← Kunskapsbank

Stress & återhämtning

Att koppla loss från arbetet

Originaltitel A Meta-Analysis on Antecedents and Outcomes of Detachment from Work

Författare
Johannes Wendsche, Andrea Lohmann-Haislah
År
2017
Lästid
13 min

I korthet

Metaanalys av forskningen om psykologisk distansering, alltså i vilken grad en person kopplar bort tankarna på arbetet under ledig tid. Analysen sammanställer både vad som förutsäger distansering och vad den leder till. Höga krav, tidspress och tillgänglighet efter arbetstid hängde ihop med sämre distansering, medan distansering i sin tur hängde ihop med bättre välbefinnande och lägre utmattning. Arbetsvillkoren förklarade mer än personlighetsdrag gjorde. Sambanden är genomgående måttliga och underlaget till stor del självskattat.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Detachment from work, alltså att mentalt koppla loss från jobbet på fritiden, har länge beskrivits som en central del av återhämtningen. Men forskningen bestod av många enskilda studier med olika mått, olika grupper och delvis olika resultat. Wendsche och Lohmann-Haislah ville väga samman evidensen: vad i arbetet och hos personen hänger ihop med förmågan att koppla loss, och vad hänger losskopplingen i sin tur ihop med, från sömn och utmattning till motivation och prestation? En särskild fråga var om det spelar roll vilken känsloton tankarna om jobbet har.

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare studier. Forskarna sökte i tre databaser för åren 1998 till 2015 och behöll 86 publikationer med 91 oberoende urval och sammanlagt 38 124 anställda. Bara studier som mätte losskoppling under den dagliga fritiden (eftermiddag och kväll) togs med, inte helger eller semester. Effektmåttet är korrelationen r, som går från 0 till 1, där 0,1 brukar kallas svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark. Utfallen delades in i hälsa (till exempel utmattning, sömn, fysiska besvär), dagsform (trötthet, känsloläge), arbetsmotivation och prestation. Som möjliga förklaringar undersöktes arbetets krav och resurser, jobbrelaterade aktiviteter på fritiden samt personegenskaper som negativ affektivitet (benägenhet att uppleva negativa känslor) och heavy work investment, alltså en stark tendens att lägga tid och energi på arbetet. Forskarna prövade också om studiedesign, ålder, könsfördelning och tankarnas känsloton påverkade sambanden.

Det de fann

Losskoppling hängde ihop med bättre självrapporterad hälsa och dagsform. Sambandet med utmattning var r = -0,36, med välbefinnande 0,32, med sömn 0,30 och med fysiska besvär -0,23, alltså måttliga effekter. Starkast var kopplingen till trötthet, r = -0,42. För fysiologiska stressmarkörer som blodtryck och kortisol fanns inget säkerställt samband, men det bygger på bara tre studier. Arbetsmotivation hängde inte ihop med losskoppling (r = 0,04). Prestation gav en blandad bild: uppgiftsprestation var svagt positivt kopplad (0,09), medan contextual performance, alltså frivilliga insatser utöver uppgiften, och kreativitet var svagt negativt kopplade (-0,13 respektive -0,11). Den som fortsätter tänka på jobbet var alltså något mer kreativ och hjälpsam. På orsakssidan var arbetskrav negativt relaterade till losskoppling (r = -0,25), starkast för kvantitativa krav som tidspress (-0,28), medan resurser bara hade ett svagt positivt samband (0,10), tydligast för socialt stöd (0,21). Att arbeta på fritiden hängde ihop med sämre losskoppling (-0,31), liksom heavy work investment (-0,32) och negativ affektivitet (-0,22). Ålder och kön spelade ingen roll. Sambanden med sömn och känsloläge var starkare när studierna mätte frånvaron av negativa jobbtankar än neutrala.

Vad som talar emot

Spridningen mellan studierna var måttlig till hög för nästan alla samband, och prediktionsintervallen, alltså det spann inom vilket nya studier kan väntas hamna, täckte noll för de flesta. Bara för utmattning och välbefinnande kan man med rimlig säkerhet vänta sig samma riktning i nästa studie. Nästan allt underlag är självrapporterat och tvärsnittligt, vilket kan blåsa upp sambanden; i dagboksstudier var effekterna på sömn och trötthet ungefär hälften så stora. Riktningen är oklar: dålig sömn kan lika gärna försvåra losskoppling som tvärtom. Bara engelskspråkiga publicerade studier ingick, de flesta europeiska. Det fanns tecken på publikationsbias för sömn och negativ affektivitet, även om författarna bedömer att det inte hotar huvudresultaten. Flera utfall vilar på färre än tio studier.

Vad det betyder för den som leder

Studien stöder att losskoppling är en användbar markör för återhämtning, men den visar också var spaken sitter. Det som tydligast hängde ihop med svårighet att släppa jobbet var arbetsmängd, tidspress, känslomässiga krav och att arbete spiller över på fritiden. Resurser som stöd och kontroll hjälpte bara lite. Det pekar mot att chefer som vill att medarbetarna ska kunna koppla loss gör mer nytta genom att se över krav och tillgänglighetsförväntningar än genom att uppmana till avkoppling. Samtidigt är fyndet om kreativitet och frivilliga insatser en påminnelse om att alla jobbtankar på kvällen inte är skadliga: det verkar vara de negativa som tär. Vilka signaler från er, medvetna eller inte, får medarbetare att fortsätta arbeta efter arbetsdagens slut?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om krav och resurser i arbetet och om utmattning ligger nära den här. Den som vill veta mer om själva återhämtningen kan läsa texterna om återhämtningsupplevelser, sömn och pauser i samma kategori.

Viktigaste insikterna

  • 01Arbetsvillkoren förklarar distanseringen bättre än personligheten gör.
  • 02Höga krav och tillgänglighet efter arbetstid gör det svårare att koppla bort arbetet.
  • 03Distansering hänger ihop med bättre välbefinnande och lägre utmattning.
  • 04Sambanden är måttliga och bygger till stor del på självskattning.

Så hittar du originalet

— (2017)

Licens: CC BY

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Stress & återhämtning