
Personlighetsteori
Psykologiskt kapital, en evidensöversikt
Originaltitel C 2017 Luthans PsyCap evidence based approach REVIEW
- Författare
- Luthans, F. & Youssef-Morgan, C. M.
- Lästid
- 4 min
I korthet
Denna översiktsartikel av Luthans och Youssef-Morgan från 2017 presenterar begreppet Psykologiskt Kapital (PsyCap), en kärnkonstruktion inom positiv organisationspsykologi. PsyCap definieras som ett individuellt positivt psykologiskt utvecklingstillstånd, bestående av fyra samverkande dimensioner: hopp, tillit till sin förmåga (self-efficacy), resiliens och optimism, ofta sammanslaget till akronymen HERO. Dessa resurser är teorigrundade, mätbara, tillståndslika och kan utvecklas, vilket särskiljer dem från mer statiska personlighetsdrag. Artikeln granskar PsyCaps bakgrund, mätmetoder, teoretiska mekanismer, förutsättningar, resultat och tillämpningar. Författarna betonar att PsyCap har både vetenskaplig stringens och praktisk relevans, med fokus på dess utvecklingsbarhet och koppling till positivt ledarskap samt potential för nya tillämpningar som spelifiering, för att förbättra medarbetares attityder, beteenden, prestationer och välmående.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Psykologiskt kapital, PsyCap, är ett samlingsbegrepp för fyra positiva psykologiska resurser: hope (hopp), efficacy (tilltro till den egna förmågan), resilience (motståndskraft) och optimism, ofta förkortat HERO. Luthans och Youssef-Morgan, som själva utvecklat begreppet, ville i den här översikten samla vad femton års forskning säger om vad PsyCap är, hur det mäts, vilka mekanismer som bär det, vad det förutsäger och hur det kan utvecklas. Det problem de vill rätta är att positiv psykologi ofta blandas ihop med självhjälpslitteratur: författarna vill visa att PsyCap vilar på evidens.
Så gjorde de
Artikeln är en narrativ forskningsöversikt, alltså en genomgång och tolkning av tidigare studier utan egen statistisk sammanvägning. Författarna beskriver först de kriterier en resurs måste uppfylla för att ingå i PsyCap: den ska vara teoribaserad, positiv, mätbar, state-like (alltså formbar snarare än fast) och kopplad till arbetsutfall. Sedan går de igenom mätinstrumenten: självskattningsformuläret PCQ-24 med sex påståenden per resurs, kortversionen PCQ-12 och ett implicit mått, I-PCQ, där deltagaren hittar på berättelser om andra personer så att syftet blir mindre genomskinligt. De sammanfattar de teoretiska mekanismerna, forskningen om orsaker och utfall, försöken att lyfta begreppet till team- och organisationsnivå, den kritik som riktats mot begreppet samt de praktiska tillämpningarna, med tonvikt på utvecklingsinsatser, ledarskap och spelifiering.
Det de fann
Det tyngsta empiriska stödet kommer från en metaanalys av Avey med kollegor med 51 oberoende stickprov och över 12 000 anställda. Den visar att PsyCap hänger samman med prestation, oavsett om den skattas av personen själv, av chefen eller mäts objektivt, samt med arbetstillfredsställelse, engagemang i organisationen och psykiskt välbefinnande. PsyCap hänger negativt samman med cynism, avsikt att sluta, stress och avvikande beteende. Sambanden är dock inte lika starka överallt: de var starkare i studier gjorda i USA än i andra länder och starkare i tjänstesektorn än i industrin. Longitudinella studier och experiment stöder att PsyCap förändras över tid och kan utvecklas genom korta insatser, typiskt två till tre timmar, som kombinerar målsättning, alternativa vägar till målet, mental repetition och planering för hinder. För ett program för ingenjörer i ett högteknologiskt företag beräknades avkastningen till 270 procent. Studier tyder också på att chefers PsyCap smittar av sig på medarbetare, och omvänt. Författarna framhåller att begreppet kräver anpassning på gruppnivå: ett lags psykologiska kapital är inte summan av medlemmarnas.
Vad som talar emot
Författarna är upphovspersoner till begreppet och till flera av mätinstrumenten, vilket gör översikten till ett partsinlägg, låt vara ett välbelagt sådant. De medger själva att forskningen fortfarande vilar tungt på tvärsnittsstudier, som inte kan avgöra riktningen: metaanalytiska data tyder till exempel på att tidigare prestation påverkar tilltron till förmågan starkare än tvärtom. Mekanismerna (positiva tolkningar, känslor, viljestyrd handling) är beskrivna men knappt prövade empiriskt. Avkastningssiffran bygger på en enda beräkning. Sambanden är svagare utanför USA och utanför tjänstesektorn, och författarna erkänner att positivitet värderas olika i olika kulturer. Avsnittet om spel och appar bygger mer på förhoppning än på evidens. Slutligen är själva PsyCap-måttet en självskattning av positiva egenskaper, vilket bjuder in till skönmålning.
Vad det betyder för den som leder
Om översikten stämmer är hopp, tilltro, motståndskraft och optimism inte fasta drag utan resurser som går att stärka med ganska små medel, och som hänger samman med både prestation och välbefinnande. Det mest praktiska i texten är kanske villkoret: en kort insats ger lite om medarbetaren sedan möter stela strukturer, liten autonomi eller dåligt ledarskap. Författarna menar att chefen behöver gå före, både genom eget beteende och genom klimatet. Att psykologiskt kapital tycks smitta i båda riktningarna gör det till en fråga för hela gruppen snarare än för individen. Samtidigt är evidensen för orsak och verkan tunn, så förväntningarna bör vara måttfulla. Vilka delar av er arbetsmiljö skulle stödja, och vilka skulle motverka, en medarbetare som just fått större tilltro till sin egen förmåga?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om resiliens och om personlighet och ledarskap fördjupar två av de fyra resurserna, och texterna om femfaktormodellen ger kontrasten mellan formbara tillstånd och mer stabila drag.
Viktigaste insikterna
- 01PsyCap består av hopp, tillit till egen förmåga, resiliens och optimism. Dessa är utvecklingsbara, ej statiska personlighetsdrag.
- 02Utveckla PsyCap hos medarbetare kan förbättra prestation, välmående och arbetsattityder, med vetenskapligt stöd.
- 03Ledare kan främja PsyCap genom att uppmuntra målsättning (hopp), stärka självförtroende (efficacy), stödja återhämtning (resiliens) och främja en positiv syn (optimism).
- 04Fokusera på medarbetares styrkor och utvecklingspotential, inte bara problem, för att bygga ett mer robust arbetsklimat.
- 05PsyCaps komponenter samverkar synergistiskt; utveckling av en dimension kan positivt påverka de andra.
Så hittar du originalet
—
Mer inom Personlighetsteori