
Personlighetsteori
Tilltron till den egna förmågan i arbetslivet
Originaltitel C 1987 Gist Self efficacy in OB and HRM REVIEW
Denna artikel utforskar begreppet självförmåga (self-efficacy) och dess relevans för organisatoriskt beteende och personalhantering. Den undersöker hur individer uppfattar sin förmåga att utföra uppgifter framgångsrikt, vilket påverkar prestation, motivation och beslutsfattande i arbetslivet. Artikeln diskuterar även implikationer för träning och utveckling.
- Författare
- Gist, M. E.
- År
- 1987
- Lästid
- 4 min
I korthet
Självförmåga (self-efficacy), definierad som en individs tro på sin egen förmåga att framgångsrikt utföra uppgifter och uppnå mål, är ett centralt koncept inom organisationsbeteende (OB) och personalvetenskap (HRM). Forskning visar att hög självförmåga positivt korrelerar med ökad motivation, uthållighet inför hinder, bättre prestation och högre jobbtillfredsställelse. Inom OB påverkar den hur anställda hanterar stress, anpassar sig till förändring och engagerar sig i ledarskapsroller. Inom HRM är förståelse för självförmåga avgörande för effektiv rekrytering, urval, utbildning och prestationshantering, då den predicerar hur väl individer kommer att lära sig nya färdigheter och lyckas i nya roller. Konceptet är därmed en viktig förklarande faktor för individuella och organisatoriska framgångar.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Varför presterar personer med samma kunskap så olika? Gist utgår från Banduras begrepp self-efficacy, alltså tilltron till den egna förmågan att klara en bestämd uppgift, och frågar vad det betyder för arbetslivet. Begreppet hade vid den här tiden studerats mest i klinisk psykologi och utbildning, medan organisationsforskningen knappt hade rört det. Artikeln vill reda ut hur self-efficacy förhåller sig till närliggande begrepp som målsättning, feedback och locus of control, och vad det skulle kunna innebära för urval, ledarskap och utbildning om sambanden håller även på arbetsplatser.
Så gjorde de
Det här är en begreppsöversikt, alltså en artikel som går igenom och tolkar tidigare forskning i stället för att samla in egna data. Gist sammanfattar först Banduras teori: self-efficacy har tre dimensioner (hur svår uppgift man tror sig klara, hur säker man är på det och hur brett tilltron sträcker sig över situationer) och byggs av fyra informationskällor. De är i fallande styrkeordning enactive mastery, alltså egna upprepade framgångar, vicarious experience, alltså att se andra lyckas, verbal persuasion, alltså att bli övertygad med ord, och kroppsligt tillstånd, till exempel nervositet som tolkas som oförmåga. Därefter går hon igenom experiment och fältstudier som kopplar self-efficacy till prestation, bland annat studier av försäkringssäljare och universitetslärare, och jämför begreppet med förväntansteori, locus of control och Pygmalioneffekten. Artikeln rapporterar inga egna effektstorlekar.
Det de fann
Den samlade bilden i de studier Gist går igenom är att self-efficacy hänger starkt samman med efterföljande prestation, och att sambandet håller även när tilltron har ändrats genom en insats. Flera studier fann att self-efficacy förutsade framtida prestation bättre än tidigare prestation, men inte alla; när personer får mycket erfarenhet av en uppgift kan tidigare resultat väga tyngre. Sambandet kräver också att måttet är skräddarsytt för den specifika uppgiften; generella mått tappar förutsägelsekraft.
Det som byggde tilltron mest var egna framsteg, gärna i små steg med tydlig återkoppling. Modellering fungerade bäst när förebilden liknade personen och lyckades efter att ha kämpat, inte när allt såg lätt ut. Att se en "perfekt" grupp kunde tvärtom hämma. Verbal uppmuntran hade svagast effekt. Self-efficacy påverkade dessutom vilka mål personer valde, hur mycket de ansträngde sig och hur länge de höll ut vid motgång. Gist lyfter att sambandet troligen går åt båda hållen: prestation påverkar tilltron, som påverkar nästa prestation. Hon noterar också att tilltron kan bli för hög och ge övermod, med grupptänkande som ett möjligt uttryck.
Vad som talar emot
Artikeln bygger nästan helt på studier utanför arbetslivet: klinik, klassrum och laboratorium. Gist skriver själv att sambanden behöver bekräftas i arbetsmiljöer innan de omsätts i praktik, och att de praktiska förslagen "förutsätter" empiriskt stöd som ännu saknas. Underlaget är begränsat och delvis motstridigt, till exempel om modellering hjälper eller stjälper. Eftersom det är en översikt utan systematisk sökning eller statistisk sammanvägning går det inte att bedöma hur stort urvalet av studier är eller hur representativt det är. Orsaksriktningen är oklar; att självsäkra personer presterar bättre kan delvis bero på att de redan är skickligare. Slutligen är texten från 1987, och mycket har hänt sedan dess.
Vad det betyder för den som leder
Det försiktiga budskapet är att tilltro inte byggs av peptalk. Om studierna håller är det egna, gradvisa framgångar med tydlig återkoppling som gör mest, följt av att se en kollega man liknar klara samma sak efter viss möda. Det talar för utbildning där deltagarna faktiskt övar det de ska göra, snarare än lyssnar på föreläsningar om det. Det talar också för att en negativ prestationsbedömning kan sänka tilltron och därmed insatsen, även när kompetensen finns. Samtidigt är detta en teoretisk artikel, så den ger hypoteser att pröva snarare än belägg att luta sig mot. Vilken uppgift i din grupp skulle kunna delas upp i mindre steg så att medarbetarna hinner uppleva att de lyckas?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om psykologiskt kapital och resiliens ligger nära, liksom de om självkännedom och om hur personlighet och ledarskap hänger ihop.
Viktigaste insikterna
- 01Uppmuntra medarbetares tro på egen förmåga; det ökar motivation och uthållighet inför utmaningar.
- 02Vid rekrytering, bedöm kandidaters självförmåga – det predicerar framtida prestation och anpassningsförmåga.
- 03Designa utbildningar som gradvis bygger upp självförmåga genom framgångsupplevelser och feedback.
- 04Ge konstruktiv feedback och erkännande för att stärka medarbetares tilltro till sin kompetens.
- 05Leda genom att vara en förebild; din egen tro på att lyckas smittar av sig på teamets självförmåga.
Så hittar du originalet
Academy of Management Review (1987)
Mer inom Personlighetsteori