← Kunskapsbank

Stress & återhämtning

Fyra sätt att återhämta sig

Originaltitel The Recovery Experience Questionnaire: Development and Validation of a Measure for Assessing Recuperation and Unwinding from Work

Författare
Sabine Sonnentag, Charlotte Fritz
År
2007
Lästid
6 min

I korthet

Utveckling och validering av ett kort formulär som mäter hur människor kopplar av och hämtar sig från arbetet under sin lediga tid. Arbetet bygger på forskning om reglering av sinnesstämning och om återhämtning från arbetsrelaterad stress. Fyra erfarenheter kunde skiljas åt i bekräftande faktoranalyser med sammanlagt 930 deltagare. Mental frikoppling innebär att verkligen lämna arbetet i tanken. Avslappning innebär låg aktivering och lugn. Bemästrande innebär att ägna sig åt något utmanande som ger möjlighet att lära och växa, alltså inte nödvändigtvis något vilsamt. Kontroll innebär att själv bestämma över sin lediga tid. I en delgrupp undersöktes hur de fyra erfarenheterna förhåller sig till andra mått. De visade måttliga samband med påfrestningar i arbetet och med psykiskt välbefinnande, medan sambanden med copingstrategier och personlighetsdrag genomgående var svaga. Varje erfarenhet mäts med fyra påståenden.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Tidigare forskning om återhämtning hade mest tittat på aktiviteter: semester, motion, sociala kvällar. Men samma aktivitet återhämtar en person och tröttar ut en annan. Sonnentag och Fritz ställde frågan om det i stället är de psykologiska upplevelserna bakom aktiviteterna som avgör, och om de upplevelserna går att mäta. En person kan hämta kraft ur en promenad och en annan ur en bok, men kanske av samma skäl. För att kunna studera det behövdes ett kort och pålitligt instrument som fångar vad som händer i människor på fritiden, inte vad de gör.

Så gjorde de

Artikeln rapporterar tre delstudier. I den första skrev forskarna 47 påståenden utifrån teori om återhämtning och känsloreglering och lät 16 psykologistudenter sortera dem, varefter 37 påståenden återstod. I den andra besvarades påståendena av 991 anställda i en rad yrken, från offentlig förvaltning och skola till callcenter och vård, med en svarsfrekvens på 54,6 procent. Urvalet delades slumpmässigt i två halvor om 465 personer vardera, en för att hitta den bästa modellen och en för att pröva den på nytt. Metoden var konfirmatorisk faktoranalys, alltså ett statistiskt test av om svaren faller i de grupper teorin förutsäger. I den tredje delstudien undersöktes i en undergrupp om 271 personer hur de fyra måtten hängde ihop med stressorer i arbetet, coping, personlighet och välbefinnande. Sambanden anges som korrelationen r, som går från 0 till 1, där 0,1 är svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark.

Det de fann

Fyra åtskilda upplevelser kunde urskiljas, med fyra påståenden vardera: psychological detachment, alltså att mentalt koppla bort arbetet, relaxation, alltså avkoppling, mastery, alltså att lära sig och bemästra något nytt utanför jobbet, och control, alltså att själv bestämma över sin fritid. Modellen med fyra faktorer passade data klart bättre än modeller med en, två eller tre, och de fyra skalorna hade god tillförlitlighet, med Cronbachs alfa mellan 0,79 och 0,85. Tidspress i arbetet hängde tydligt ihop med svårighet att koppla bort, r = 0,49 med negativt tecken, och även med sämre avkoppling och kontroll, men oväntat inte med mastery. Övertid hörde ihop med sämre bortkoppling och avkoppling. Av de fyra upplevelserna hade bortkoppling de starkaste sambanden med välbefinnande: r = 0,56 med emotionell utmattning, 0,52 med behov av återhämtning och 0,47 med hälsobesvär, alla negativa. Alla fyra hängde positivt ihop med livstillfredsställelse. Personlighet och copingstil hade däremot bara svaga samband med hur människor återhämtar sig, vilket enligt författarna tyder på att återhämtning inte främst är en fråga om läggning.

Vad som talar emot

Alla data är tvärsnitt och självskattningar, så studien kan inte säga om dålig återhämtning leder till ohälsa eller om den som mår dåligt återhämtar sig sämre. Undergruppen i tredje delstudien var liten, 134 respektive 137 personer för olika mått, och författarna varnar själva för att tolka uteblivna samband där. Avkoppling och kontroll korrelerade högt med varandra, upp till 0,71 mellan de latenta variablerna, vilket väcker frågan om de verkligen är två olika saker. Urvalet var till 71 procent kvinnor och hämtat från ett enda land. Instrumentet frågar bara om fria kvällar, inte helger eller semester. Författarna påpekar också att fyra upplevelser kanske inte täcker allt: nöje och social samvaro saknas, och att tänka på jobbet behöver inte vara skadligt om tankarna är positiva.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger ett språk för återhämtning som går bortom "ta ledigt". Det som verkade betyda mest var att arbetet faktiskt släpper taget mentalt, och det var samtidigt det som tidspress och övertid tydligast åt upp. En chef råder inte över medarbetarnas kvällar, men råder ofta över det som följer med hem: sena meddelanden, olösta ärenden och oklara förväntningar om tillgänglighet. Att sambanden med personlighet var svaga talar för att detta handlar mer om villkor än om vilka människor man har anställt. De fyra frågorna per skala är korta nog att användas i egna medarbetarundersökningar. Vad i er vardag gör det svårast för medarbetarna att sluta tänka på jobbet när dagen är slut?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om psykologisk losskoppling, om återhämtningsparadoxen och om sömn bygger vidare på samma fyra upplevelser, och texterna om krav och resurser förklarar var slitningen kommer ifrån.

Viktigaste insikterna

  • 01Återhämtning kan delas i fyra skilda erfarenheter, mental frikoppling, avslappning, bemästrande och kontroll
  • 02Mental frikoppling handlar om att släppa arbetet i tanken, vilket är något annat än att vara ledig
  • 03Bemästrande innebär att göra något krävande på fritiden, vilket räknas som återhämtning trots att det inte är vilsamt
  • 04De fyra erfarenheterna visar måttliga samband med påfrestningar i arbetet och med välbefinnande
  • 05Sambanden med personlighetsdrag är svaga, vilket talar för att återhämtning i hög grad handlar om vad man gör och inte om vem man är

Så hittar du originalet

— (2007)

Licens: CC BY-NC-ND

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Stress & återhämtning