna nya team vid uppstart. Vilket av era befintliga team skulle just nu kunna få mest ut av att träna samarbetet tillsammans?
Läs vidare på sajten
Metaanalysen om teamträning från 2017 i samma kategori, artiklarna om teambuilding och IMGD-modellen om hur grupper utvecklas över tid.
Viktigaste insikterna
- 01Teamträning har en dokumenterat positiv effekt på teamets prestationer, inklusive kognition, affekt, processer och faktiska resultat.
- 02Träningens innehåll är avgörande: anpassa träningen efter teamets specifika behov och mål för att maximera effekten.
- 03Stabila team drar större nytta av teamträning än tillfälliga konstellationer, vilket motiverar investering i långsiktiga team.
- 04Teamets storlek påverkar träningens utfall; mindre team kan gynnas av andra träningsmetoder än större team.
- 05Förbättra design och genomförande av teamträning genom att beakta träningsinnehåll, teamstabilitet och teamstorlek.
Så hittar du originalet
— (2008)
Mer inom Ledningsgrupper & team