Personlighetsteori
Tilltron till den egna förmågan i arbetslivet
Originaltitel C 1987 Gist Self efficacy in OB and HRM REVIEW
Denna artikel utforskar begreppet självförmåga (self-efficacy) och dess relevans för organisatoriskt beteende och personalhantering. Den undersöker hur individer uppfattar sin förmåga att utföra uppgifter framgångsrikt, vilket påverkar prestation, motivation och beslutsfattande i arbetslivet. Artikeln diskuterar även implikationer för träning och utveckling.
- Författare
- Gist, M. E.
- År
- 1987
- Lästid
- 4 min
Sammanfattning på svenska
Självförmåga (self-efficacy), definierad som en individs tro på sin egen förmåga att framgångsrikt utföra uppgifter och uppnå mål, är ett centralt koncept inom organisationsbeteende (OB) och personalvetenskap (HRM). Forskning visar att hög självförmåga positivt korrelerar med ökad motivation, uthållighet inför hinder, bättre prestation och högre jobbtillfredsställelse. Inom OB påverkar den hur anställda hanterar stress, anpassar sig till förändring och engagerar sig i ledarskapsroller. Inom HRM är förståelse för självförmåga avgörande för effektiv rekrytering, urval, utbildning och prestationshantering, då den predicerar hur väl individer kommer att lära sig nya färdigheter och lyckas i nya roller. Konceptet är därmed en viktig förklarande faktor för individuella och organisatoriska framgångar.
Viktigaste insikterna
- 01Uppmuntra medarbetares tro på egen förmåga; det ökar motivation och uthållighet inför utmaningar.
- 02Vid rekrytering, bedöm kandidaters självförmåga – det predicerar framtida prestation och anpassningsförmåga.
- 03Designa utbildningar som gradvis bygger upp självförmåga genom framgångsupplevelser och feedback.
- 04Ge konstruktiv feedback och erkännande för att stärka medarbetares tilltro till sin kompetens.
- 05Leda genom att vara en förebild; din egen tro på att lyckas smittar av sig på teamets självförmåga.
Källa
Academy of Management Review (1987)
Mer inom Personlighetsteori