← Kunskapsbank

Ledningsgrupper & team

Att dela information i team

Originaltitel Information sharing and team performance: A meta-analysis.

Författare
Mesmer-Magnus, J. R. & DeChurch, L. A.
År
2009
Lästid
4 min

I korthet

En metaanalys baserad på 72 oberoende studier (över 4 700 grupper) undersökte informationsdelningens betydelse för teamprestationer. Resultaten visar att informationsdelning positivt predicerar teamprestation, sammanhållning, beslutstillfredsställelse och kunskapsintegration. Sambandet mellan informationsdelning och teamprestation är robust över olika modererande faktorer, men styrkan påverkas av hur informationsdelning definieras (som unikhet eller öppenhet), prestationskriterier, uppgiftstyp och diskussionsstruktur. Speciellt noterbart är att informationsdelningens unika aspekter, där teamet drar nytta av medlemmarnas distinkta kunskaper, har ett starkare samband med prestation än mer generell öppenhet. Faktorer som uppgiftsdemonstrerbarhet, strukturerad diskussion och samarbete förstärker informationsdelningen. Omvänt minskar medlemsredundans, såsom homogenitet eller beroende av befintlig information, benägenheten att dela ny information.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Ett vanligt skäl att låta en grupp fatta beslut i stället för en enskild person är att gruppen har tillgång till mer information. Men sedan mitten av 1980-talet har experiment visat att grupper ofta ägnar diskussionen åt det alla redan vet, snarare än åt det som bara en medlem känner till. Mesmer-Magnus och DeChurch ville därför sammanfatta drygt två decenniers forskning och svara på tre frågor: hur mycket betyder information sharing, alltså informationsdelning, för teamets prestation, vilka villkor stärker eller försvagar sambandet, och vad får team att dela mer eller mindre?

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Underlaget blev 72 oberoende studier med 4 795 grupper och omkring 17 279 deltagare. Sambanden uttrycks som korrelationen r, som går från 0 till 1, där 0,1 är svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark, och korrigeras för mätfel. Forskarna skilde på två sätt att mäta informationsdelning. Uniqueness, alltså unikhet, handlar om i vilken mån teamet tar upp information som bara en medlem hade från början. Openness, alltså öppenhet, handlar om hur brett och fritt medlemmarna delar arbetsrelaterad information över huvud taget. Prestation mättes som beslutskvalitet, objektiva mått (till exempel lönsamhet) eller subjektiva bedömningar. Forskarna kodade också om uppgiften hade en hidden profile, alltså en dold lösning som bara syns när alla bidrar med sin bit, om uppgiften hade ett påvisbart rätt svar, och om diskussionen var strukturerad eller fri.

Det de fann

Informationsdelning hade ett måttligt till starkt samband med teamets prestation, r = 0,42 över 43 effekter, och sambandet var positivt under alla villkor som studerades. Unikhet förutsade prestation starkare (0,50) än öppenhet (0,32), medan det omvända gällde för sammanhållning: öppenhet hängde ihop med cohesion, alltså sammanhållning, med 0,31 mot 0,11 för unikhet. Sambandet var starkast för subjektiva prestationsmått (0,51) och svagast för objektiva mått (0,21). Det var också starkast i uppgifter med dold lösning och ett rätt svar (0,53), men fanns i alla uppgiftstyper. Strukturerad diskussion förstärkte betydelsen av unik information (0,46 mot 0,34 i fri diskussion). Team delade mer när uppgiften hade ett påvisbart svar (0,45), när diskussionen var strukturerad (0,41) och när klimatet var samarbetsinriktat (0,57). Samtidigt bekräftades den gamla snedvridningen: team ägnade mycket mer tid åt information alla redan hade än åt unik information (0,69), och ännu mer när uppgiften var en bedömningsfråga utan facit (0,86). Homogena team delade mer än olika team (0,22), liksom team där fler redan kunde lösa uppgiften själva (0,52). Paradoxen, enligt författarna, är att de team som har mest att vinna på att dela delar minst.

Vad som talar emot

Flera delanalyser bygger på få studier, ibland bara två till fyra, vilket gör skattningarna osäkra. Många samband är korrelationer, så riktningen är oklar: samarbetsvilliga team kan dela mer, men delning kan också skapa samarbetsvilja. De två sätten att mäta delning skiljer sig också metodiskt. Unikhet studeras oftast med manipulationer i tillfälliga laboratoriegrupper, öppenhet med självskattningar i befintliga team, så skillnaden mellan dem kan bero på metod snarare än på fenomenet. Villkoren som undersöktes kan dessutom samvariera med varandra, och forskarna kunde inte reda ut vilket som egentligen bär effekten. Av 72 studier saknade 47 rapporterade korrelationer och fick räknas om från andra uppgifter.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger stöd för något som är lätt att säga men svårt att göra: att skapa tillfällen där den information bara en person sitter på faktiskt kommer fram. Tre saker verkar hjälpa, enligt underlaget. Att strukturera diskussionen, till exempel genom att be alla lägga fram sin information innan gruppen tar ställning. Att rama in uppgiften som ett problem med ett bästa svar snarare än en smaksak. Och att odla ett samarbetsklimat, även om riktningen där är osäker. Värt att veta är också att sammansatta team med olika bakgrund tenderar att dela mindre, så mångfald i gruppen kräver att någon aktivt frågar efter det andra inte vet. Hur ser ert nästa viktiga beslutsmöte till att det som bara en person vet blir sagt?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om psykologisk trygghet, om mångfald i team och om beslutsfattande i grupp, samt IMGD-modellen om hur gruppens mognad påverkar kommunikationen.

Viktigaste insikterna

  • 01Prioritera informationsdelning: Det är en kritisk process som driver teamets prestation, sammanhållning och beslutskvalitet.
  • 02Fokusera på unik information: Uppmuntra teammedlemmar att dela sin unika expertis och kunskap för maximal effekt på prestation.
  • 03Strukturera diskussioner: Använd strukturerade diskussionsmetoder för att systematiskt dra fram och integrera all tillgänglig information.
  • 04Främja samarbete och transparens: Skapa en kultur av samarbete och öppenhet för att uppmuntra informationsutbyte mellan teammedlemmar.
  • 05Identifiera och utnyttja olikheter: Använd teamets mångfald för att expandera den gemensamma kunskapsbasen, snarare än att låta den leda till tystnad.

Så hittar du originalet

— (2009)

Mer inom Ledningsgrupper & team