← Kunskapsbank

Ledningsgrupper & team

Fyrtio års forskning om ledningsgrupper, och bara var femte studie säger vad en ledningsgrupp är

Originaltitel The top management team: Conceptualization, operationalization, and a roadmap for scholarship

Författare
Krause, R., Roh, J. & Whitler, K. A.
År
2022
Lästid
5 min

I korthet

Artikeln ställer en fråga som sällan ställs i forskningen om toppledningsgrupper (top management teams, TMT): vem ingår egentligen? Författarna gick igenom alla TMT-relaterade artiklar i de femtio ledande företagsekonomiska tidskrifterna (Financial Times 50) mellan 1984 och 2019, för att se hur begreppet definieras och hur det mäts. Resultatet är obekvämt för fältet. Bara 22 procent av studierna ger över huvud taget en begreppslig definition av vad en toppledningsgrupp är. Bland dem som gör det varierar definitionerna kraftigt: några avgränsar gruppen efter hierarki, andra efter ansvar och uppgifter. Nästan ingen definierar gruppen efter hur medlemmarna faktiskt samarbetar, alltså om den är ett team eller bara en samling chefer, trots att den frågan har debatterats länge. Operationaliseringen, hur gruppen avgränsas i data, styrs oftare av vilka uppgifter som finns tillgängliga i databaser än av definitionen. Bara 38 procent anger ens gruppens storlek, och bara 9 procent hanterar skillnaden mellan individ- och gruppnivå i analysen. Utifrån genomgången föreslår författarna en konsensusdefinition som väger in både forskares och praktikers syn, och en färdplan för hur framtida studier bör definiera, avgränsa och mäta toppledningsgrupper så att resultaten går att lägga samman. Artikeln handlar om forskningens metoder, inte om hur ledningsgrupper bör arbeta, och den bygger på börsnoterade amerikanska bolag i stor utsträckning. Poängen för praktiken är ändå tydlig: om inte ens forskarna är överens om vem som ingår i en ledningsgrupp är det inte konstigt att grupperna själva sällan är det. Frågan vem som ingår är den första frågan, inte en formalitet.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Sedan Hambrick och Mason 1984 lanserade upper echelons theory, alltså tanken att organisationens strategi och resultat speglar dess högsta chefer, har top management team, TMT, blivit en av de mest använda analysenheterna i ledarskapsforskningen. Ändå saknas enighet om vad en ledningsgrupp egentligen är och var gränsen går mot andra chefer. Krause, Roh och Whitler ville ta reda på hur forskare definierar och mäter ledningsgruppen, hur väl definition och mätning hänger ihop, och om det går att formulera en gemensam definition som fältet kan bygga vidare på.

Så gjorde de

Studien är en systematisk litteraturöversikt kompletterad med två egna undersökningar. Forskarna sökte i alla tidskrifter på Financial Times lista över 50 ledande affärstidskrifter från 1984 till 2019 med sökord som top management team och dominant coalition. Sökningen gav 356 artiklar, varav 283 kvalificerade sig efter gallring av översikter och artiklar där ledningsgruppen inte var kopplad till det som studerades. Varje artikel kodades för bland annat begreppsdefinition, operationalisering (alltså hur gruppen avgränsades i praktiken), datakälla, om vd och styrelse ingick och om gruppens storlek rapporterades. Därefter jämförde de fyra arkivkällor för samma 86 amerikanska storbolag, slumpade ur 24 branschkategorier, för att se om listorna över toppchefer stämde överens. Slutligen frågade de 48 praktiker, varav 19 procent vd:ar och 46 procent andra ledningsgruppsmedlemmar, hur de själva skulle beskriva en ledningsgrupp.

Det de fann

Bara 22 procent av artiklarna definierade ledningsgruppen begreppsligt, och bland dem varierade innehållet, framför allt i om hierarki ingick. Forskarna fann över 26 olika sätt att avgränsa gruppen, och i knappt 30 procent av artiklarna gick det inte att avgöra hur den avgränsats alls. Bara 38 procent rapporterade gruppens storlek; bland dessa var medelstorleken 6,2 personer, med studiemedelvärden från 2,0 till 18,3. Hälften inkluderade vd:n, 9 procent uteslöt vd:n och i 41 procent var det oklart. Avgränsningen tycktes styras mer av tillgängliga data än av teori: nära 60 procent använde enbart arkivdata. Jämförelsen av arkivkällor visade varför det spelar roll. För samma bolag listade lönerapporteringen i snitt 5,6 personer, listan över executive officers 9,1 och bolagens webbplatser 15,1, och ingen av källorna anger vem som rapporterar till vem. Praktikerna gav bredare beskrivningar än forskarna, och 29 procent påpekade spontant att sammansättningen skiljer sig mellan företag. Ur detta föreslår författarna en konsensusdefinition: de chefer som är ansvariga inför vd:n och som möts regelbundet för att utveckla organisationens strategi och övervaka dess genomförande. Den utesluter alltså vd:n själv, styrelsen och chefer som bara har bilaterala relationer till vd:n.

Vad som talar emot

Urvalet bygger på en lista över 50 tidskrifter och missar forskning i andra kanaler, inte minst utanför den anglosaxiska sfären. Arkivjämförelsen gäller enbart amerikanska börsbolag, och författarna noterar själva att studier av företag utanför USA använde primärdata mer än dubbelt så ofta, så problemet kan vara mindre på andra håll. Praktikerurvalet är litet och inte slumpmässigt. Den föreslagna definitionen är författarnas syntes, och de medger att den inte anger vilka befattningar som ingår eller vilken nivå av strategi som avses, vilket lämnar mycket åt den enskilda studien. Kodningen var i huvudsak objektiv, men bedömningen av vad som är en ambiguös operationalisering rymmer tolkning. Översikten säger inget om hur mycket de ojämna definitionerna faktiskt påverkat tidigare resultat.

Vad det betyder för den som leder

För den som läser forskning om ledningsgrupper är lärdomen att fråga vilka som faktiskt ingick i studien innan man tar till sig resultatet; en grupp av de fem högst betalda är inte samma sak som den grupp som möts varje vecka. För den som själv sitter i eller leder en ledningsgrupp erbjuder definitionen ett praktiskt test: ansvariga inför vd:n, regelbundna möten, gemensamt ansvar för strategi och dess genomförande. Praktikernas egna beskrivningar lade dessutom större vikt vid vad gruppen gör och hur den arbetar än vid vilka titlar som ingår. Författarna påminner också om att gruppens sammansättning kan behöva variera med situationen. Vilka i er organisation räknar sig till ledningsgruppen, och stämmer det med vilka som faktiskt möts för att fatta strategiska beslut?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om ledningsgruppens effektivitet och behavioral integration, texterna om vad som skiljer ett team från en arbetsgrupp, samt övriga sammanfattningar i kategorin om ledningsgrupper.

Viktigaste insikterna

  • 01Alla TMT-artiklar i FT50-tidskrifter 1984 till 2019 granskades
  • 02Bara 22 procent av studierna definierar begreppet toppledningsgrupp
  • 03Definitionerna varierar mellan hierarki och ansvar; nästan ingen utgår från hur medlemmarna samarbetar
  • 04Avgränsningen i data styrs oftare av tillgängliga uppgifter än av definitionen
  • 05Bara 38 procent anger gruppens storlek och 9 procent hanterar analysnivån
  • 06Författarna föreslår en konsensusdefinition och en färdplan för fältet

Så hittar du originalet

Journal of Management (2022)

Mer inom Ledningsgrupper & team