← Kunskapsbank

Personlighetsteori

Självkännedom går att träna

Originaltitel Developing Self-Awareness: Learning Processes for Self- and Interpersonal Growth

Self-awareness—how we see ourselves and the effects we have on our environment—influences our behavior and the type of person we want to become. This article examines recent research and areas of practice that address the meaning of self-awareness and how it develops over time. We build on extant comprehensive reviews of the literature to define self-awareness and its accuracy, measurement, and ef

Författare
London, M.; Sessa, V. I.; Shelley, L. A.
År
2023
Lästid
5 min

I korthet

Självkännedom brukar kallas ledarskapets grundfärdighet, men vad är det egentligen, och går den att utveckla? Den här översiktsartikeln ur Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior, en tidskrift som publicerar auktoritativa sammanfattningar av forskningsläget, samlar det vetenskapliga kunskapsläget. Författarna definierar självkännedom som två saker på en gång: en rimligt korrekt bild av vem jag är, och en rimligt korrekt bild av hur jag påverkar min omgivning. Det andra ledet glöms ofta bort, och det är där ledare oftast överraskar sig själva. Översikten går igenom hur självkännedom mäts, hur träffsäker människors självbild faktiskt är, och det forskningen kallar introspektionens baksida: att grubbla mycket över sig själv är inte samma sak som att känna sig själv, och överdriven självanalys kan glida över i ältande som snarare försämrar både mående och omdöme. Frågan varför blev det så här leder ofta fel, medan frågan vad kan jag göra annorlunda leder framåt. Den viktigaste slutsatsen är samtidigt hoppfull: självkännedom utvecklas genom identifierbara lärprocesser, och översikten av utbildningsinsatser pekar ut tre verksamma vägar som förstärker varandra: strukturerad reflektion, återkoppling från andra och coachning. Ingen av dem räcker ensam; den egna bilden behöver hela tiden brytas mot omgivningens. För theORVAR knyter artikeln ihop flera trådar: Joharifönstret får sin vetenskapliga fortsättning, personlighetstesterna sitt sammanhang, och bokens reflektionsstationer sin evidens. Den ger också en varning värd att ta med i allt utvecklingsarbete: målet är inte maximal självanalys utan en ärligare bild av sig själv i relation till andra.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Självkännedom lyfts fram som grunden för gott ledarskap, men vad menar forskningen egentligen med begreppet, och går det att utveckla? London, Sessa och Shelley ville reda ut hur self-awareness, alltså förmågan att se sig själv klart och förstå sin inverkan på andra, har definierats, mätts och tränats inom organisationspsykologin. De ville också rätta till en vanlig förenkling: att mer introspektion alltid är bättre. Deras utgångspunkt var att självkännedom både har en ljus och en mörk sida.

Så gjorde de

Artikeln är en narrativ forskningsöversikt, alltså en genomgång och sammanvägning av tidigare litteratur utan statistisk sammanräkning. Författarna bygger på fyra tidigare heltäckande översikter och lägger till en egen litteratursökning. I databaserna PsycInfo, EBSCO Host och ProQuest sökte de efter artiklar publicerade 2016 till 2021 med "self-awareness" i titeln tillsammans med ord som "develop", "learn", "change" och "improve", begränsat till studier som mätte förändring i självkännedom hos studenter och yrkesverksamma vuxna. Sökningen gav 42 artiklar som sorterades efter typ av insats: reflektionsövningar, mindfulness, coaching, ledarskapsprogram, upplevelsebaserat lärande, konstbaserade program, feedback och självskattningsinstrument. Utifrån detta föreslår författarna en integrerande modell där affekt, kognition och motivation samverkar med stöd från omgivningen. Det finns inget enskilt utfallsmått; översikten beskriver i stället vilka mått, resultat och brister som förekommer i litteraturen.

Det de fann

Självkännedom har enligt översikten både ett innehåll och en process. Innehållet är dels internt (värderingar, känslor, mål), dels externt (hur andra ser oss och hur vi påverkar dem). I processen skiljer författarna på reflektion, som drivs av nyfikenhet, och rumination, alltså ältande, som drivs av upplevt hot eller förlust. Människor är dåliga domare av sin egen förmåga: den genomsnittliga korrelationen mellan självskattning och objektiva bedömningar anges till 0,29, och citerad forskning antyder att bara 10 till 15 procent är självmedvetna i egentlig mening. Av de 42 studierna var de vanligaste insatserna mindfulness, feedback och coaching. Mindfulness kopplas till mindre stress och till chefer som blir mindre överdrivet självsäkra och mer öppna för feedback. Feedback från flera källor, som 360-graders bedömningar, beskrivs som ett sätt att minska blinda fläckar, men återkoppling från personlighetsinstrument ensam har svagt stöd om inte coaching följer. Författarnas modell säger att kombinationen av motivation att lära om sig själv och stöd från omgivningen avgör riktningen: hög motivation utan stöd riskerar att bli självupptagenhet, låg motivation utan stöd leder till stagnation eller självförakt. För mycket introspektion kan ge ångest, nedstämdhet och okänslighet för andras behov.

Vad som talar emot

Det mesta av det empiriska underlaget är svagt. Enligt författarna själva var majoriteten av de 42 studierna kvalitativa, byggde på ett litet antal deltagares svar i enkäter eller intervjuer efter insatsen, och använde nästan uteslutande självskattningar, alltså samma slags mått som översikten konstaterar är opålitligt. Longitudinella uppföljningar saknades helt, så om effekterna håller i sig efter programmet vet ingen. Nästan all forskning gällde intern självkännedom, mycket lite gällde hur andra faktiskt uppfattar personen. Den integrerande modellen är författarnas eget teoretiska förslag och är inte prövad empiriskt i artikeln. Flera av de effekter som beskrivs bygger på enstaka refererade studier snarare än på sammanvägningar. En kritisk läsare noterar också att sökningen begränsades till artiklar med "self-awareness" i titeln, vilket kan ha missat relevanta studier under andra beteckningar.

Vad det betyder för den som leder

Det tydligaste stödet finns för att självkännedom inte växer av att man tänker mer på sig själv. Den växer när reflektion möter information utifrån, i form av konkret feedback från flera håll, och när den informationen bearbetas med stöd av någon, till exempel en chef eller coach, i en miljö som upplevs som trygg. Att lämna över en personlighetsprofil eller en 360-rapport utan samtal efteråt har svagt stöd. Modellen antyder också att chefen påverkar riktningen: förstärkning av det som fungerar bygger den motståndskraft som gör obekväm feedback möjlig att ta emot, medan en kritisk omgivning kan få medarbetare att sluta lyssna. Rollövergångar, som första chefsjobbet, beskrivs som tillfällen då människor är särskilt öppna men också särskilt sårbara. Hur får era medarbetare i praktiken veta hur de uppfattas av andra?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om självkännedom och om personlighet och ledarskap ligger nära den här översikten, liksom texterna om psykologiskt kapital och resiliens, som beskriver den motståndskraft författarna ser som grund för att kunna ta emot feedback.

Viktigaste insikterna

  • 01Självkännedom är två saker: en korrekt bild av vem jag är och en korrekt bild av hur jag påverkar andra.
  • 02Introspektionens baksida: mycket självanalys kan bli ältande; vad-frågor leder framåt, varför-frågor ofta fel.
  • 03Tre verksamma utvecklingsvägar som förstärker varandra: strukturerad reflektion, återkoppling och coachning.
  • 04Den egna bilden behöver ständigt brytas mot omgivningens, som i Joharifönstret.
  • 05Auktoritativ forskningsöversikt: självkännedom är en tränbar färdighet, inte en fast egenskap.

Self-awareness—how we see ourselves and the effects we have on our environment—influences our behavior and the type of person we want to become. This article examines recent research and areas of practice that address the meaning of self-awareness and how it develops over time. We build on extant comprehensive reviews of the literature to define self-awareness and its accuracy, measurement, and effects, including the dark side of being overly introspective. We offer a framework to integrate theory-based processes. We present the results of a literature search of educational interventions aimed at increasing mindfulness through reflection, feedback, and coaching. We conclude with calls for research and implications for practice in areas of measurement, tracking changes, interventions, and self in relation to others in areas of societal impact, self-presentation on digital media, and promoting self-awareness in relation to organization and team membership.

Så hittar du originalet

Annual Review of Organizational Psychology and Organizational Behavior (2023)

Licens: CC BY

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Personlighetsteori