
Ledningsgrupper & team
Vad som gör team effektiva
Originaltitel A century of work teams in the Journal of Applied Psychology.
- Författare
- Mathieu, J. E., Hollenbeck, J. R., van Knippenberg, D. & Ilgen, D. R.
- År
- 2017
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna översiktsartikel av Shuffler et al. (2017) granskar litteraturen om teamutvecklingsinterventioner (TDIs) för att ge en mer sammanhållen och dynamisk förståelse. TDIs definieras som avsiktliga åtgärder för att förbättra, upprätthålla eller maximera teamprestationer, och omfattar en rad metoder som teambuilding, teamträning och coachning. Författarna belyser att trots omfattande investeringar misslyckas team ofta eller presterar under sin potential, delvis på grund av en splittrad syn på TDIs i forskningen och att många populära metoder saknar vetenskaplig grund. Artikeln strukturerar TDIs enligt Inputs-Processer-Outputs (IPO)-modellen och identifierar tio interventionstyper, varav vissa fokuserar på input (t.ex. teamuppgiftsanalys, teamkomposition), andra på processer (t.ex. prestationsövervakning) eller är mångfacetterade (t.ex. teambuilding, teamträning). Målet är att utveckla en handlingsvetenskap för TDIs med tydlig empirisk och praktisk vägledning.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Arbetsgrupper är länken mellan individen och organisationen, och forskning om dem går tillbaka till Hawthornestudierna på 1920- och 1930-talen. Ändå dröjde det länge innan team blev ett eget forskningsområde inom tillämpad psykologi. Mathieu, Hollenbeck, van Knippenberg och Ilgen ville, i samband med Journal of Applied Psychologys hundraårsjubileum, kartlägga hur teamforskningen vuxit fram, vilka frågor den ställt i olika perioder, vad som faktiskt går att säga om vad som gör team effektiva, och var forskningen behöver gå härnäst.
Så gjorde de
Artikeln är en historisk och tematisk översikt, inte en metaanalys. Forskarna sökte igenom tidskriften från starten 1917 till december 2015 efter artiklar med work group eller team i titeln, vilket gav 203 träffar, och efter group, vilket gav 375 till. Efter genomläsning och gallring av artiklar som inte handlade om arbetsgrupper återstod 402 artiklar. De ordnade materialet i tre teman som återkommer genom hela perioden: teamets uppgift och struktur, medlemmarnas egenskaper och teamets sammansättning, samt teamprocesser och emergent states, alltså kollektiva tillstånd som sammanhållning, tillit och gemensamma mentala modeller som växer fram ur samspelet. Inom varje tema valde de ut artiklar de bedömde som representativa för sin tid och kompletterade med viktig forskning från andra tidskrifter. Utfallsmåtten i litteraturen spänner från produktivitet, kvalitet och kundnöjdhet till medlemmarnas attityder och hälsa.
Det de fann
Tidskriften publicerade inga teamartiklar under sina första 32 år, och från 1950-talet till 1980-talet nådde inget årtionde upp till 40 artiklar. Vändningen kom på 1990-talet; kurvan över artiklar per femårsperiod är brant stigande, med R² = 0,81 för den krökta trenden. Tidigt användes gruppen mest som jämförelsepunkt för individen, och ömsesidigt beroende sågs som ineffektivitet som borde konstrueras bort. Det ändrades när uppgifterna växte så att ingen enskild person kunde klara dem; då blev teamet analysenhet i sig. För sammansättningen spelar både genomsnitt och spridning i medlemmarnas kunskap, personlighet och bakgrund roll, men villkorat: det finns inget enkelt svar på hur ett team bäst sätts ihop. För processerna finns däremot ett moget underlag med flera metaanalyser. Planering och teamkontrakt, samordning och att backa upp varandra under arbetet, och konflikthantering hänger alla samman med bättre utfall, och strukturerade genomgångar efter avslutat arbete har länge visat sig ge bättre efterföljande processer och prestation. Teambuilding gav bara blygsamma effekter på prestation men bättre interpersonella processer. Författarna noterar att processer och tillstånd oftast är mycket högt korrelerade, delvis för att båda mäts med samma enkäter vid få tillfällen.
Vad som talar emot
Översikten bygger på en enda tidskrift, om än en central sådan, och urvalet av illustrativa artiklar är författarnas eget. Den anger inga effektstorlekar och väger inte samman resultat, så den kan beskriva riktningar men inte styrka. Flera av författarna är själva tongivande i fältet, vilket färgar både urval och tolkning. Kritiken mot IPO-modellen (input, process, output) och mot statiska tvärsnittsdesigner är samtidigt en kritik av mycket av den forskning som sammanfattas, vilket gör att en del av de rapporterade sambanden bör läsas med reservation. Litteraturen är dessutom starkt förankrad i nordamerikanska och militära miljöer, och författarna medger att kunskapen om membership churn, alltså byten av medlemmar över tid, är förvånansvärt tunn.
Vad det betyder för den som leder
Det stabilaste budskapet är att teamets effektivitet är beroende av uppgiften. Vad som är rätt struktur, ledarskap och sammansättning avgörs av hur komplex och sammanflätad uppgiften är, och den förändras ofta under ett projekt. Det som är bäst belagt är samtidigt det mest vardagliga: planering i förväg, samordning under arbetet och strukturerad reflektion efteråt hänger ihop med bättre resultat. Tidpunkten spelar roll; en bra start kan bära ett team genom svåra perioder, medan tidiga konflikter kan spåra ur det. Författarna varnar också för stora team och pekar på system av mindre team som alternativ när uppgiften kräver många specialister. Hur förändras er uppgifts komplexitet under ett typiskt projekt, och vem märker när den gör det?
Läs vidare på sajten
IMGD-modellen om gruppers utveckling, artiklarna om teamträning och After Action Review, samt texterna om psykologisk trygghet och gemensamma mentala modeller.
Viktigaste insikterna
- 01Investera i vetenskapligt grundade teamutvecklingsinterventioner (TDIs) som är avsiktliga och skräddarsydda för att förbättra teamprestationer, snarare än generiska ”må-bra”-aktiviteter.
- 02Förstå att TDIs kan rikta sig mot olika aspekter av teamarbete: inputs (t.ex. teamets sammansättning), processer (t.ex. kommunikation) eller utfall (t.ex. resultatutvärdering).
- 03Använd teamuppgiftsanalys (TTA) för att identifiera specifika kunskaper, färdigheter och förmågor (KSAs) som behövs för teamets unika uppgifter, vilket påverkar teamkomposition och design.
- 04Var medveten om att teamutveckling inte alltid är linjär; ett dynamiskt perspektiv som erkänner cykliska behov och anpassning är viktigt.
- 05Integrera olika TDIs systematiskt snarare än att betrakta dem isolerat, för att adressera teamets utvecklingsbehov på ett mer heltäckande sätt.
- 06Utvärdera effekten av TDIs löpande; även om ett team inte misslyckas, kan det underprestera och behöva specifika insatser för att nå högre nivåer.
Så hittar du originalet
— (2017)
Mer inom Ledningsgrupper & team