← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Resiliensformulären fångar upp en betydande del personlighet

Originaltitel Resilience and Big Five personality traits: A meta-analysis

Författare
Atsushi Oshio, Kanako Taku, Mari Hirano, Gul Saeed
År
2018
Lästid
7 min

Sammanfattning på svenska

Metaanalys av sambanden mellan resiliens och femfaktormodellens fem drag, på engelska Big Five. Trettio studier med sammanlagt 15 609 deltagare uppfyllde inklusionskriterierna. De skattade genomsnittliga korrelationerna var påtagliga. Resiliens hängde ihop med neuroticism med r = -0,46, med extraversion med r = 0,42, med samvetsgrannhet med r = 0,42, med öppenhet med r = 0,34 och med vänlighet med r = 0,31. Analysen skiljer också på två sätt att förstå begreppet. Det ena är resiliens som ett drag, på engelska trait resilience. Det andra är jagresiliens, på engelska ego-resiliency, alltså en bredare anpassningsförmåga. Jagresiliens visade starkare negativt samband med neuroticism och starkare positiva samband med öppenhet och vänlighet än vad draget resiliens gjorde. Författarna påpekar själva en begränsning: effektstorlekarna var inte homogena mellan studier, särskilt inte för jagresiliens. Det innebär att genomsnitten döljer variation. För den som arbetar med utveckling är den praktiska följden att resiliensformulär i betydande utsträckning mäter stabila personlighetsdrag, vilket påverkar hur mycket ett kort program rimligen kan flytta.

Viktigaste insikterna

  • 01Resiliens hängde ihop med neuroticism med r = -0,46, vilket är ett stort samband
  • 02Extraversion och samvetsgrannhet låg båda på r = 0,42
  • 03Underlaget är 30 studier med sammanlagt 15 609 deltagare
  • 04Jagresiliens (ego-resiliency) och draget resiliens (trait resilience) hänger ihop med personlighet på delvis olika sätt
  • 05Effektstorlekarna var inte homogena mellan studier, så genomsnitten döljer variation
  • 06Formulären mäter delvis stabila drag, vilket begränsar vad en kort insats kan flytta
Läs originalartikeln →

Källa

(2018)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori