
Personlighetsteori
Resiliensformulären fångar upp en betydande del personlighet
Originaltitel Resilience and Big Five personality traits: A meta-analysis
- Författare
- Atsushi Oshio, Kanako Taku, Mari Hirano, Gul Saeed
- År
- 2018
- Lästid
- 7 min
I korthet
Metaanalys av sambanden mellan resiliens och femfaktormodellens fem drag, på engelska Big Five. Trettio studier med sammanlagt 15 609 deltagare uppfyllde inklusionskriterierna. De skattade genomsnittliga korrelationerna var påtagliga. Resiliens hängde ihop med neuroticism med r = -0,46, med extraversion med r = 0,42, med samvetsgrannhet med r = 0,42, med öppenhet med r = 0,34 och med vänlighet med r = 0,31. Analysen skiljer också på två sätt att förstå begreppet. Det ena är resiliens som ett drag, på engelska trait resilience. Det andra är jagresiliens, på engelska ego-resiliency, alltså en bredare anpassningsförmåga. Jagresiliens visade starkare negativt samband med neuroticism och starkare positiva samband med öppenhet och vänlighet än vad draget resiliens gjorde. Författarna påpekar själva en begränsning: effektstorlekarna var inte homogena mellan studier, särskilt inte för jagresiliens. Det innebär att genomsnitten döljer variation. För den som arbetar med utveckling är den praktiska följden att resiliensformulär i betydande utsträckning mäter stabila personlighetsdrag, vilket påverkar hur mycket ett kort program rimligen kan flytta.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Resiliens beskrivs ofta som en särskild förmåga att klara motgångar, något som går att mäta med egna formulär och kanske också träna. Men hur självständigt är begreppet egentligen i förhållande till den vanliga personlighetsmodellen? Oshio, Taku, Hirano och Saeed ville sammanställa vad forskningen visar om sambandet mellan resiliens och de fem stora personlighetsdragen i femfaktormodellen. De ville också pröva om sambanden ser olika ut beroende på vilken av de två forskningstraditionerna om resiliens som mätinstrumentet kommer från.
Så gjorde de
Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning och inledning, inte på fulltexten. Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna samlade 30 studier med sammanlagt 15 609 deltagare där resiliens och de fem personlighetsdragen (neuroticism, extraversion, öppenhet, vänlighet och samvetsgrannhet) hade mätts med formulär i samma urval. Sambanden uttrycks som korrelationer, r, ett mått som går från 0 till 1, där 0,1 brukar kallas svagt, 0,3 måttligt och 0,5 starkt; ett minustecken betyder att draget hänger ihop med lägre resiliens. Forskarna skilde på två sorters mått. Ego-resiliency bygger på Blocks personlighetsteori och avser en allmän förmåga att anpassa sitt beteende efter situationens krav, ofta mätt med instrument hämtade ur bredare personlighetsinventarier. Trait resilience, alltså resiliens som personlighetsdrag, bygger i stället på skalor som Resilience Scale och Connor-Davidson Resilience Scale, konstruerade utifrån hur människor som klarat svåra livshändelser beskriver sig. Sambanden beräknades för båda typerna var för sig och jämfördes.
Det de fann
Resiliens hängde tydligt ihop med alla fem dragen. Det starkaste sambandet var negativt med neuroticism, r = -0,46: ju mer känslomässigt instabil en person beskriver sig, desto lägre skattar hon sin resiliens. Sambanden med extraversion och samvetsgrannhet var båda r = 0,42, med öppenhet r = 0,34 och med vänlighet r = 0,31. Alla dessa ligger i spannet mellan måttligt och starkt, vilket betyder att en betydande del av det resiliensformulären fångar också fångas av ett vanligt personlighetstest. Skillnaden mellan de två traditionerna var märkbar. Mått på ego-resiliency gav ett starkare negativt samband med neuroticism och starkare positiva samband med öppenhet och vänlighet än måtten på trait resilience. Bilden av den resilienta personen ser alltså delvis olika ut beroende på vilket formulär som används: i den ena traditionen handlar det mer om flexibilitet och social smidighet, i den andra mer om uthållighet och självtillit. Författarna noterar samtidigt att spridningen i resultat mellan studierna var stor, särskilt för ego-resiliency, så de sammanvägda siffrorna döljer verkliga skillnader mellan enskilda undersökningar.
Vad som talar emot
Alla underliggande studier bygger på självskattningar av både resiliens och personlighet, vilket i sig driver upp sambanden: den som beskriver sig som lugn och uthållig i ett formulär gör det gärna även i nästa. Studien är en sammanställning av samband vid en tidpunkt och säger ingenting om orsak och verkan, till exempel om personligheten formar resiliensen eller om båda speglar samma underliggande sak. Den stora spridningen mellan studierna gör de sammanvägda korrelationerna osäkra, och författarna redovisar själva att särskilt måtten på ego-resiliency inte hängde ihop på ett enhetligt sätt. Resiliens som faktiskt beteende efter en svår händelse, det som begreppet ursprungligen avsåg, mäts inte alls här.
Vad det betyder för den som leder
Den som överväger att mäta resiliens hos medarbetare eller sökande gör klokt i att fråga sig vad formuläret tillför utöver ett vanligt personlighetstest, eftersom en stor del av variationen tycks vara gemensam med särskilt låg neuroticism, hög extraversion och hög samvetsgrannhet. Det betyder inte att resiliens är ett tomt begrepp, men att en hög poäng till stor del beskriver ett temperament snarare än en separat och tränad förmåga. Vilket instrument som väljs spelar roll för vilken sorts person som framstår som resilient. Program som vill stärka resiliens bör därför beskriva tydligt vad de faktiskt avser att förändra. Vilken sorts motgång i er verksamhet är det egentligen ni vill att medarbetarna ska klara bättre?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om femfaktormodellen och om vad personlighetstest kan och inte kan säga vid urval, samt texterna om psykologiskt kapital och resiliens i arbetslivet.
Viktigaste insikterna
- 01Resiliens hängde ihop med neuroticism med r = -0,46, vilket är ett stort samband
- 02Extraversion och samvetsgrannhet låg båda på r = 0,42
- 03Underlaget är 30 studier med sammanlagt 15 609 deltagare
- 04Jagresiliens (ego-resiliency) och draget resiliens (trait resilience) hänger ihop med personlighet på delvis olika sätt
- 05Effektstorlekarna var inte homogena mellan studier, så genomsnitten döljer variation
- 06Formulären mäter delvis stabila drag, vilket begränsar vad en kort insats kan flytta
Så hittar du originalet
— (2018)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Personlighetsteori