
Stress & återhämtning
Oron väger tyngre än kalkylen
Originaltitel Cognitive and affective job insecurity: A meta-analysis and a primary study
- Författare
- Jiang, L. & Lavaysse, L. M.
- År
- 2018
- Lästid
- 4 min
I korthet
Jiang och Lavaysse skiljer på två sidor av anställningsotrygghet (job insecurity): den kognitiva, alltså bedömningen att jobbet riskerar att förändras till det sämre (cognitive job insecurity), och den affektiva, alltså de känslomässiga reaktionerna på det hotet (affective job insecurity). I studie 1 gjorde författarna en metaanalys (meta-analysis) av 535 oberoende stickprov. Tre fynd framträdde. Anställningsotrygghet hängde signifikant samman med 51 av 56 utfall och korrelat. Den affektiva otryggheten hade starkare samband med flertalet utfall än den kognitiva och förklarade unik varians utöver den. Och i de flesta fall förmedlade (mediated) den affektiva otryggheten sambandet mellan den kognitiva bedömningen och utfallen: risken bedöms, oron uppstår, och det är oron som gör skada. I studie 2, med två stickprov, fann författarna att sambandet mellan bedömning och oro var starkare hos personer för vilka arbetet är centralt i livet (work centrality). Slutsatsen är att de två formerna bör behandlas som skilda begrepp och att den affektiva ligger närmast utfallen. Sammanfattningen anger inga koefficienter, så styrkan i sambanden går inte att ange här.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Otrygghet i anställningen är en av de vanligaste stressfaktorerna i dagens arbetsliv. Forskningen har länge vetat att job insecurity, alltså upplevd anställningsotrygghet, har två sidor: en kognitiv, bedömningen att jobbet kan förändras till det sämre eller försvinna, och en affektiv, de känslor som bedömningen väcker. Ändå behandlas de oftast som ett och samma begrepp. Jiang och Lavaysse ville pröva om det spelar roll att skilja dem åt: hänger de ihop med olika utfall, och vad avgör om en nykter riskbedömning blir till oro?
Så gjorde de
Artikeln rymmer två studier. Den första är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare studier, byggd på 535 oberoende urval. Forskarna undersökte hur anställningsotrygghet hänger ihop med 56 utfall och korrelat, alltså variabler som samvarierar med otryggheten, till exempel hälsa, attityder till arbetet och prestation, och jämförde den kognitiva och den affektiva sidan var för sig. De prövade också om den affektiva otryggheten förklarar något utöver den kognitiva och om den fungerar som mellanled, alltså om den kognitiva bedömningen påverkar utfallen via känsloreaktionen. Den andra studien är en primärstudie med två egna urval där forskarna prövade work centrality, alltså hur central plats arbetet har i en persons liv, som en faktor som kan förklara varför samma riskbedömning ger olika mycket oro hos olika personer. Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten.
Det de fann
Anställningsotrygghet hade säkerställda samband med 51 av de 56 undersökta utfallen och korrelaten, vilket säger något om hur brett fenomenet griper in i arbetslivet. Det centrala fyndet gäller skillnaden mellan de två sidorna. Den affektiva otryggheten, alltså oron och de andra känsloreaktionerna, hade starkare samband med flertalet utfall än den kognitiva bedömningen hade. Den förklarade dessutom en egen, giltig del av variationen i utfallen utöver vad den kognitiva otryggheten förklarade. I de flesta fall fungerade den affektiva otryggheten som mellanled: den kognitiva bedömningen att jobbet är hotat påverkade utfallen genom att väcka oro, och det var oron som bar sambandet vidare. Den andra studien visade i båda urvalen att sambandet mellan kognitiv och affektiv otrygghet var starkare hos personer med hög work centrality. Den som har arbetet som en central del av sitt liv reagerar alltså känslomässigt starkare på samma bedömda risk. Sammantaget menar författarna att det är empiriskt meningsfullt att behandla de två sidorna som skilda begrepp och att den affektiva sidan står närmare medarbetarnas utfall.
Vad som talar emot
Sammanfattningen anger inga effektstorlekar, så hur mycket starkare de affektiva sambanden är går inte att bedöma här. Metaanalysen bygger på studier som till stor del är tvärsnittliga och självrapporterade, vilket gör att kognitiv otrygghet, oro och utfall som mående kan mätas i samma enkät vid samma tillfälle; sambanden kan då vara uppblåsta och riktningen osäker. Att oro fungerar som mellanled i en sådan design är förenligt med resultaten, men bevisar inte orsakskedjan. Primärstudien om work centrality omfattar två urval vars storlek och sammansättning inte framgår. En kritisk läsare kan också fråga hur väl kognitiv och affektiv otrygghet låter sig skiljas åt i praktiken, när mätinstrumenten i många av grundstudierna inte gjorde den skillnaden.
Vad det betyder för den som leder
Studien stöder att det inte räcker att fråga om medarbetarna tror att jobben är hotade. Det som hänger ihop med hälsa, attityder och prestation är hur hotet känns, och samma sakliga läge kan väcka mycket olika oro beroende på hur mycket arbetet betyder för den enskilde. I en omorganisation eller en period av osäkerhet betyder det att saklig information om risken är nödvändig men troligen inte tillräcklig, och att de mest engagerade medarbetarna kan vara de som drabbas hårdast av ovissheten. Hur får ni i dag veta hur otryggheten känns för olika medarbetare, snarare än bara hur stor de bedömer att risken är?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om förändringsledning ligger nära den här, liksom texterna om krav och resurser i arbetet och om ledarskap och hälsa i samma kategori.
Viktigaste insikterna
- 01Otryggheten hänger ihop med nästan allt: den var signifikant relaterad till 51 av 56 utfall och korrelat.
- 02Det är känslan som kostar: den affektiva otryggheten hade starkare samband med utfallen än den tankemässiga riskbedömningen.
- 03Fakta räcker inte ensamt: att förklara att risken är liten påverkar bedömningen, men oron behöver mötas för sig.
- 04De som bryr sig mest drabbas mest: hos personer med hög arbetscentralitet blev samma riskbedömning till mer oro.
- 05Mät båda i medarbetarenkäten: en fråga om risk och en om oro ger olika svar, och den andra säger mer om vad som kommer att hända.
Så hittar du originalet
— (2018)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning