Sex val avgör om resiliensträning gör nytta

Sammanfattning på svenska

Resiliens, på engelska resilience, betyder förmågan att fungera trots påfrestning och att komma tillbaka efter motgång. Frågan texten ställer är inte om träningen fungerar utan hur den behöver läggas upp för att göra det, eftersom forskningen är betydligt mer specifik på den punkten än vad som brukar sägas. Fyra sammanställningar bär fältet och de landar olika, vilket i sig är upplysningen. Texten förklarar först vad effektstorlek, konfidensintervall och lottning betyder, eftersom det är de orden som gör siffrorna läsbara. Tumregeln är att omkring 0,2 är en liten skillnad, 0,5 en måttlig och 0,8 en stor. Vanhove och kollegor fann 2016 en liten effekt, 0,21, som krympte till 0,07 vid senare mätning. Joyce och kollegor fann 2018 en måttlig effekt på 0,44, med ett spann på 0,23 till 0,64 som helt ligger över noll. Robertson och kollegor fann 2015 en stor effekt på psykisk hälsa och välbefinnande men tunnare underlag på övriga utfall. Joyces randomiserade studie från 2019 visade effekt som stod sig efter sex månader. Skillnaden förklaras av vad de mäter: Joyce inkluderade bara randomiserade studier med validerade resiliensformulär, medan Vanhove tog med bredare arbetslivsutfall och svagare designer. Sex val avgör utfallet, och texten går igenom vart och ett med det som talar för och emot. Vem som deltar. Vanhoves moderatoranalys (moderator analysis) visade att personer med förhöjd risk för stress uppvisade det omvända mönstret jämfört med övriga: svag effekt direkt efter insatsen, starkare vid senare mätning. Att bjuda in brett och frivilligt ger i stället en grupp som redan har mest resurser. Vad som tränas. Robertson konstaterar att de flesta program bygger på ett kognitivt beteendeinriktat angreppssätt. Det gemensamma i program med stöd är att momenten går att öva på, exempelvis kognitiv omvärdering, uppmärksamhetsstyrning, självdistansering och att sätta ord på känslan. Format. Ett mot ett (one-on-one delivery) fungerade bäst, utbildning i grupp (classroom-based group delivery) näst bäst, medan upplägg där man först utbildar interna utbildare (train-the-trainer) och datorbaserade kurser (computer-based delivery) hade svagast stöd. Joyces helt digitala program fungerade ändå, sannolikt för att målgruppen var riktad och deltagandet följdes upp. Dos och fullföljande. I Joyces studie fanns de största förbättringarna hos dem som slutfört fem till sex av sex pass, och skillnaden var statistiskt säkerställd. Vad ni mäter. Adaptiv resiliens ökade signifikant medan återhämtande resiliens (bounce-back resilience) inte gjorde det. Oshios metaanalys visar dessutom hur nära resiliensformulär hänger ihop med personlighet, med ett samband på -0,46 mot neuroticism. En del av det som mäts är alltså stabila personlighetsdrag. Ordningen. Träning förutsätter kraft att öva. Sömn, egenkontroll (job control) och stöd (social support) behöver kontrolleras först, eftersom de två sista prospektivt förutsäger emotionell utmattning. Texten redovisar också tre invändningar: att begreppet saknar en gemensam definition (Aburn), att forskningen sällan dokumenterar att deltagarna faktiskt mött motgång (Britt), och att individinriktningen kan bli en ursäkt för att lämna villkoren orörda. Den avslutas med ett upplägg i åtta steg att utgå från.

Viktigaste insikterna

• 01Sex val avgör: vem som deltar, vad som tränas, format, dos, mätning och ordning
• 02De fyra sammanställningarna motsäger inte varandra, de mäter olika saker
• 03Störst nytta finns hos dem med förhöjd risk, alltså inte hos dem som anmäler sig frivilligt
• 04De flesta program med stöd bygger på ett kognitivt beteendeinriktat angreppssätt
• 05Ett mot ett har bäst stöd av alla format, men ett riktat digitalt program kan också fungera
• 06Ett program med färre än fem tillfällen är sannolikt underdoserat
• 07Adaptiv resiliens rörde sig av träningen, återhämtande resiliens gjorde det inte
• 08Resiliensformulär mäter delvis stabila personlighetsdrag, vilket begränsar vad en kort insats kan flytta
• 09Träning förutsätter kraft att öva, så sömn, egenkontroll och stöd behöver kontrolleras först
• 10Ingen träning kompenserar för låg egenkontroll och lågt stöd i arbetet