
Personlighetsteori
Hundra studier om resiliens, och ingen gemensam definition
Originaltitel What is resilience? An integrative review of the empirical literature
- Författare
- Gemma Aburn, Merryn Gott, Karen Hoare
- År
- 2016
- Lästid
- 7 min
I korthet
Integrativ översikt (integrative review) av hur resiliens definieras i empirisk forskning publicerad mellan 2000 och 2015. Tre databaser genomsöktes och referenslistor följdes framåt och bakåt. Hundra artiklar ingick i den slutliga analysen, och materialet syntetiserades med ständigt jämförande analys. Det mest betydelsefulla fyndet är att det inte finns någon allmänt accepterad definition av resiliens. Begreppet används alltmer för att beskriva hur individer och grupper svarar på svåra och traumatiska situationer, men vad det betyder varierar mellan studier. Några gemensamma teman kunde ändå urskiljas. Att resa sig över något. Anpassning och omställning. Att det rör sig om en dynamisk process snarare än ett fast tillstånd. Uttrycket ordinary magic, ungefär vardaglig magi, alltså att motståndskraft oftast bygger på vanliga skyddsfaktorer snarare än ovanliga egenskaper. Och psykisk ohälsa som markör för resiliens, alltså att frånvaron av symtom använts som mått. Författarnas slutsats är att den ökande användningen av ordet inte motsvaras av någon gemensam förståelse, och att mer forskning behövs för att klargöra begreppet.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Resiliens har blivit ett ord som används om patienter, anhöriga, yrkesgrupper och hela samhällen, och det dyker upp i både utbildningsmål och myndighetsdokument. Men vad menar forskarna när de skriver det? Aburn, Gott och Hoare ville med systematiska metoder undersöka hur resiliens faktiskt definieras i den empiriska forskningen från år 2000 och framåt. Tidigare översikter hade granskat begreppet inom ett enda område, som arbetsliv eller psykisk hälsa. Den här studien ville i stället se hela fältet, oavsett disciplin och population, för att pröva om det finns en gemensam kärna.
Så gjorde de
Studien är en integrative review, alltså en litteraturöversikt som tillåter studier med olika metoder, både kvantitativa och kvalitativa, att ingå i samma analys. Forskarna sökte i tre hälsorelaterade databaser (Medline, PsycINFO och CINAHL) efter engelskspråkiga, granskade artiklar som byggde på empiriska data, hade resiliens som huvudfokus och angav en definition av begreppet. Sökningen gav 2 429 artiklar, och referensspårning tillförde 98 till. Efter borttagning av dubbletter granskades 2 225 titlar och sammanfattningar, varefter 100 artiklar återstod för analys. Två av forskarna gjorde urvalet oberoende av varandra. Ur varje artikel plockades definitionen av resiliens ut, liksom uppgifter om design, population och om definitionen var författarnas egen eller hämtad från andra. Definitionerna analyserades med constant comparative method, ett arbetssätt från kvalitativ forskning där kategorier byggs upp och jämförs steg för steg tills mönster framträder.
Det de fann
Huvudfyndet är att det inte finns någon allmänt använd definition av resiliens i forskningen från det här århundradet. De 100 studierna spände över 25 olika populationsgrupper, med ungdomar (20 studier), äldre (15) och barn (11) som de vanligaste. Arbetsplatser förekom i två studier och sjuksköterskor i en enda, trots att 20 av försteförfattarna var sjuksköterskor. Metodmässigt var 52 studier kvantitativa, 39 kvalitativa och 9 använde blandade metoder. Ett återkommande drag var att resiliens beskrevs som kontextuellt och dynamiskt: en person kan visa styrka på jobbet men kämpa i privatlivet, och vara resilient ena dagen men inte nästa. Ur 15 grovkategorier vaskade forskarna fram fem huvudteman: att resa sig över motgången, anpassning och justering, ordinary magic (Mastens tanke att resiliens är något vardagligt som finns hos alla), god psykisk hälsa som ersättningsmått för resiliens, samt förmågan att studsa tillbaka. Många artiklar lutade sig mot en liten krets: 53 studier hänvisade till någon av sex nyckelforskare, med Masten (38 studier) och Rutter (34) som de mest citerade, nästan alla med bakgrund i barn- och ungdomspsykologi. De tre studier som utvecklade mätskalor byggde i huvudsak på förekomst eller frånvaro av psykisk ohälsa.
Vad som talar emot
Översikten tog med alla artiklar som uppfyllde kriterierna oavsett metodisk kvalitet, vilket författarna motiverar med att de studerade definitioner och inte resultat, men det betyder också att en illa gjord studie väger lika tungt som en väl gjord. Bara tre databaser och bara engelskspråkiga artiklar ingick, så definitioner från andra språkområden saknas. Sökningen var begränsad till hälsorelaterade databaser, vilket kan ha missat organisationsforskning där resiliens också diskuteras. Arbetslivet är dessutom nästan frånvarande i underlaget, så slutsatserna gäller främst hur begreppet används i utvecklings- och hälsoforskning. Den tematiska analysen är i grunden en tolkning, och en annan forskargrupp hade kunnat gruppera samma definitioner på annat sätt. Författarnas förslag om socialkonstruktionism som ram är ett ställningstagande snarare än ett resultat av översikten.
Vad det betyder för den som leder
När någon föreslår att organisationen ska bygga resiliens är den första frågan vad som menas: att medarbetare ska klara påfrestningar utan att må dåligt, att de ska återhämta sig snabbt, att de ska växa av motgång, eller något annat. Översikten visar att forskningen själv inte har enats, och att begreppet ofta lånas från studier av barn och ungdomar i svåra livssituationer, ganska långt från en vanlig arbetsplats. Den visar också att resiliens beskrivs som beroende av sammanhang och stöd, inte bara som en egenskap hos individen. Mätverktyg som i praktiken registrerar frånvaro av psykisk ohälsa fångar bara en del av det. Vilken innebörd av resiliens är det egentligen ni behöver mer av i er verksamhet?
Läs vidare på sajten
De andra artiklarna om resiliens i arbetslivet i samma kategori, inte minst kritiken av hur resiliens mäts hos anställda, samt artiklarna om psykologiskt kapital där resiliens ingår som en av delarna.
Viktigaste insikterna
- 01Det finns ingen allmänt accepterad definition av resiliens i den empiriska litteraturen
- 02Hundra artiklar från 2000 till 2015 ligger till grund för slutsatsen
- 03Gemensamma teman är att resa sig över något, anpassning och en dynamisk process
- 04Uttrycket ordinary magic pekar på att motståndskraft oftast bygger på vanliga skyddsfaktorer
- 05Frånvaro av psykisk ohälsa har ofta använts som markör för resiliens
- 06Att definitionen varierar gör sammanvägda effektstorlekar svårare att tolka
Så hittar du originalet
— (2016)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Personlighetsteori