← Kunskapsbank

Stress & återhämtning

Vad utmattning leder till över tid

Originaltitel Physical, Psychological and Occupational Consequences of Job Burnout: A Systematic Review of Prospective Studies

Författare
Denise Albieri Jodas Salvagioni, Francine Nesello Melanda, Arthur Eumann Mesas, Alberto Durán González, Flávia Lopes Gabani, Selma Maffei de Andrade
År
2017
Lästid
7 min

I korthet

Systematisk översikt av vilka följder utmattning i arbetet får, byggd enbart på studier som följt deltagare framåt i tiden. Av 993 artiklar som granskades uppfyllde 61 kraven för att tas med, och 36 analyserades närmare eftersom de uppfyllde tre villkor som ställs på just framåtblickande studier. Utmattning visade sig förutsäga en rad kroppsliga följder, bland dem förhöjda blodfetter, typ två-diabetes, kranskärlssjukdom, sjukhusvård för hjärt- och kärlbesvär, smärta i muskler och leder, långdragen trötthet, huvudvärk, mag- och tarmbesvär, luftvägsbesvär, allvarliga skador och dödlighet före 45 års ålder. Bland de psykiska följderna fanns sömnsvårigheter, depressiva symtom, användning av lugnande och antidepressiva läkemedel samt sjukhusvård för psykisk ohälsa. Bland de arbetsrelaterade följderna fanns missnöje med arbetet, sjukfrånvaro, sjukersättning och närvaro på arbetet trots sjukdom. Författarna noterar att fynden delvis går isär mellan studier.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Att utmattning hänger ihop med dålig hälsa är väl belagt, men det mesta av evidensen kommer från tvärsnittsstudier, alltså mätningar vid ett enda tillfälle. Sådana studier kan inte säga vad som kom först: utmattningen eller ohälsan. Salvagioni och kollegor ville därför samla de studier som följt arbetande människor över tid, med utmattning mätt i början och hälsa, psykiskt mående och arbetsliv mätt senare. Frågan var enkel men viktig: vad kan utmattning i arbetet faktiskt förutsäga, när ordningen i tid är klarlagd?

Så gjorde de

Studien är en systematisk översikt, alltså en strukturerad genomgång av tidigare forskning enligt förutbestämda regler, men ingen metaanalys: studierna var för olika för att räknas samman statistiskt. Forskarna sökte i sex databaser utan begränsning i språk eller år och hittade 993 artiklar. Av dessa uppfyllde 61 kraven på att vara prospektiva, alltså att utmattningen mättes före utfallet i arbetande populationer. Sedan tillämpades tre kvalitetskrav: att de som redan hade utfallet vid start uteslöts eller kontrollerades för, att bortfallet under uppföljningen redovisades och att analysen minst justerade för ålder eller hälsotillstånd. Då återstod 36 kohortstudier. Deltagarantalet varierade från 133 till 10 062 personer och uppföljningen från ett till tolv år. Utmattning mättes oftast med Maslach Burnout Inventory eller Shirom-Melamed Burnout Measure. Utfallen delades in i fysiska, psykologiska och arbetsrelaterade.

Det de fann

Av de 36 studierna handlade 12 om fysiska följder, 10 om psykologiska och 12 om arbetsrelaterade. På den fysiska sidan förutsade utmattning kranskärlssjukdom i två studier, med relativ risk omkring 2,1 till 2,3 i den ena och hazardkvot 1,31 till 1,79 i den andra (hazardkvot anger hur mycket högre risken är i den utsatta gruppen). Utmattning förutsade även typ 2-diabetes (oddskvot 1,84), sjukhusvård för hjärt-kärlsjukdom, muskuloskeletal smärta (oddskvot 2,09 respektive 2,45), långvarig trötthet, allvarliga skador och dödlighet före 45 års ålder (hazardkvot 1,31), men inte dödlighet i åldrarna 45 till 65. Psykologiskt förutsade utmattning depressiva symtom i tre av fyra studier, antidepressiv behandling och sjukhusvård för psykisk sjukdom. På arbetssidan var utmattning kopplad till lägre arbetstillfredsställelse, fler sjukdagar, långtidssjukskrivning (relativ risk upp till 2,93 vid hög utmattning) och ny sjukpension: 15 procent av dem med svår utmattning fick sjukpension inom åtta år, mot 8 procent vid mild och 5 procent utan utmattning. Resultaten för sömn och huvudvärk var motstridiga: för sömnbesvär fann två studier ett samband och två gjorde det inte, och för huvudvärk gick de två studierna isär.

Vad som talar emot

Ingen statistisk sammanvägning var möjlig, så vi vet inte hur stora effekterna är i genomsnitt, och publikationsbias, alltså tendensen att bara positiva resultat trycks, kunde inte prövas. Många utfall undersöktes i en enda studie, ofta i samma israeliska eller finska kohort, vilket gör att flera "fynd" i praktiken vilar på ett underlag. Flertalet studier hade bara två mättillfällen. Nästan alla var från Norden eller andra höginkomstländer med god sjukvård och register, och forskarna påpekar att låg- och medelinkomstländer saknas. Utmattning mättes med olika instrument och gränsvärden, vilket gör studierna svåra att jämföra. En kritisk läsare noterar också att flera utfall var självrapporterade och att gränsen mellan utmattning och depression fortfarande diskuteras i forskningen.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är att utmattning inte bara är ett dåligt mående i nuet utan en signal om vad som kan komma: sjukfrånvaro, sjukpension, hjärt-kärlsjukdom och depression, ibland flera år senare. Tidsordningen är klarlagd, även om mekanismerna inte är det. För en chef betyder det att tidiga tecken på utmattning i en arbetsgrupp är en tidig varning om både mänskliga och organisatoriska kostnader, inte bara en fråga om trivsel. Forskarna själva landar i att förebyggande insatser och tidig upptäckt på arbetsplatsen behövs, men studien säger inget om vilka insatser som fungerar. Vilka tidiga tecken på utmattning skulle er organisation faktiskt hinna se, innan de syns i sjukfrånvarostatistiken?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om krav och resurser i arbetet ligger nära, liksom de om återhämtning och sömn. Den som vill förstå vägen in i utmattning kan också läsa texterna om ledarskap och hälsa i samma kategori.

Viktigaste insikterna

  • 01Översikten bygger enbart på studier som mätt utmattning först och utfall senare, vilket stärker slutsatserna om riktning
  • 02Utmattning förutsade flera kroppsliga tillstånd, bland annat hjärt- och kärlsjukdom, typ två-diabetes och långdragen trötthet
  • 03Bland de psykiska följderna fanns sömnsvårigheter, depressiva symtom och ökad läkemedelsanvändning
  • 04Bland de arbetsrelaterade följderna fanns sjukfrånvaro, sjukersättning och närvaro trots sjukdom
  • 05Författarna påpekar att resultaten delvis går isär mellan studier, vilket manar till försiktighet i tolkningen

Så hittar du originalet

— (2017)

Licens: CC BY

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Stress & återhämtning