← Kunskapsbank

Stress & återhämtning

Onödiga och orimliga uppgifter

Originaltitel Illegitimate tasks as a source of work stress

Författare
Norbert K. Semmer, Nicola Jacobshagen, Laurenz L. Meier m.fl.
År
2015
Lästid
12 min

I korthet

Artikeln introducerar illegitima arbetsuppgifter som en egen stressor, alltså uppgifter som upplevs onödiga eller orimliga att just den här personen ska utföra. Tanken är att sådana uppgifter hotar yrkesidentiteten och därmed självkänslan. Tre studier redovisas. Två tvärsnittsstudier visar samband med låg självkänsla, känsla av förbittring mot organisationen och utmattning, även när man tar hänsyn till rollkonflikt och upplevd orättvisa. Den tredje studien följer deltagarna över två månader och visar att illegitima uppgifter förutsäger senare stressreaktioner, inte tvärtom. Notera att artikelns DOI innehåller årtalet 2014 trots att den publicerades 2015.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Stressforskningen har länge räknat med krav som är för höga, otydliga eller motstridiga. Semmer och hans kollegor ville pröva en annan sorts stressor: uppgifter som medarbetaren tycker att han eller hon inte borde behöva utföra. Tanken är att en sådan uppgift bär ett socialt budskap om bristande respekt och därmed hotar den yrkesidentitet många bygger sin självbild på. Frågan var om illegitimate tasks, alltså illegitima uppgifter, förklarar ohälsa och slitning utöver vad etablerade begrepp som rollkonflikt, orättvisa och sociala stressorer redan förklarar, och om uppgifterna leder till slitning snarare än tvärtom.

Så gjorde de

Artikeln rapporterar tre studier från Schweiz. Illegitima uppgifter mättes med Bern Illegitimate Tasks Scale, åtta påståenden om två slags uppgifter: unnecessary tasks, alltså onödiga uppgifter som inte borde behöva göras alls, och unreasonable tasks, alltså orimliga uppgifter som borde göras av någon annan. Studie 1 var en tvärsnittsstudie, alltså en mätning vid ett tillfälle, med 190 anställda i blandade yrken, där forskarna kontrollerade för rollkonflikt, sociala stressorer och distributiv orättvisa. Studie 2 var en tvärsnittsstudie med 224 anställda vid en statlig myndighet, med kontroll för distributiv, procedurell och interaktionell rättvisa, alltså rättvisa i utfall, i beslutsprocesser och i bemötande. Utfallen var självkänsla, feelings of resentment, alltså harm och förbittring mot organisationen, och utbrändhet. Studie 3 följde 290 personer över två månader och mätte irritabilitet och harm vid båda tillfällena, så att sambandets riktning kunde prövas. Analyserna gjordes med strukturekvationsmodeller, alltså statistiska modeller som skattar flera samband samtidigt.

Det de fann

I studie 1 förklarade illegitima uppgifter ytterligare 9 procent av variationen i självkänsla, 6 procent i harm och 12 procent i utbrändhet, utöver de andra stressorerna. I studie 2, där tre former av rättvisa hölls konstanta, var tillskotten större: 18 procent för självkänsla, 31 procent för harm och 34 procent för utbrändhet. Illegitima uppgifter hängde starkt ihop med rättvisebegreppen, i studie 2 med r = 0,61 (negativt) mot procedurell och interaktionell rättvisa, men rättvisemåtten kunde inte förklara bort effekten, och ingen förmedling via upplevd orättvisa kunde påvisas. I studie 3 förutsade illegitima uppgifter vid första mätningen både irritabilitet (stig 0,31) och harm (0,27) två månader senare, när utgångsläget hållits konstant. De omvända vägarna, från slitning till senare illegitima uppgifter, var nära noll och inte signifikanta. Resultaten stod sig när ålder, kön, arbetstid och anställningstid lades till. Av de två slagen hade orimliga uppgifter genomgående starkare samband med utfallen än onödiga. Författarna noterar att illegitima uppgifter är en hindrance stressor, ett hindrande krav som saknar den utmanande sida som kan stärka självbilden.

Vad som talar emot

Alla mått är självskattningar från samma person, vilket kan blåsa upp sambanden även om kontrollvariablerna delvis fångar det. Studie 1 och 2 är tvärsnitt och kan inte visa riktning. Studie 3 kan det bättre, men där saknades helt kontroll för andra stressorer, och två månader är ett kort fönster; en tredje faktor, som en dålig chef, kan ligga bakom både uppgifterna och slitningen. Alla tre urval är schweiziska och nästan uteslutande tjänstemän, ofta i offentlig sektor, och svarsfrekvensen i studie 2 var 33 procent. Skalan mäter medarbetarens uppfattning, och författarna påpekar själva att chefer sannolikt har ett bredare begrepp om vad som är legitimt att begära. Vad som räknas som illegitimt skiljer sig dessutom mellan yrken och kulturer.

Vad det betyder för den som leder

Studien lyfter fram något som sällan syns i belastningsmätningar: det är inte bara mängden arbete som sliter utan vad arbetet säger om ens värde. Dubbelregistrering, uppgifter som bara finns för att ett tidigare beslut var dåligt, eller sysslor som uppenbart hör hemma hos någon annan sänder ett budskap oavsett hur lite tid de tar. Författarna föreslår inte att sådana uppgifter alltid kan undvikas, men att de bör fördelas medvetet: med en förklaring, ibland en ursäkt, och gärna med chefen själv som deltagare. Att orimliga uppgifter vägde tyngre än onödiga antyder att det är upplevelsen av att uppgiften hamnat på fel person som är den känsliga punkten. Vilka uppgifter i din grupp skulle medarbetarna beskriva med orden "det här borde inte vara mitt jobb"?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om utmanande och hindrande krav och om krav och resurser i arbetet ger den bredare ramen, och texterna om ledarskap och hälsa tar upp vad chefens bemötande betyder för medarbetarnas välbefinnande.

Viktigaste insikterna

  • 01Illegitima uppgifter är en egen stressor, skild från hög arbetsbelastning.
  • 02De hotar yrkesidentiteten genom att signalera hur personen värderas.
  • 03Effekten kvarstår när man tar hänsyn till rollkonflikt och orättvisa.
  • 04Den longitudinella delen visar att uppgifterna kommer före stressreaktionen.

Så hittar du originalet

— (2015)

Licens: CC BY-NC-ND

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Stress & återhämtning