← Kunskapsbank

Ledningsgrupper & team

Tryggheten gör nytta först när gruppen faktiskt arbetar tillsammans

Originaltitel The relationship between psychological safety and management team effectiveness: The mediating role of behavioral integration

Författare
Mogård, E. V., Rørstad, O. B. & Bang, H.
År
2023
Lästid
5 min

I korthet

Studien undersöker om psykologisk trygghet påverkar ledningsgruppers effektivitet indirekt, via det som kallas behavioral integration: i vilken grad gruppens medlemmar faktiskt samarbetar, delar information och känner ägarskap för de beslut som fattas. Begreppet kommer från Hambrick och beskriver skillnaden mellan en grupp chefer som sitter i samma rum och en grupp som arbetar som en enhet. Underlaget är 1 150 ledare i 160 norska ledningsgrupper på olika nivåer i organisationerna, från toppledningsgrupper till lägre chefsnivåer, med gruppstorlekar mellan 3 och 19 medlemmar. Deltagarna skattade gruppens funktion och effektivitet i en enkät med sjugradiga skalor. Effektivitet mättes både som resultat i sakfrågor och som medlemmarnas tillfredsställelse. Resultaten visar en signifikant indirekt effekt: psykologisk trygghet hängde ihop med högre behavioral integration, som i sin tur hängde ihop med högre effektivitet, på båda måtten. Ju tryggare medlemmarna kände sig att säga vad de tänkte utan rädsla för följder, desto mer deltog de i det gemensamma arbetet, och det var det gemensamma arbetet som hängde ihop med bättre resultat. Både trygghet och integration hade också direkta samband med effektivitet, i linje med tidigare forskning. Studien är den första i sitt slag på ledningsgrupper i så stor skala och den bygger på nordiska data, vilket gör den ovanligt relevant här. Begränsningarna är att allt är självskattat vid ett tillfälle, att effektiviteten bedöms av medlemmarna själva och att orsaksriktningen inte går att fastställa. För praktiken är slutsatsen ändå tydlig: tryggheten är inte målet, utan det som gör att gruppen vågar arbeta som en grupp.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Att psykologisk trygghet hänger ihop med hur bra team presterar är väl belagt, men det mesta av forskningen har gjorts i vårdteam och vanliga arbetsgrupper, sällan i ledningsgrupper. Dessutom är det oklart genom vilken mekanism tryggheten verkar. Mogård, Rørstad och Bang ville pröva om sambandet i ledningsgrupper går via behavioral integration, alltså i vilken grad gruppen samarbetar, delar information och fattar beslut gemensamt. Frågan spelar roll eftersom ledningsgrupper på alla nivåer sätter mål, samordnar enheter och fattar komplexa beslut, och en del av dem gör det bättre än andra.

Så gjorde de

Studien är en tvärsnittsstudie, alltså en enkätundersökning vid ett enda tillfälle, med 1 150 chefer i 160 norska ledningsgrupper som svarade mellan 2017 och 2019. Hälften var högsta ledningsgrupper, resten låg på mellan- eller lägre nivå, och storleken varierade från 3 till 19 medlemmar, i snitt sju. Deltagarna skattade sin grupp på en sjugradig skala i fyra mått: psykologisk trygghet (om det är säkert att säga vad man tycker och visa osäkerhet), behavioral integration, uppgiftsprestation (om gruppen skapar riktning, samordning, engagemang och goda beslut) och individuell tillfredsställelse (om gruppen bidrar till medlemmarnas motivation, lärande och välbefinnande). Svaren slogs samman till gruppnivå. Sambanden uttrycks som korrelationer, r, som går från 0 till 1, där 0,1 är svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark. Medieringen, alltså om effekten går via mellanledet, testades med bootstrapping, som skattar osäkerheten genom 5 000 slumpmässiga omurval ur materialet.

Det de fann

Alla sju hypoteser fick stöd. Psykologisk trygghet korrelerade starkt med uppgiftsprestation, r = 0,51, och mycket starkt med individuell tillfredsställelse, r = 0,70. Behavioral integration hängde ännu tydligare ihop med båda utfallen, r = 0,77 respektive 0,76, och trygghet och integration korrelerade med varandra, r = 0,68. Sambanden stod sig när gruppstorlek och nivå i hierarkin hölls konstanta. Det centrala fyndet gäller mekanismen. Den indirekta effekten av trygghet på uppgiftsprestation via behavioral integration var 0,51, med ett konfidensintervall från 0,37 till 0,69 som inte innefattar noll, och på tillfredsställelse 0,33 (0,23 till 0,45). När integrationen räknats in fanns ingen direkt effekt kvar av trygghet på uppgiftsprestation (B = minus 0,01), medan en direkt effekt på tillfredsställelse kvarstod (B = 0,32). Tolkningen är att trygghet hjälper gruppen prestera i sak just genom att medlemmarna börjar dela information, hjälpa varandra och ta gemensamt ansvar för besluten, medan tryggheten i sig också gör det mer utvecklande att sitta i gruppen. Ett bifynd är att större grupper hade lägre behavioral integration, r = minus 0,20. Författarna framhåller att sambandet gällde ledningsgrupper på alla nivåer, inte bara toppen.

Vad som talar emot

Allt är mätt vid ett tillfälle och av samma personer, så studien kan inte visa orsaksriktning; det kan lika gärna vara så att grupper som redan samarbetar väl blir trygga. Att samma respondenter skattat både orsak, mekanism och utfall i samma enkät ger risk för common method bias, alltså att sambanden blåses upp av svarsstil och önskan att framstå väl. Utfallen är gruppens egna bedömningar av sin prestation, inte objektiva resultat. Ett av fem trygghetspåståenden fick strykas för att det överlappade med integration, vilket antyder att begreppen ligger nära varandra. Grupperna var inte slumpmässigt valda utan deltog i utvecklingsprogram eller kartläggningar, och alla var norska. Korrelationer kring 0,7 till 0,8 mellan integration och utfall är dessutom så höga att man kan fråga sig om skalorna delvis mäter samma sak.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger stöd för att psykologisk trygghet i en ledningsgrupp inte är ett mål i sig utan ett villkor för det som faktiskt gör skillnad: att medlemmarna delar information, hjälper varandra och står gemensamt bakom besluten. En grupp kan alltså vara trygg utan att prestera, om tryggheten aldrig omsätts i samarbete. Det talar för att arbeta med båda delarna samtidigt, till exempel genom mötesformer som kräver att man lägger sin information på bordet och tar ansvar för helheten, inte bara för sin egen enhet. Att större grupper visade lägre integration är också en påminnelse om att storleken har ett pris. Vilken information håller medlemmarna i er ledningsgrupp för sig själva, och vad skulle behöva ändras för att den kom fram?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om psykologisk trygghet i andra sammanhang, texterna om ledningsgruppens effektivitet och vad som skiljer den från en samling chefer, samt övningarna om beslut och informationsdelning i team.

Viktigaste insikterna

  • 011 150 ledare i 160 norska ledningsgrupper på flera nivåer, 3 till 19 medlemmar per grupp
  • 02Psykologisk trygghet påverkade effektiviteten indirekt via behavioral integration
  • 03Behavioral integration: samarbete, informationsdelning och gemensamt ägarskap för beslut
  • 04Sambandet gällde både sakresultat och medlemmarnas tillfredsställelse
  • 05Tvärsnittsdata och självskattningar; orsaksriktningen är inte fastställd

Så hittar du originalet

International Journal of Environmental Research and Public Health (2023)

Öppna originalkällaÖppna i nytt fönster
Licens: CC BY

Mer inom Ledningsgrupper & team