När går magkänslan att lita på?

Sammanfattning på svenska

Två forskningstraditioner som länge stått mot varandra möts här. Den ena, forskningen om tumregler och systematiska fel, har mest visat när intuitionen leder fel. Den andra, naturalistiskt beslutsfattande, har mest studerat experter vars snabba bedömningar fungerar väl, till exempel brandbefäl och sjuksköterskor. Författarna utgår från att yrkesmässig intuition ibland är utomordentlig och ibland bristfällig, och försöker kartlägga vad som skiljer de två fallen åt. De landar i två villkor. Omgivningen behöver vara tillräckligt regelbunden för att det ska finnas något att lära sig, och personen behöver ha fått tillfälle att lära sig dessa regelbundenheter genom övning och återkoppling som kommer snabbt nog och tydligt nog. En viktig slutsats är att den egna upplevelsen av säkerhet inte säger något om bedömningens träffsäkerhet. Känslan av att veta uppstår lika lätt i miljöer där intuitionen inte kan fungera.

Viktigaste insikterna

• 01Intuition kan vara både utomordentlig och bristfällig, och frågan är under vilka villkor den fungerar
• 02Det första villkoret är att omgivningen är tillräckligt förutsägbar för att innehålla mönster som går att lära sig
• 03Det andra villkoret är att personen fått lära sig mönstren genom övning med tillräckligt snabb och tydlig återkoppling
• 04Upplevd säkerhet är inget tecken på träffsäkerhet, känslan av att veta uppstår även när underlag saknas
• 05I miljöer som saknar stabila mönster tenderar erfarna bedömare att prestera i nivå med enkla formler eller sämre