
Ledningsgrupper & team
Ger mångfald i ledningsgruppen bättre resultat?
Originaltitel Top Management Team Diversity
Empirical research investigating the impact of top management team (TMT) diversity on executives’ decision making has produced inconclusive results. To synthesize and aggregate the results on the diversity-performance link, a meta-regression analysis (MRA) is conducted. It integrates more than 200 estimates from 53 empirical studies investigating TMT diversity and its impact on the quality of exec
- Författare
- Homberg, F.; Bui, H. T. M.
- År
- 2013
- Lästid
- 5 min
I korthet
Att mångfald i ledningsgruppen lönar sig på sista raden är ett vanligt påstående i både konsultmaterial och debatt. Den här systematiska översikten prövar påståendet med ovanlig stringens. Forskarna samlade över 200 skattningar från 53 empiriska studier av sambandet mellan mångfald i ledningsgruppen och företagets resultat, och analyserade dem med metaregression, en teknik som väger samman studiers resultat och samtidigt undersöker vad skillnaderna mellan studierna beror på. Slutsatsen är kylig: något samlat samband mellan mångfald i ledningsgruppen och företagsprestation gick inte att belägga. Analysen fann dessutom tecken på publikationsbias, alltså tendensen att studier med positiva och spännande resultat oftare publiceras än studier som inte finner något, vilket betyder att forskningsfältet som helhet sannolikt har övervärderat sambandet. Det gäller att hålla tungan rätt i mun i tolkningen: att genomsnittssambandet är noll betyder inte att mångfald saknar verkan, utan att positiva och negativa effekter tycks ta ut varandra över studier, precis som konfliktforskningens och mångfaldsforskningens övriga resultat antyder: verkan beror på hur olikheten hanteras. För theORVAR är artikeln ett stycke evidensbaserad hygien. Argumenten för mångfald i ledningen kan vara etiska, demokratiska och kompetensmässiga, och de står på egna ben. Men den som lovar att mångfald i sig höjer resultatet lovar mer än forskningen håller för, och den som vill ha utväxlingen behöver investera i det som gör olikhet användbar: trygghet, gemensamma mål och en mötesform där olika perspektiv faktiskt bryts mot varandra.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Antagandet att en mer blandad ledningsgrupp fattar bättre beslut, och att det syns i företagets resultat, är utbrett både i forskning och i praktik. Men de enskilda studierna pekar åt olika håll: samma slags olikhet har rapporterats ge positiva, negativa och obefintliga effekter. Homberg och Bui ville väga samman evidensen för det de kallar diversity-performance link, alltså kopplingen mellan mångfald i ledningsgruppen och företagets prestation. De ville också pröva något tidigare sammanvägningar hoppat över: om litteraturen är snedvriden av att positiva resultat lättare blir publicerade.
Så gjorde de
Studien är en meta-regressionsanalys, en variant av metaanalys där resultaten från tidigare studier inte bara vägs samman utan också förklaras utifrån studiernas egenskaper, som region, bransch och företagsstorlek. Forskarna sökte i databaser efter studier om ledningsgruppers mångfald publicerade 2000 till 2010 i ledande managementtidskrifter och fann 120 artiklar. Efter krav på kvantitativ metod, standardregression och ett mått på kopplingen till prestation återstod 53 studier med 263 skattningar. Mångfald delades in i funktionell bakgrund, utbildning, anställningstid och kön. Prestation delades i kvantitativ, som avkastning och börsvärde, och kvalitativ, som beslutsprocessens bredd. Varje skattning räknades om till en partiell korrelation. Publikationsbias, alltså tendensen att statistiskt signifikanta resultat trycks oftare än andra, prövades med funnel plots och ett funnel asymmetry test, där en snedfördelning av små och stora studier avslöjar att resultat saknas. Samma test visar om en verklig effekt finns när snedvridningen räknats bort.
Det de fann
Huvudresultatet är negativt på två sätt. För det första fann forskarna tydliga tecken på publikationsbias i hela materialet: konstanten i testet var signifikant (koefficient 0,802, t-värde 7,72), och det gällde både för kvantitativa och kvalitativa prestationsmått samt i en kontroll där bara en skattning per studie användes. För det andra fanns ingen verklig underliggande effekt kvar när snedvridningen räknats bort: mångfald i ledningsgruppen hängde inte ihop med prestation i något av dataseten. Det överraskade författarna, eftersom 49 av 93 skattningar för funktionell mångfald var signifikanta i de enskilda studierna. Men spridningen var stor: 29 av dem var positiva och 20 negativa. För könsmångfald var bara 2 av 22 skattningar signifikanta. I regressionerna på studiernas egenskaper var effekterna av utbildnings- och anställningstidsmångfald ibland signifikanta men mycket små, vilket författarna tolkar som stöd för att en verklig effekt saknas. Två egenskaper påverkade resultaten något: studier utanför USA gav lägre skattningar och studier som kontrollerade för osäkerhet i omvärlden gav högre, det senare bara för kvantitativa mått. Materialet dominerades av amerikanska data, 157 av skattningarna.
Vad som talar emot
Enbart publicerade studier i utvalda tidskrifter ingick, vilket är en märklig avgränsning i en studie som just handlar om publikationsbias; opublicerade resultat hade kunnat ändra bilden. Mångfald mättes genom demografiska ombud som utbildning och funktion, vilket författarna själva kallar tveksamma mått på hur olika ledningsgruppens medlemmar faktiskt tänker. Prestation betyder helt olika saker i olika studier, från avkastning till lastfaktorer inom flyget, och det är osäkert om en sammanvägning av så olika utfall är meningsfull. Metoden bygger på partiella korrelationer där frihetsgraderna i de flesta fall fick ersättas med stickprovsstorlek. Resultaten gäller bara ledningsgrupper, inte team längre ner i organisationen. Att ingen effekt hittas betyder inte att mångfald saknar betydelse, bara att den inte syns direkt i resultatet.
Vad det betyder för den som leder
Studien tar bort ett enkelt argument: att en ledningsgrupp med blandad bakgrund automatiskt fattar bättre beslut som syns i siffrorna. Författarna är tydliga med att det inte är ett argument mot mångfald, utan mot att förvänta sig att den gör jobbet själv. Om olikheterna ska bli en tillgång måste de hanteras, och hur det görs är något studien inte kan säga något om. Den påminner också om att forskningsfält där ett resultat är önskvärt tenderar att överdriva det, vilket är värt att ha i minnet när man läser rapporter om mångfaldens ekonomiska vinster. Vilka olikheter i din ledningsgrupp får faktiskt komma till tals när beslut fattas, och vilka finns bara på papperet?
Läs vidare på sajten
Artikeln om dold mångfald i team, som visar att olikheter påverkar samarbete och konflikt snarare än resultatet direkt, hör ihop med den här, liksom texterna om vad som gör ledningsgrupper till riktiga team.
Viktigaste insikterna
- 01Över 200 skattningar från 53 studier: inget samlat samband mellan mångfald i ledningsgruppen och företagets resultat.
- 02Tecken på publikationsbias: fältet har sannolikt övervärderat sambandet.
- 03Nollgenomsnitt betyder inte verkningslöst: positiva och negativa effekter tycks ta ut varandra beroende på hantering.
- 04Argumenten för mångfald kan vara etiska och kompetensmässiga, men löftet om automatisk resultateffekt saknar täckning.
- 05Utväxlingen kräver arbete: trygghet, gemensamma mål och mötesformer där perspektiven faktiskt bryts.
Empirical research investigating the impact of top management team (TMT) diversity on executives’ decision making has produced inconclusive results. To synthesize and aggregate the results on the diversity-performance link, a meta-regression analysis (MRA) is conducted. It integrates more than 200 estimates from 53 empirical studies investigating TMT diversity and its impact on the quality of executives’ decision making as reflected in corporate performance. The analysis contributes to the literature by theoretically discussing and empirically examining the effects of TMT diversity on corporate performance. Our results do not show a link between TMT diversity and performance but provide evidence for publication bias. Thus, the findings raise doubts on the impact of TMT diversity on performance.
Så hittar du originalet
Group & Organization Management (2013)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Ledningsgrupper & team