Personlighetsteori
Självkännedom går att träna
Originaltitel Developing Self-Awareness: Learning Processes for Self- and Interpersonal Growth
Self-awareness—how we see ourselves and the effects we have on our environment—influences our behavior and the type of person we want to become. This article examines recent research and areas of practice that address the meaning of self-awareness and how it develops over time. We build on extant comprehensive reviews of the literature to define self-awareness and its accuracy, measurement, and ef
- Författare
- London, M.; Sessa, V. I.; Shelley, L. A.
- År
- 2023
- Lästid
- 5 min
Sammanfattning på svenska
Självkännedom brukar kallas ledarskapets grundfärdighet, men vad är det egentligen, och går den att utveckla? Den här översiktsartikeln ur Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior, en tidskrift som publicerar auktoritativa sammanfattningar av forskningsläget, samlar det vetenskapliga kunskapsläget. Författarna definierar självkännedom som två saker på en gång: en rimligt korrekt bild av vem jag är, och en rimligt korrekt bild av hur jag påverkar min omgivning. Det andra ledet glöms ofta bort, och det är där ledare oftast överraskar sig själva. Översikten går igenom hur självkännedom mäts, hur träffsäker människors självbild faktiskt är, och det forskningen kallar introspektionens baksida: att grubbla mycket över sig själv är inte samma sak som att känna sig själv, och överdriven självanalys kan glida över i ältande som snarare försämrar både mående och omdöme. Frågan varför blev det så här leder ofta fel, medan frågan vad kan jag göra annorlunda leder framåt. Den viktigaste slutsatsen är samtidigt hoppfull: självkännedom utvecklas genom identifierbara lärprocesser, och översikten av utbildningsinsatser pekar ut tre verksamma vägar som förstärker varandra: strukturerad reflektion, återkoppling från andra och coachning. Ingen av dem räcker ensam; den egna bilden behöver hela tiden brytas mot omgivningens. För theORVAR knyter artikeln ihop flera trådar: Joharifönstret får sin vetenskapliga fortsättning, personlighetstesterna sitt sammanhang, och bokens reflektionsstationer sin evidens. Den ger också en varning värd att ta med i allt utvecklingsarbete: målet är inte maximal självanalys utan en ärligare bild av sig själv i relation till andra.
Viktigaste insikterna
- 01Självkännedom är två saker: en korrekt bild av vem jag är och en korrekt bild av hur jag påverkar andra.
- 02Introspektionens baksida: mycket självanalys kan bli ältande; vad-frågor leder framåt, varför-frågor ofta fel.
- 03Tre verksamma utvecklingsvägar som förstärker varandra: strukturerad reflektion, återkoppling och coachning.
- 04Den egna bilden behöver ständigt brytas mot omgivningens, som i Joharifönstret.
- 05Auktoritativ forskningsöversikt: självkännedom är en tränbar färdighet, inte en fast egenskap.
Self-awareness—how we see ourselves and the effects we have on our environment—influences our behavior and the type of person we want to become. This article examines recent research and areas of practice that address the meaning of self-awareness and how it develops over time. We build on extant comprehensive reviews of the literature to define self-awareness and its accuracy, measurement, and effects, including the dark side of being overly introspective. We offer a framework to integrate theory-based processes. We present the results of a literature search of educational interventions aimed at increasing mindfulness through reflection, feedback, and coaching. We conclude with calls for research and implications for practice in areas of measurement, tracking changes, interventions, and self in relation to others in areas of societal impact, self-presentation on digital media, and promoting self-awareness in relation to organization and team membership.
Källa
Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior (2023)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Personlighetsteori