
Stress & återhämtning
Ledarskapskvalitet och lång sjukfrånvaro
Originaltitel Leadership Quality and Risk of Long-term Sickness Absence Among 53,157 Employees of the Danish Workforce
- Författare
- Jeppe Karl Sørensen, Elisabeth Framke, Thomas Clausen m.fl.
- År
- 2020
- Lästid
- 11 min
I korthet
Dansk registerstudie med 53 157 anställda utan tidigare långtidssjukfrånvaro, som följdes i tolv månader mot registrerad sjukfrånvaro på minst sex veckor. De som skattade sin chefs ledarskap lägst hade omkring sextio procent högre risk än de som skattade det högst, med ett tydligt dos- och responsmönster, alltså att risken steg stegvis med sämre skattning. En försämring av ledarskapet mellan mättillfällena hängde också ihop med högre risk. Utfallet kommer från register och inte från självrapportering, medan exponeringen bygger på medarbetarnas skattning.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Att chefen spelar roll för hur medarbetare mår är en vanlig uppfattning, men stödet för att dåligt ledarskap leder till lång sjukfrånvaro har varit spretigt: vissa studier har hittat samband, andra inte, och några bara i undergrupper. Underlagen har ofta varit små eller begränsade till enstaka yrken. Sørensen och medförfattare ville pröva frågan i hela den danska arbetskraften, och dessutom undersöka något ingen gjort tidigare: om en försämring av ledarskapet över tid hänger ihop med ökad risk, vilket skulle tala för att det är arbetsplatsen och inte personligheten som avgör.
Så gjorde de
Studien är en prospektiv kohortstudie, alltså en undersökning där en grupp följs framåt i tiden från en mätning av exponeringen till ett utfall. Enkätdata från 53 157 anställda i Danmark, hämtade från tre omgångar av en nationell arbetsmiljöundersökning, kopplades till ett register över sjukpenning, där lång sjukfrånvaro definierades som minst sex sammanhängande veckor. Ledarskapskvalitet mättes med åtta frågor om närmaste chef: om chefen förklarar målen, ger tillräcklig befogenhet, engagerar sig i medarbetarens utveckling, involverar i planering, ger återkoppling, visar uppskattning, ger stöd och om informationen från ledningen går att lita på. Svaren delades i fyra lika stora grupper. Risken uttrycks som hazard ratio (HR), en kvot där 1,0 betyder samma risk som jämförelsegruppen och 1,5 betyder 50 procent högre. Analyserna tog hänsyn till kön, ålder, utbildning, familj, sektor, yrke och bransch. I en delgrupp på 7 623 personer mättes ledarskapet både 2012 och 2014.
Det de fann
Under tolv månaders uppföljning fick 2 270 personer lång sjukfrånvaro. Risken ökade stegvis ju sämre ledarskapet skattades: 36 fall per tusen personår i gruppen med bäst ledarskap, 38 och 43 i mellangrupperna och 60 i gruppen med sämst. Justerat för bakgrundsfaktorer var risken i den sämsta fjärdedelen 1,61 gånger så hög som i den bästa (95 procents konfidensintervall 1,43 till 1,82). Varje steg nedåt i ledarskapskvalitet gav en HR på 1,17. Mönstret var likartat för män och kvinnor, i alla åldersgrupper, på alla utbildningsnivåer och i både privat och offentlig sektor. Alla åtta frågorna bidrog, men starkast var befogenhet i förhållande till ansvar, uppskattning från ledningen, stöd från närmaste chef och tillit till informationen. I delgruppen med två mätningar hade de vars ledarskap gått från högt till lågt en HR på 1,42 jämfört med dem som haft högt ledarskap hela tiden, medan de vars ledarskap gått från lågt till högt hade ungefär samma risk som den gruppen (HR 0,90). Konstant lågt ledarskap gav en HR på 1,28 som inte var statistiskt säkerställd. Att risken följde med försämringen ser författarna som ett tecken på att sambandet drivs av arbetsförhållandena snarare än av medarbetarnas egenskaper.
Vad som talar emot
Ledarskapet skattas av medarbetarna själva, och en person som redan mår dåligt kan uppfatta sin chef mer negativt; studien hanterar detta delvis genom att utesluta sjukfall under de första sex månaderna, med likartat resultat, men helt går problemet inte att avfärda. Svarsfrekvensen låg omkring 50 procent, vilket väcker frågor om representativitet. Registret anger inte orsaken till frånvaron, så det går inte att skilja kroppslig sjukdom från psykisk ohälsa. Bara frånvaro på sex veckor eller mer ingår; kortare frånvaro kan ha andra orsaker. Skalan för ledarskap var ny och inte prövad tidigare. Forskarna justerade avsiktligt inte för andra psykosociala faktorer som krav och kontroll, eftersom de kan vara följder av ledarskapet, men det betyder att sambandet inte är renodlat. Slutligen gäller resultaten Danmark, med dess sjukförsäkringssystem, och överföringen till andra länder är osäker.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är att medarbetarnas bild av sin närmaste chef är en riskmarkör för lång sjukfrånvaro, och att den bilden inte bara speglar vem medarbetaren är. De frågor som vägde tyngst handlar inte om karisma eller vision utan om vardagliga saker: att befogenheterna räcker för ansvaret, att arbetet uppmärksammas, att chefen hjälper till och att man kan lita på det ledningen säger. För en organisation betyder det att sådana frågor i medarbetarundersökningar förtjänar att tas på allvar som hälsoindikatorer, inte bara som trivselmått. Att en förbättring av ledarskapet hängde ihop med en risk i nivå med de som alltid haft bra chefer är hoppfullt, men studien har inte prövat någon insats. Vilken av de åtta frågorna skulle era medarbetare svara mest tveksamt på i dag?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om ledarskap och hälsa fördjupar samma tema, och texterna om krav och resurser i arbetet samt om utmattning visar mekanismerna som kan ligga mellan chefens beteende och sjukfrånvaron.
Viktigaste insikterna
- 01Lägst skattat ledarskap hängde ihop med klart högre risk för lång sjukfrånvaro.
- 02Risken steg stegvis med sämre skattat ledarskap.
- 03En försämring över tid syntes också i frånvaron.
- 04Utfallet är registerbaserat, vilket gör det svårare att avfärda som självrapportering.
Så hittar du originalet
— (2020)
- Fri version
- https://doi.org/10.1097/jom.0000000000001879
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning