
Ledningsgrupper & team
Under vilka villkor mångfald gör nytta
Originaltitel Harnessing demographic differences in organizations: What moderates the effects of workplace diversity?
- Författare
- Yves R. F. Guillaume; Jeremy F. Dawson; Lilian Otaye-Ebede; Stephen A. Woods; Michael A. West
- År
- 2017
- Lästid
- 6 min
I korthet
Forskningsgenomgång av vad som avgör om mångfald i arbetsgrupper leder till bra eller dåliga utfall. Utgångspunkten är att mångfald har två sidor. Olikheter kan ge fler perspektiv och bättre bearbetning av information, men de kan också leda till att gruppen delar in sig i vi och dom. Vilken av krafterna som tar över beror på villkoren. Författarna använder en modell som kallas kategoriserings- och bearbetningsmodellen och går igenom de faktorer som organisationen och chefen faktiskt kan påverka: strategi, hur enheten är utformad, personalprocesser, ledarskap, klimat och kultur, samt individuella skillnader. Slutsatsen är att frågan om mångfald lönar sig är fel ställd. Den rimliga frågan är vad som måste vara på plats för att den ska göra det.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Mångfald på arbetsplatsen beskrivs ofta som en tillgång: fler idéer, bättre beslut, bredare rekryteringsbas. Men forskningen visar lika ofta på sämre stämning, fler konflikter och lägre prestation. Guillaume, Dawson, Otaye-Ebede, Woods och West ville reda ut under vilka villkor demografisk mångfald, alltså skillnader i kön, etnicitet, ålder, anställningstid, utbildning och funktion, faktiskt ger goda utfall. De avgränsade sig till sådant som organisationer och chefer själva kan påverka, eftersom tidigare översikter främst hade sorterat på studiernas egna egenskaper, som bransch eller mättyp, och därmed lämnat chefer utan vägledning.
Så gjorde de
Studien är en kvalitativ forskningsöversikt, alltså en systematisk genomläsning och sortering av tidigare empiriska studier, inte en statistisk sammanvägning. Forskarna sökte i tre databaser och gick igenom tidigare översikter och metaanalyser, och behöll kvantitativa studier i granskade tidskrifter som undersökt moderatorer, alltså faktorer som förstärker eller försvagar mångfaldens effekter. Tre nivåer ingick: relational demography, alltså hur olik en enskild person är sina kollegor, mångfald i arbetsgrupper och mångfald på organisationsnivå. Utfallen var social integration (konflikt, sammanhållning, tillhörighet), prestation (produktivitet, innovation, beslut) och välbefinnande (stress, hälsa). Moderatorerna sorterades i sex grupper: strategi, enhetens utformning, HR-praktiker, ledarskap, klimat och kultur samt individuella skillnader. Tolkningsramen var Categorization-Elaboration Model, CEM, som säger att mångfald verkar genom två spår: kategorisering i vi och dom, som skapar gruppbias, och elaboration, alltså utbyte och bearbetning av olika perspektiv, som kan lyfta prestationen.
Det de fann
Mångfald i sig varken hjälper eller stjälper; effekten beror på villkoren. Prestationsvinster dök upp nästan bara när uppgiften krävde informationsbearbetning eller beslut, och när olikheten hängde ihop med uppgiftsrelevant kunskap, som utbildning eller funktion, snarare än kön eller etnicitet. Innovation gynnades av alla slags mångfald, men bara i komplexa uppgifter. På organisationsnivå gav mångfald bättre resultat i företag med tillväxt- eller innovationsstrategi och sämre vid nedskärningar. Faultlines, alltså när flera attribut sammanfaller så att tydliga undergrupper bildas, undergrävde sammanhållningen, medan korsande kategorier skyddade. Ett oväntat fynd var att hög autonomi gjorde saken värre för blandade team, medan tydliga roller, gemensamma mål och beslutsstöd hjälpte. Författarna tolkar det som att olikhet också skapar osäkerhet om hur man ska bete sig mot varandra, en mekanism som CEM inte tidigare fångat. Inkluderande och transformativt ledarskap skyddade mot negativa effekter, men bara när ledaren inte själv delade in medarbetarna i inne- och utegrupp. I klimatspåret återkom psykologisk trygghet, tillit och rättvisa samt normer för kunskapsdelning, medan generella mångfaldsklimat gav svagt stöd. Bland individfaktorer stack öppenhet, positiva övertygelser om mångfald och lärandeorientering ut. HR-praktiker gav lite tydlig evidens; bara fem studier hittades.
Vad som talar emot
En kvalitativ översikt väger inte samman resultat statistiskt, så den kan inte säga hur starka effekterna är, bara åt vilket håll enskilda studier pekat. Underlaget är ojämnt: strategi är nästan bara studerat på organisationsnivå, HR-praktiker i fem studier, mångfaldsklimat i två, och välbefinnande sällan alls. Flera slutsatser vilar på en enda studie och en del resultat pekar åt olika håll, till exempel för ömsesidigt beroende, tid och samarbetsnormer. Författarna medger att få studier mätt de mekanismer CEM förutsätter, så modellen är bättre belagd på gruppnivå än på individ- och organisationsnivå. Sorteringen i sex kategorier är forskarnas egen, och vissa variabler hade kunnat placeras annorlunda. Många av de ingående studierna är dessutom tvärsnitt, vilket gör orsaksriktningen oklar.
Vad det betyder för den som leder
Den praktiska lärdomen är anspråkslös men användbar: mångfald är något som måste ledas, inte bara sättas samman. Vinsterna kommer där arbetet faktiskt kräver olika kunskap, till exempel i utvecklingsarbete och komplexa beslut, och de kommer inte av sig själva i rutinarbete. Det som verkade hjälpa var tydliga roller och gemensamma mål, strukturerade beslutsformer och ett klimat där det är tryggt att säga vad man tycker och där kunskap delas. Att släppa ett blandat team helt fritt tycks snarare öka osäkerheten. Ledaren behöver också se upp med sin egen benägenhet att dela in medarbetare i inne- och utegrupp, eftersom den tog bort vinsterna av ett visionärt ledarskap. Vilka av era uppgifter kräver på riktigt att olika perspektiv bearbetas tillsammans, och vilka gör det inte?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om psykologisk trygghet, texterna om teamets sammansättning och konflikter, samt IMGD-modellen om hur grupper utvecklas över tid.
Viktigaste insikterna
- 01Mångfald har två sidor: fler perspektiv, men också risk för indelning i vi och dom
- 02Vilken kraft som tar över beror på villkoren, inte på graden av olikhet
- 03De viktigaste villkoren ligger inom organisationens och chefens kontroll
- 04Ledarskap, klimat och hur enheten är utformad hör till det som avgör
- 05Frågan om mångfald lönar sig är fel ställd, den bör gälla under vilka förutsättningar
Så hittar du originalet
— (2017)
- Fri version
- https://doi.org/10.1002/job.2040
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Ledningsgrupper & team