← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Hundra studier om resiliens, och ingen gemensam definition

Originaltitel What is resilience? An integrative review of the empirical literature

Författare
Gemma Aburn, Merryn Gott, Karen Hoare
År
2016
Lästid
7 min

Sammanfattning på svenska

Integrativ översikt (integrative review) av hur resiliens definieras i empirisk forskning publicerad mellan 2000 och 2015. Tre databaser genomsöktes och referenslistor följdes framåt och bakåt. Hundra artiklar ingick i den slutliga analysen, och materialet syntetiserades med ständigt jämförande analys. Det mest betydelsefulla fyndet är att det inte finns någon allmänt accepterad definition av resiliens. Begreppet används alltmer för att beskriva hur individer och grupper svarar på svåra och traumatiska situationer, men vad det betyder varierar mellan studier. Några gemensamma teman kunde ändå urskiljas. Att resa sig över något. Anpassning och omställning. Att det rör sig om en dynamisk process snarare än ett fast tillstånd. Uttrycket ordinary magic, ungefär vardaglig magi, alltså att motståndskraft oftast bygger på vanliga skyddsfaktorer snarare än ovanliga egenskaper. Och psykisk ohälsa som markör för resiliens, alltså att frånvaron av symtom använts som mått. Författarnas slutsats är att den ökande användningen av ordet inte motsvaras av någon gemensam förståelse, och att mer forskning behövs för att klargöra begreppet.

Viktigaste insikterna

  • 01Det finns ingen allmänt accepterad definition av resiliens i den empiriska litteraturen
  • 02Hundra artiklar från 2000 till 2015 ligger till grund för slutsatsen
  • 03Gemensamma teman är att resa sig över något, anpassning och en dynamisk process
  • 04Uttrycket ordinary magic pekar på att motståndskraft oftast bygger på vanliga skyddsfaktorer
  • 05Frånvaro av psykisk ohälsa har ofta använts som markör för resiliens
  • 06Att definitionen varierar gör sammanvägda effektstorlekar svårare att tolka
Läs originalartikeln →

Källa

(2016)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori