← Kunskapsbank

Stress & återhämtning

Otryggheten om jobbet kostar, och mest för dem på golvet

Originaltitel No security: A meta-analysis and review of job insecurity and its consequences

Författare
Sverke, M., Hellgren, J. & Näswall, K.
År
2002
Lästid
3 min

I korthet

Sverke, Hellgren och Näswall vid Stockholms universitet gjorde en metaanalys (meta-analysis) och översikt av forskningen om anställningsotrygghet (job insecurity), alltså den upplevda risken att förlora sitt arbete, och dess följder. Utgångspunkten var en begreppslig ram där otryggheten väntas påverka attityder till arbetet, attityder till organisationen, hälsa och beteende gentemot arbetsgivaren. Resultaten stämde med ramen. Anställningsotrygghet hade negativa följder för arbetsattityder, för organisationsattityder, för hälsan, och i viss mån för hur de anställda beter sig i förhållande till organisationen. Moderatoranalyserna gav två tillägg. Studier som mätte otryggheten med en enda fråga (single-item measure) tycks underskatta sambanden. Och de beteendemässiga följderna var mer skadliga bland arbetare (manual workers) än bland tjänstemän. Författarna rekommenderar flerdimensionella mått, ett bredare urval av utfall och moderatorer, och studier som följer människor över tid (longitudinal designs). Sammanfattningen anger varken antal studier, antal deltagare eller effektstorlekar, så sambandens styrka går inte att ange här. Att författarna efterlyser longitudinella studier tyder på att det mesta av underlaget är tvärsnittsstudier, som visar samband men inte riktning.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Omorganisationer, neddragningar och tillfälliga anställningar gör att många går på jobbet utan att veta om de har kvar det. Sverke, Hellgren och Näswall ville ta reda på hur denna job insecurity, alltså anställningsotrygghet, den upplevda risken att förlora sitt arbete, hänger ihop med de följder som teorin förutspår: inställningen till jobbet, inställningen till organisationen, hälsan och beteendet gentemot arbetsgivaren. Tidigare fanns många enskilda studier med spretiga resultat, och forskarna ville väga samman dem för att se hur stort och hur enhetligt sambandet egentligen är.

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar, kombinerad med en genomgång av forskningsläget. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Forskarna samlade studier där anställningsotrygghet mätts och relaterats till utfall i fyra grupper: attityder till jobbet, som arbetstillfredsställelse, attityder till organisationen, som lojalitet och tillit, hälsa, både psykisk och fysisk, samt beteende gentemot organisationen, som prestation och avsikt att sluta. Sambanden uttrycks som korrelationer, där r går från 0 till 1 och 0,1 brukar kallas svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark. Forskarna undersökte också moderatorer, alltså omständigheter som kan förändra sambandets styrka: dels om otryggheten mätts med en enda fråga eller med ett flerfrågeinstrument, dels om de anställda arbetade i manuella yrken eller i tjänstemannayrken.

Det de fann

Resultaten stämde med det teoretiska ramverket. Anställningsotrygghet hade negativa samband med de anställdas attityder till jobbet, med deras attityder till organisationen och med deras hälsa. För beteendet gentemot organisationen var sambandet svagare och mer varierande; författarna beskriver det som skadligt i viss utsträckning. Det intressanta ligger i moderatoranalyserna. Studier som mätt otryggheten med en enda fråga gav svagare samband än studier med bredare mått, vilket enligt författarna tyder på att sambanden kan vara underskattade i den tidigare litteraturen. Otrygghet är en sammansatt upplevelse, med både oro för att förlora jobbet helt och oro för att förlora värdefulla sidor av det, och en enda fråga fångar sällan hela bilden. Vidare var de beteendemässiga följderna av otrygghet mer negativa bland manual workers, alltså anställda i manuella yrken, än bland tjänstemän. Författarna avslutar med att efterlysa flerdimensionella mått, ett bredare spektrum av utfall och moderatorer samt longitudinella studier, där samma personer följs över tid.

Vad som talar emot

Sammanfattningen anger inga siffror, så hur starka sambanden är går inte att bedöma utifrån den. Studierna som vägdes samman var till stor del tvärsnittsstudier, där otrygghet och utfall mäts vid samma tillfälle, och sådana kan inte avgöra riktningen: den som mår dåligt eller vantrivs kan också uppleva sin anställning som mer hotad. Både otrygghet och utfall bygger oftast på självskattningar från samma person, vilket kan blåsa upp sambanden. Att skillnaden mellan manuella yrken och tjänstemannayrken gäller beteendet men inte nödvändigtvis attityder eller hälsa gör att den inte bör övertolkas. Forskarna pekar själva på att mätningen i många studier var för smal, vilket är ett skäl att se resultaten som en lägsta uppskattning snarare än ett facit.

Vad det betyder för den som leder

Studien talar för att otrygghet i anställningen inte är en privatsak som medarbetaren får hantera själv, utan något som visar sig i hur hen ser på jobbet, på organisationen och i hälsan. Under omorganisationer och sparprogram är själva ovissheten en belastning, oavsett hur det sedan går. Att sambandet med beteendet var starkare i manuella yrken antyder att de som har minst att falla tillbaka på också reagerar starkast, vilket talar för att informationen och stödet under förändring behöver nå hela vägen ut i verksamheten, inte bara till dem som sitter nära besluten. Resultatet om mätning är också en påminnelse om att en enda fråga i en medarbetarenkät sannolikt underskattar problemet. Vilka delar av ditt team vet just nu minst om vad som händer med deras jobb?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringsledning tar upp hur ovisshet kan hanteras under omställning, och texterna om krav och resurser i arbetet och om ledarskap och hälsa ligger nära.

Viktigaste insikterna

  • 01Hotet räcker för att skada: otryggheten är en upplevd risk, och redan den hängde samman med sämre attityder och sämre hälsa.
  • 02Attityden till organisationen tar stryk: otryggheten slår mot det de anställda känner för arbetsgivaren, inte bara för arbetsuppgifterna.
  • 03Räkna med störst effekt på golvet: de beteendemässiga följderna var mer skadliga bland arbetare än bland tjänstemän.
  • 04En enda fråga räcker inte: mätningar med ett enda påstående tycks underskatta problemet, så fråga bredare i medarbetarenkäten.
  • 05Besked är en hälsoåtgärd: eftersom det är den upplevda risken som kostar, minskar tydlighet om vem som berörs den kostnaden.

Så hittar du originalet

— (2002)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Stress & återhämtning