
Stress & återhämtning
Mindfulness på arbetsplatsen: 56 randomiserade studier sammanvägda
Originaltitel Mindfulness-Based Programs in the Workplace: a Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials
- Författare
- Ruben Vonderlin, Miriam Biermann, Martin Bohus, Lisa Lyssenko
- År
- 2020
- Lästid
- 7 min
I korthet
Metaanalys av randomiserade kontrollerade studier av mindfulnessbaserade program, på engelska mindfulness-based programs, genomförda på arbetsplatser. Underlaget omfattar 56 studier med 2 689 deltagare i insatsgrupper och 2 472 i kontrollgrupper. Programmen minskade stress, utmattning, psykisk påfrestning och kroppsliga besvär, och ökade medveten närvaro, välbefinnande, medkänsla och arbetstillfredsställelse. Effektstorlekarna, uttryckta som Hedges g, låg mellan 0,32 och 0,77, alltså från små till stora. Resultaten höll sig vid uppföljningar upp till tolv veckor. Längre uppföljningar saknas i underlaget. Två begränsningar redovisas av författarna själva. Spridningen mellan studierna kunde inte förklaras konsekvent av vare sig programmens eller deltagarnas egenskaper, vilket betyder att analysen inte kan säga vilken sorts program som fungerar bäst för vem. Och resultaten för arbetsengagemang och produktivitet vilar på för få studier för att vara tillförlitliga.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Mindfulnessprogram har blivit vanliga i arbetslivet. I en amerikansk undersökning från 2018 uppgav omkring 60 procent av de medelstora och stora företagen att de erbjöd kurser i mindfulness, yoga eller meditation. Samtidigt saknades tydlig evidens för att programmen ger de effekter på arbetet som arbetsgivarna hoppas på. Vonderlin, Biermann, Bohus och Lyssenko ville uppdatera två tidigare sammanvägningar, eftersom antalet randomiserade studier nästan fördubblats mellan 2016 och 2019, och särskilt undersöka effekterna på arbetsrelaterade utfall och hur länge effekterna håller i sig.
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna sökte i fyra databaser fram till november 2018 och tog bara med randomized controlled trials, RCT, alltså studier där deltagarna lottats till antingen ett mindfulnessprogram eller en kontrollgrupp. Deltagarna skulle vara friska vuxna som arbetade i stort sett heltid, och programmet skulle omfatta minst två timmars träning och erbjudas av arbetsgivaren. Underlaget blev 56 artiklar med 53 studier och 5 161 deltagare, varav 2 689 fick ett program och 2 472 var kontroller. Effekten mättes med Hedges g, som anger skillnaden mellan grupperna i standardavvikelser, där 0,2 räknas som liten, 0,5 som medelstor och 0,8 som stor. Utfallen delades in i mindfulness, stress och hälsobesvär, välbefinnande, arbetsrelaterade utfall (engagemang, produktivitet och arbetstillfredsställelse) och resilience, alltså motståndskraft. Forskarna undersökte också om programmets utformning eller deltagarnas egenskaper påverkade effekten.
Det de fann
Programmen gav effekter i väntad riktning på alla utfall direkt efter insatsen. Störst var effekterna på välbefinnande, g = 0,68, och upplevd stress, g = 0,66 i minskande riktning. Mindfulness ökade med g = 0,44, utmattning minskade med g = 0,37 och kroppsliga besvär med g = 0,32. För arbetsrelaterade utfall var underlaget betydligt tunnare: arbetsengagemang g = 0,53 i fem studier, arbetstillfredsställelse g = 0,48 i sju och produktivitet g = 0,35 i nio. När forskarna räknade bort avvikande studier höll effekterna på hälsa och välbefinnande i sig, med minskningar på 0,07 till 0,17. Bland arbetsutfallen stod sig bara arbetstillfredsställelsen. Produktivitetseffekten sjönk till g = 0,15 och var inte längre statistiskt säkerställd, eftersom den vilat på en enda studie av mellanchefer. Vid uppföljning upp till tolv veckor senare, som 18 studier rapporterade, var effekterna på stress och psykiska symtom jämförbara med dem direkt efter programmet. Programmets typ, längd i veckor, om det gavs på plats eller online, deltagarnas ålder och rekommenderad hemträning påverkade inte effekten på något konsekvent sätt. Det som spelade roll var antalet träningstimmar: fler timmar gav större effekt på mindfulness, utmattning och välbefinnande.
Vad som talar emot
Fyra av fem studier jämförde programmet med en väntelista eller en passiv kontrollgrupp. Bara 11 studier hade en aktiv kontrollgrupp, och tidigare forskning på MBSR, alltså mindfulness-based stress reduction, det vanligaste standardprogrammet, tyder på att välgjorda aktiva kontroller kan ge liknande effekter på allt utom mindfulness i sig. Det går alltså inte att säga att just mindfulness är den verksamma ingrediensen, snarare än att få tid, uppmärksamhet och en paus från arbetet. Analyserna visade tecken på publikationsbias, alltså att positiva resultat oftare trycks, för stress och mindfulness, så de effekterna kan vara överskattade. Bara sju av 53 studier följde upp deltagarna längre än tolv veckor, och bilden där var blandad. Många studier rapporterade otillräckligt om hur lottningen gått till, och 73 procent av deltagarna var kvinnor, med vård och skola som de vanligaste yrkena.
Vad det betyder för den som leder
Studien ger stöd för att ett mindfulnessprogram kan minska upplevd stress och öka välbefinnandet hos medarbetare som väljer att delta, och att effekten verkar hålla i sig åtminstone några månader. Den ger däremot svagt stöd för löften om högre produktivitet eller engagemang. Att antalet träningstimmar spelade roll, men inte antalet veckor, talar för att ett kort inspirationspass sannolikt gör liten skillnad. Författarna påpekar också att alla studier riktade sig till individen. Hur organisationen och ledarskapet ser ut undersöktes inte, och ett program som används för att lugna missnöjda medarbetare i stället för att ändra på arbetsvillkoren fungerar kanske inte lika bra som siffrorna antyder. Vilka krav i arbetet skulle finnas kvar oförändrade även om varje medarbetare gick en mindfulnesskurs?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om återhämtning och om balansen mellan krav och resurser i arbetet ligger nära, liksom texterna om utmattning och om ledarskapets betydelse för medarbetarnas hälsa.
Viktigaste insikterna
- 0156 randomiserade studier, drygt 5 100 deltagare sammanlagt
- 02Effekter mellan g = 0,32 och 0,77 på stress, utmattning, välbefinnande och arbetstillfredsställelse
- 03Effekterna höll sig vid uppföljning upp till tolv veckor
- 04Längre uppföljningar saknas i underlaget
- 05Spridningen mellan studier kunde inte förklaras av program- eller deltagaregenskaper
- 06Underlaget för arbetsengagemang och produktivitet är för tunt för slutsatser
Så hittar du originalet
— (2020)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning