
Ledningsgrupper & team
Att gå igenom efteråt, effekten av debriefing
Originaltitel Do Team and Individual Debriefs Enhance Performance? A Meta-Analysis
- Författare
- Tannenbaum, S. I. & Cerasoli, C. P.
- År
- 2013
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna meta-analys undersöker effektiviteten av debriefs, även kända som "after-action reviews", som ett verktyg för att främja lärande och prestation i både tränings- och arbetsmiljöer. Analysen bygger på 46 studier med totalt 2 136 deltagare och visar att debriefs i genomsnitt förbättrar effektiviteten med cirka 25% jämfört med kontrollgrupper (d = 0,67). Effekten var jämförbar för team och individer, i simulerade och verkliga miljöer, samt inom medicinska och icke-medicinska kontexter. Forskningen definierar debriefs utifrån fyra kärnelement: aktivt självlärande, utvecklingsinriktat syfte, fokus på specifika händelser och användning av flera informationskällor. Studien framhåller vikten av att anpassa debriefens fokus och mätning till rätt nivå för maximal effekt, samt indikerar att facilitering och struktur kan förstärka resultaten.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Debriefs, alltså strukturerade genomgångar efter en händelse där deltagarna själva reflekterar över vad som hände och vad de kan göra annorlunda, har använts i den amerikanska militären i årtionden och sprider sig nu i vård, flyg och annan verksamhet. Men forskningen låg utspridd över många discipliner, och ingen hade vägt samman den. Tannenbaum och Cerasoli ville svara på två frågor: gör genomgångar faktiskt någon skillnad för prestationen, och vad avgör hur väl de fungerar, till exempel om de leds av en facilitator, hur strukturerade de är och om video används?
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna började med att definiera vad en debrief är: aktivt eget lärande snarare än att bara få feedback, ett utvecklande snarare än bedömande syfte, fokus på en specifik händelse och flera informationskällor, till exempel teamkamrater eller en observatör. Sökningen gav 1 561 referenser, och efter granskning återstod 31 studier (29 publicerade och 2 opublicerade) med 46 oberoende stickprov och 2 136 deltagare. Alla studier hade mätt prestation före och efter genomgången. Effekten uttrycks som Cohens d, som anger skillnaden mellan grupperna i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Forskarna räknade också om d till en ungefärlig procentuell förbättring. De kodade om deltagarna var team eller individer, om genomgången var facilitatorledd, graden av struktur, användning av video och om miljön var simulerad eller verklig.
Det de fann
Genomgångar förbättrade prestationen med i genomsnitt d = 0,67, eller ungefär 25 procent bättre resultat än i kontrollgruppen. När tre studier med ovanligt stora effekter räknades bort sjönk siffran till d = 0,54, omkring 21 procent. Effekten var nästan lika stor för team (d = 0,66) som för individer (d = 0,71), och i simulerade miljöer (0,70) som i verkliga (0,56). Det som gjorde störst skillnad var vad forskarna kallar alignment, alltså att deltagare, syfte och mätning ligger på samma nivå. När ett team fick genomgång, syftet var att förbättra teamet och prestationen mättes på teamnivå blev effekten d = 1,20, motsvarande 38 procent, mot d = 0,41 när prestationen i stället mättes per individ. Facilitatorledda genomgångar gav d = 0,75 mot 0,25 utan facilitator, men bara två stickprov saknade facilitator. Effekten föll med minskande struktur (0,69, 0,54 och 0,32), medan videostöd inte gav något extra (0,66 mot 0,62). Studier med subjektiva bedömningar gav större effekter (1,07) än de med objektiva mått (0,58). En genomsnittlig genomgång tog omkring 18 minuter.
Vad som talar emot
Mycket av underlaget bygger på kvasiexperiment utan slumpmässig fördelning, så det går inte att helt utesluta att de som fick genomgångar hade presterat bättre ändå. Bara två opublicerade studier ingick, vilket gör det svårt att bedöma publikationsbias, även om forskarnas egna analyser inte tydde på något sådant problem. Slutsatserna om facilitator och struktur vilar på mycket få studier: två stickprov utan facilitator och en enda studie utan struktur. Den stora effekten för välriktade teamgenomgångar (d = 1,20) rymmer dessutom två av de tre avvikande studierna. Nästan allt underlag kommer från simuleringar, ofta i vården, och effekterna mättes strax efter insatsen. Om vinsten håller i sig i vardagen, och hur den överförs till kontorsarbete, säger studien lite om.
Vad det betyder för den som leder
Det som talar för genomgångar är kombinationen av effekt och kostnad: omkring 18 minuter i snitt, inga särskilda verktyg, och en förbättring som i de flesta jämförelser låg runt 20 till 25 procent. Studien ger också en enkel riktlinje för utformningen. Vill man förbättra teamet ska hela teamet delta, samtalet handla om teamets sätt att arbeta och resultatet följas upp på teamnivå, inte genom individuella omdömen. Fyra villkor skiljer en genomgång från ett vanligt möte: deltagarna reflekterar själva, syftet är att lära och inte att bedöma, samtalet gäller en bestämd händelse, och fler än en röst hörs. Video verkar man kunna klara sig utan, medan en förberedd samtalsledare och en tydlig struktur troligen hjälper. Vilken händelse i er verksamhet den senaste veckan hade förtjänat tjugo minuters gemensam eftertanke?
Läs vidare på sajten
Övningen After Action Review beskriver just den här sortens genomgång i praktiken, och artiklarna om teamträning och om reflexivitet i team, alltså teamets vana att stanna upp och granska sitt eget arbete, hör nära ihop med fynden här.
Viktigaste insikterna
- 01Implementera debriefs systematiskt för att förbättra individ- och team prestation med upp till 25%.
- 02Säkerställ att debriefs fokuserar på aktivt självlärande, inte bara passiv feedback.
- 03Betona debriefens utvecklingsinriktade syfte för att skapa en trygg och icke-dömande miljö.
- 04Fokusera debriefs på specifika händelser och aktiviteter för att möjliggöra djupare analys och tydliga handlingsplaner.
- 05Använd flera informationskällor (t.ex. observatörer, data) för att öka trovärdigheten och bredden i återkopplingen.
- 06Överväg facilitering och en tydlig struktur för att maximera effektiviteten och diskussionens kvalitet.
Så hittar du originalet
— (2013)
Mer inom Ledningsgrupper & team