Konflikthanteringsklimat och mobbning

Sammanfattning på svenska

En longitudinell studie med fyra kohorter och 1 093 medarbetare, följda i tre mätvågor över tre och ett halvt år. Frågan är vad ett starkt konflikthanteringsklimat, alltså medarbetarnas delade uppfattning om att konflikter hanteras snabbt, effektivt och rättvist, gör med förekomsten av kränkande särbehandling över tid. Resultatet är tvådelat. Klimatet har för det första en stark direkt effekt på nivån av kränkande särbehandling. För det andra fungerar det som en buffert: sambandet mellan att ha varit utsatt vid mätstart och att vara utsatt tre och ett halvt år senare är svagare i verksamheter med starkt klimat. Det metodmässigt viktiga är att forskarna kontrollerade för närmaste chefs aktivitetsnivå, och att den modererande effekten kvarstod ändå. Klimatet är alltså inte bara en spegling av vad chefen gör, utan en egen organisatorisk resurs. Författarna tolkar det med hjälp av teorin om resursbevarande.

Viktigaste insikterna

• 01Ett starkt konflikthanteringsklimat sänker nivån av kränkande särbehandling över tid
• 02Klimatet bryter kopplingen mellan tidigare och senare utsatthet, alltså det som annars blir en ond spiral
• 03Effekten kvarstår även när man kontrollerar för hur aktiv närmaste chef är
• 04Klimat byggs av rutiner, normer och förutsebarhet, inte enbart av enskilda chefers insatser
• 05Tre och ett halvt års uppföljning gör fyndet ovanligt robust för området