← Kunskapsbank

Stress & återhämtning

Kosten påverkar nedstämdhet något, och oro inte alls

Originaltitel The Effects of Dietary Improvement on Symptoms of Depression and Anxiety: A Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials

Författare
Joseph Firth, Wolfgang Marx, Sarah Dash m.fl.
År
2019
Lästid
7 min

I korthet

Metaanalys av randomiserade studier där man prövat att förbättra deltagarnas kost och sedan mätt symtom på nedstämdhet och oro. Sexton studier uppfyllde kraven, med utfallsdata för 45 826 deltagare. Femton av de sexton studierna gällde personer utan klinisk depression. Kostinsatser minskade symtom på nedstämdhet, men effekten var liten. Hedges g var 0,162, med konfidensintervall från 0,055 till 0,269. Effekten kvarstod när analysen begränsades till studier av hög kvalitet, och den fanns både jämfört med passiva och med aktiva kontrollgrupper. På oro fanns ingen effekt alls. Där var g 0,085 och resultatet var inte statistiskt säkerställt. Urval med enbart kvinnor visade större nytta av kostinsatser, både för nedstämdhet och för oro. Författarna skriver att kostinsatser är lovande men att det återstår att avgöra vilka beståndsdelar som verkar och genom vilka mekanismer.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Sambandet mellan dålig kost och nedstämdhet är väl belagt i observationsstudier, men samband säger inte om det hjälper att ändra kosten. Firth och medförfattare ville veta om kostförändringar faktiskt minskar symtom på depression och ångest när de prövas i randomiserade försök, hur stor effekten i så fall är och om den skiljer sig mellan kliniska och icke kliniska grupper. En tidigare översikt hade bara beskrivit studierna i ord, utan att räkna samman dem, och saknade dessutom de senaste försöken på patienter med diagnos.

Så gjorde de

Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare studier, som följer PRISMA-riktlinjerna för systematiska översikter och registrerades i förväg i databasen PROSPERO. Forskarna sökte igenom flera databaser till och med mars 2018 efter randomiserade kontrollerade försök (RCT), där deltagare lottas till kostförändring eller kontrollgrupp. Bara insatser som riktade sig mot kosten som helhet räknades, inte enskilda tillskott. Underlaget blev 16 studier med data från 45 826 deltagare, med en medianålder på 55 år. Femton av studierna gällde personer utan depressionsdiagnos; bara en gällde patienter med klinisk depression. Effekten mättes med Hedges g, ett mått som liknar Cohens d och anger skillnaden i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Studiekvaliteten bedömdes med ett verktyg från den amerikanska dietistföreningen, och forskarna undersökte också vilka villkor som påverkade effekten.

Det de fann

Kostförändringar minskade depressiva symtom jämfört med kontrollgrupperna, men effekten var liten: g = 0,275. Den höll i sig när bara studier med hög kvalitet räknades (g = 0,321), när jämförelsen gjordes mot passiva kontrollgrupper som fortsatte äta som vanligt (g = 0,308) och, något svagare, mot aktiva kontrollgrupper som fick någon annan insats (g = 0,174). Att effekten kvarstod mot aktiva kontroller talar för att det inte bara handlar om uppmärksamhet. På ångest fanns däremot ingen effekt alls i de 11 studier som mätte det (g = 0,100, inte statistiskt säkerställt). Nyanserna är flera. Insatser där dietist eller nutritionist var inblandad gav effekt på nedstämdhet (g = 0,329), medan insatser utan sådan kompetens inte gjorde det (g = 0,124). Ett oväntat mönster var könsskillnaden: studier med mest kvinnor visade en positiv effekt på både depression och ångest, medan studier med mest män visade en svag tendens åt fel håll som inte var statistiskt säkerställd. Kosttypen spelade ingen tydlig roll; viktminskningsdieter, fettsnål kost och näringsförbättrande kost gav ungefär lika stora effekter. Längd på insatsen, deltagarnas ålder och studiekvalitet hängde inte ihop med utfallet.

Vad som talar emot

Spridningen mellan studierna var mycket stor (I2 = 89,4 procent), vilket betyder att den sammanvägda siffran döljer resultat som pekar åt olika håll. Det fanns tecken på publikationsbias, alltså att positiva resultat oftare trycks, även om en korrigering inte tog bort effekten. Nästan hela deltagarantalet, 43 638 av 45 826, kommer från de fyra försöken med fettsnål kost, vilket ger dem stor tyngd i sammanvägningen. Bara en studie gällde personer med diagnostiserad depression, så slutsatserna om behandling av sjukdom vilar på 67 personer. Ingen studie gällde diagnostiserad ångest. Deltagarna kan inte blindas för att de ändrat kost. Könsanalysen bygger på få studier och kan lika gärna spegla följsamhet som biologi. Flera författare uppger forskningsstöd och arvoden från livsmedels- och läkemedelsföretag.

Vad det betyder för den som leder

För en arbetsgivare är det centrala budskapet återhållsamt: bättre kost tycks kunna lindra lätt nedstämdhet något, men effekten är liten och långt ifrån ett botemedel, och på oro och ångest finns inget stöd alls. Det som gav effekt var insatser med professionell kostkompetens, inte allmänna råd från personer utan sådan utbildning, vilket är värt att ha med sig när friskvårdsinsatser planeras. Studien säger inget om arbetsplatser specifikt, även om en av de ingående studierna gjordes i företagsmiljö. Kost är dessutom en privat sak, och studien ger inget stöd för att chefer ska lägga sig i vad medarbetare äter. Vilka av era hälsosatsningar bygger på belagd effekt och vilka på att de känns rimliga?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om sömn och om fysisk aktivitet som återhämtning ger en bredare bild av levnadsvanor och mående, och texterna om utmattning och om krav och resurser visar var arbetsgivarens eget ansvar ligger.

Viktigaste insikterna

  • 01Kostförbättring minskade symtom på nedstämdhet, men med liten effekt, g = 0,16
  • 02På oro fanns ingen statistiskt säkerställd effekt
  • 03Effekten höll även i studier av hög kvalitet
  • 04Kvinnor tycktes ha större nytta än män
  • 05Nästan alla studier gällde personer utan klinisk depression
  • 06Underlaget motiverar försiktiga formuleringar, inte de dramatiska påståenden som är vanliga på området

Så hittar du originalet

— (2019)

Licens: CC BY-NC-ND

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Stress & återhämtning