
Stress & återhämtning
Chefen och hjärtat
Originaltitel Managerial leadership and ischaemic heart disease among employees: the Swedish WOLF study
- Författare
- Anna Nyberg, Lars Alfredsson, Töres Theorell m.fl.
- År
- 2009
- Lästid
- 11 min
I korthet
Svensk prospektiv kohortstudie inom WOLF-projektet med 3 122 anställda män som följdes i genomsnitt tio år, med registrerad hjärtinfarkt och död i hjärtsjukdom som utfall. Ju högre medarbetarna skattade sin närmaste chefs ledarskap, desto lägre var risken, och sambandet var starkare ju längre personen arbetat på arbetsplatsen. Resultatet stod sig när man tog hänsyn till utbildning, social klass, inkomst, rökning, kroppsvikt, blodtryck, blodfetter och diabetes. Antalet händelser är litet, urvalet består enbart av män, och designen är observerande, vilket gör att orsakssamband inte kan slås fast.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Att en dålig psykosocial arbetsmiljö hör ihop med hjärtsjukdom var känt, men kunskapen byggde till stor del på tvärsnittsstudier, självrapporterade besvär och allmänna begrepp som stöd och rättvisa. Det gjorde den svår att omsätta i åtgärder. Nyberg och hennes kollegor ville i stället undersöka om konkreta chefsbeteenden, sådant som går att träna, hänger ihop med objektivt registrerad ischemisk hjärtsjukdom hos medarbetarna, alltså hjärtinfarkt och instabil kärlkramp. Frågan var om chefens sätt att leda syns i hjärtat många år senare, även när kända riskfaktorer räknats bort.
Så gjorde de
Studien bygger på WOLF-kohorten, en prospektiv studie av anställda i Stockholmsområdet, alltså en undersökning som följer samma personer framåt i tiden. Vid startundersökningen mellan 1992 och 1995 skattade medarbetarna sin närmaste chef på tio påståenden, till exempel om chefen ger den information man behöver, förklarar mål och delmål, bryr sig om hur man har det, är bra på att genomföra förändringar och ger tillräckligt handlingsutrymme i förhållande till ansvaret. Analysen begränsades till 3 122 män, eftersom fallen bland kvinnor var för få. Insjuknanden hämtades ur nationella register över sjukhusinläggningar och dödsorsaker fram till slutet av 2003. Måttet är hazard ratio, alltså den relativa risken att insjukna under uppföljningen, per en standardavvikelses högre ledarskapsvärde. Ett värde under 1 betyder lägre risk. Forskarna kontrollerade för ålder, utbildning, klass, inkomst, fysisk belastning, rökning, motion, BMI, blodtryck, blodfetter, fibrinogen och diabetes.
Det de fann
Under i genomsnitt 9,7 års uppföljning inträffade 74 fall av ischemisk hjärtsjukdom. Ett högre ledarskapsvärde hörde ihop med lägre risk: hazard ratio 0,80 för hela gruppen. Det mest slående var mönstret med exponeringstid. Bland dem som arbetat på samma arbetsplats i minst ett år var kvoten 0,76, vid minst två år 0,77, vid minst tre år 0,69 och vid minst fyra år 0,61 (konfidensintervall 0,47 till 0,80). Ju längre medarbetaren arbetat under den bedömda chefen, desto starkare skydd. Sambandet stod sig när alla riskfaktorer räknats med samtidigt, hazard ratio 0,63, och när män med hjärtbesvär redan vid start uteslöts. Det höll också när instabil kärlkramp togs bort och bara infarkt och hjärtdöd räknades. De enskilda beteenden som betydde mest var att chefen ger information, förklarar mål så att man förstår sin egen del, är bra på att genomföra förändringar och ger tillräcklig makt i förhållande till ansvaret, alla med kvoter kring 0,61 till 0,65. Att chefen kritiserar dåligt utfört arbete hade inget samband med risken.
Vad som talar emot
Studien är observationell och kan inte bevisa orsakssamband, hur robust mönstret än ser ut. Chefsbeteendena mättes med en enda enkät vid start, och åren på arbetsplatsen är inte samma sak som åren under samma chef. Bara män ingick, och urvalet var friskare och mer välutbildat än genomsnittet, vilket gör det osäkert hur resultatet ser ut för kvinnor och för andra grupper. Skattningarna kommer från medarbetarna själva, så de kan spegla personlighet och relation lika mycket som chefens faktiska beteende. Antalet fall var litet, särskilt i de längre exponeringsgrupperna, vilket gör intervallen breda. Slutligen liknar skalan mer uppgiftsinriktat än relationsinriktat ledarskap, och hur ledarskap i praktiken påverkar hjärtat förblir, som författarna själva skriver, oklart.
Vad det betyder för den som leder
Det som hängde ihop med lägre risk var inte karisma utan hantverk: att ge information i tid, förklara vad målen betyder för just den här medarbetaren, ge mandat som matchar ansvaret och faktiskt ro förändringar i hamn. Det är beteenden som går att öva och som en organisation kan följa upp. Exponeringsmönstret talar också för att effekten byggs upp över tid, så det handlar om vardagligt ledarskap snarare än enstaka insatser. Att kritik i sig inte hängde ihop med risken är också värt att ha med sig, liksom att sambanden gällde vad chefen gav i form av information, mål och mandat. Vilken av dina medarbetare skulle i dag ha svårast att säga vad organisationens mål betyder för hans eller hennes egen del?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om ledarskap och sjukfrånvaro, om ledarstilar och psykisk hälsa och om krav och resurser i arbetet belyser samma fråga med andra utfall, och texterna om förändringsledning tar upp just förmågan att genomföra förändringar.
Viktigaste insikterna
- 01Skattat chefsbeteende hängde ihop med risken för hjärtsjukdom hos medarbetarna.
- 02Sambandet var starkare ju längre tid personen arbetat på arbetsplatsen.
- 03Resultatet höll efter hänsyn till livsstil och socioekonomi.
- 04Få händelser, enbart män och observerande design gör att slutsatsen måste hållas försiktig.
Så hittar du originalet
— (2009)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning