← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Teamets motståndskraft i arbetslivet

Originaltitel C 2020 Hartwig Workplace team resilience REVIEW

Författare
Hartwig, A., Clarke, S., Johnson, S. & Willis, S.
Lästid
4 min

I korthet

Denna systematiska litteraturöversikt av Hartwig och kollegor (2020) undersöker konceptet arbetsplatsteamresiliens, vilket definieras som teamets förmåga att bibehålla prestanda och positivt hantera motgångar. Forskningen belyser behovet av en enhetlig begreppsapparat då området lider av inkonsistenta definitioner och metoder. En viktig slutsats är att teamresiliens inte bara är summan av individuella medlemmars resiliens, utan ett unikt teamfenomen som involverar grupprocesser. Författarna presenterar en ny flernivåmodell som klargör sambandet mellan individ- och teamnivåers resiliens och betonar att motgångar är en förutsättning för att observera teamresiliens. Syftet är att lägga grunden för gemensam operationalisering och framtida empirisk forskning om hur team effektivt hanterar stress och påfrestningar i arbetslivet.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Resiliens har länge studerats som en egenskap hos enskilda personer. Men arbete sker allt oftare i team, och när en kris slår till är det teamets gemensamma svar som avgör om leveransen håller. Hartwig, Clarke, Johnson och Willis ville reda ut vad workplace team resilience, alltså teamets motståndskraft i arbetslivet, egentligen är, eftersom forskningen definierat begreppet på många olika sätt. De ville också klargöra hur teamets resiliens hänger ihop med medlemmarnas personliga resiliens och vad begreppet tillför utöver närliggande teamidéer som anpassningsförmåga och kollektiv tilltro.

Så gjorde de

Studien är en systematisk översikt, alltså en strukturerad genomgång av tidigare publikationer enligt förutbestämda sökningar och urvalskriterier, i det här fallet enligt PRISMA-riktlinjerna. Forskarna sökte i databaserna PsycINFO, Scopus och Web of Science efter allt som publicerats fram till maj 2018. Sökningen gav 1 188 träffar; 158 lästes i fulltext och 35 publikationer uppfyllde kriterierna, bland annat att de gav en egen definition av teamresiliens. Av dessa var 24 empiriska studier (15 kvantitativa och 9 kvalitativa) och 11 begreppsliga artiklar eller översikter. Eftersom underlaget var litet togs även idrottslag, militära enheter och studentgrupper med. Det som analyserades var inte effekter utan definitioner och beskrivningar, som kodades i teman med tematisk analys. Teman sorterades sedan i IMOI-modellen (Input-Mediator-Output-Input), ett ramverk där teamets förutsättningar leder till processer och tillstånd som i sin tur ger resultat, vilka påverkar nästa varv.

Det de fann

Det tydligaste resultatet var spretigheten. 22 av de 35 publikationerna beskrev teamresiliens som en kapacitet att stå emot och återhämta sig, 16 som en process av att hantera motgång och 5 som ett framväxande tillstånd i teamet, och flera använde flera synsätt samtidigt. Gemensamt för alla definitioner var att resiliens bara visar sig när teamet utsätts för något svårt. Ur materialet byggde författarna en flernivåmodell. På individnivå föreslås teamorientering, expertis, kommunikationsförmåga och personlig resiliens som resurser. På teamnivå lyfts relationer och teamkultur, och bland omgivningsfaktorer transformativt ledarskap, det enda som fått empiriskt stöd i flera studier. Själva de resilienta beteendena delas in i tre faser: minimizing, att förbereda sig och förebygga; managing, att hantera och återhämta sig under händelsen; och mending, att gå igenom och lära efteråt. Tillit, sammanhållning, gemensamma mentala modeller och psykologisk trygghet antas underlätta dessa beteenden. Utöver att stå emot, återhämta sig snabbt eller återhämta sig långsamt föreslår författarna en fjärde bana efter motgång: att teamet växer. Den centrala poängen är att teamresiliens uppstår i samspelet mellan medlemmarna. Ett medelvärde av medlemmarnas personliga resiliens beskriver inte teamets resiliens, även om de två antas påverka varandra.

Vad som talar emot

Detta är en begreppslig översikt; modellen är en samling förslag, nio uttalade propositioner, som ännu inte prövats. Författarna medger själva att de valde att inte diskutera den empiriska evidensen för varje del av modellen, eftersom den är tunn. Ingen av de empiriska studierna följde team över tid, så ingen kan säga hur resiliens faktiskt utvecklas genom en kris. Sökningen begränsades till artiklar med resiliens i titeln, vilket kan ha missat forskning som använder andra ord för samma sak. Underlaget rymmer idrottslag och rymdbesättningar, långt från de flesta arbetsplatser. Tematisk analys innebär att forskarnas egna förförståelse påverkar vilka teman som växer fram, och kodningen gjordes i huvudsak av en person.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är framför allt ett sätt att tänka. Att rekrytera eller träna motståndskraftiga individer räcker inte om teamet inte kommunicerar, samordnar och stöttar varandra när det blir svårt. Den tredelade indelningen i före, under och efter ger en konkret struktur: att förbereda sig med genomgångar av vad som kan gå fel, hålla ihop samordningen under press och ta sig tid att reflektera och lära efteråt. Modellen antyder också att ledarskap, tillit och psykologisk trygghet är de förutsättningar som gör sådana beteenden möjliga, men bevisen för det är ännu svaga. Vilken motgång som ert team senast gick igenom har ni faktiskt satt er ner och lärt något av tillsammans?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om resiliens och psykologiskt kapital på individnivå, texterna om personlighet och ledarskap, samt övriga artiklar om psykologisk trygghet och gruppers utveckling i kunskapsbanken.

Viktigaste insikterna

  • 01Teamresiliens är avgörande för att team ska kunna hantera utmaningar och bibehålla hög prestation, särskilt i turbulenta tider.
  • 02Fokusera på grupprocesser, inte bara individers motståndskraft. Ett team med resilienta individer är inte automatiskt ett resilient team.
  • 03Motgångar är inte bara hinder; de är möjligheter för team att visa och stärka sin resiliens genom kollektiv anpassning.
  • 04Utveckla gemensamma strategier och strukturer för att hantera stress och störningar inom teamet, vilket bygger dess samlade motståndskraft.
  • 05Förstå att teamresiliens skiljer sig från andra teamkoncept som anpassningsförmåga; det handlar om att stå emot negativa effekter av motgångar.

Så hittar du originalet

—

Öppna originalkällaÖppna i nytt fönster
Licens: CC BY-NC

Mer inom Personlighetsteori