
Stress & återhämtning
Ledarskapet och sjukfrånvaron i vården
Originaltitel The role of managerial leadership in sickness absence in health and social care: antecedent or moderator in the association between psychosocial working conditions and register-based sickness absence?
- Författare
- Johanna Stengård, Paraskevi Peristera, Gun Johansson m.fl.
- År
- 2021
- Lästid
- 12 min
I korthet
Svensk longitudinell studie med fyra mätvågor ur SLOSH-materialet mellan 2010 och 2016, med 2 333 anställda inom vård och omsorg och sjukfrånvaro hämtad ur register. Dåligt skattat ledarskap förutsade sjukfrånvaro två år senare. Däremot fanns inga samband mellan ledarskapet och de psykosociala arbetsvillkoren, vilket talar emot antagandet att chefen främst verkar genom att forma arbetsmiljön. Sambandet mellan hot och våld på arbetsplatsen och sjukfrånvaro fanns bara där ledarskapet skattades som dåligt. Ledarskapsmåttet bygger på medarbetarnas skattning och urvalet är svenskt vård- och omsorgsarbete.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Sjukfrånvaron är hög i vård och omsorg, och det är känt att chefens ledarskap hänger ihop med hur mycket medarbetarna är sjukskrivna. Men hur sambandet ser ut är mindre klart. Stengård, Peristera, Johansson och Nyberg ville skilja tre möjliga vägar åt: att dåligt ledarskap i sig ökar sjukfrånvaron, att det gör det indirekt genom att chefen skapar en sämre psykosocial arbetsmiljö, eller att gott ledarskap snarare fungerar som en buffert som mildrar effekten av tunga arbetsvillkor. Tidigare studier hade mest varit tvärsnitt, alltså mätningar vid ett enda tillfälle, och hade sällan använt registerdata.
Så gjorde de
Studien bygger på fyra vågor av SLOSH, den svenska longitudinella arbetsmiljö- och hälsoundersökningen, insamlade 2010, 2012, 2014 och 2016. Urvalet blev 2 333 personer som arbetade i vård och omsorg vid minst två mättillfällen, 87,6 procent kvinnor med en medelålder på 49,9 år. Ledarskap mättes med nio frågor om närmaste chef: tydliga mål, tillräcklig information och befogenheter, stöd, feedback och omsorg om medarbetarens utveckling. Psykosociala stressorer var höga psykologiska krav, lågt beslutsutrymme och exponering för våld eller hot om våld. Sjukfrånvaro hämtades från Försäkringskassans register, vilket i praktiken fångar frånvaro som är lång nog att ge sjukpenning. Analysen använde autoregressiva korslaggade modeller, alltså modeller där varje variabel mäts vid flera tillfällen och där man prövar om ett värde vid en tidpunkt förutsäger ett annat två år senare, samtidigt som det omvända sambandet kontrolleras. Endast personer som behållit samma chef mellan två vågor ingick i varje samband.
Det de fann
Den första hypotesen fick stöd. Sämre upplevt ledarskap hängde samman med högre risk för sjukfrånvaro två år senare, med en standardiserad skattning på 0,047 (p = 0,011). Det omvända sambandet, att sjukfrånvaro skulle leda till att chefen bedömdes sämre, var inte statistiskt säkerställt. Den andra hypotesen, att sambandet skulle gå via arbetsmiljön, fick däremot inget stöd alls. Ledarskapet förutsade varken psykologiska krav, beslutsutrymme eller våldsexponering två år senare. Lågt beslutsutrymme hängde i sig samman med senare sjukfrånvaro (0,045), men eftersom chefens ledarskap inte påverkade beslutsutrymmet kunde ingen förmedlande väg påvisas. Oväntat nog gick ett samband åt andra hållet: lågt beslutsutrymme förutsade sämre omdöme om chefen två år senare (0,053). Den tredje hypotesen fick delvis stöd. Bara bland dem med dålig chef fanns ett samband mellan våldsexponering och sjukfrånvaro (0,007, p = 0,041), medan det saknades bland dem med god chef (0,003, p = 0,952). Skillnaden mellan grupperna var statistiskt säkerställd. Effekten var liten, men författarna påpekar att våld från patienter och brukare är så vanligt i sektorn att den kan ha praktisk betydelse. I 2010 års våg hade 20,9 procent utsatts för våld eller hot.
Vad som talar emot
Sambanden är genomgående små, och studien säger inget om hur stora skillnaderna i frånvarodagar faktiskt blir. Registret fångar bara längre frånvaro, så korta upprepade sjukskrivningar hamnar i jämförelsegruppen och sambanden underskattas troligen. Intervallet på två år är valt av datainsamlingen, inte av teorin; författarna själva tror att chefens påverkan på arbetsmiljön kan ske snabbare och därför ha missats. Ledarskapsskalan mäter grundläggande chefsbeteenden i ett svenskt sammanhang, inte hur chefer förebygger våld. Våld mättes med en enda fråga utan uppgift om förövare eller allvar. Urvalet blandar läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och socialarbetare, vars relation till chefen kan skilja sig. Slutligen byggde ledarskap och arbetsmiljö på självskattningar, och gruppindelningen i god och dålig chef gjordes vid medianen, vilket är en grov uppdelning.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är att den närmaste chefens vardagliga beteenden, som tydliga mål, tillräcklig information, befogenheter och stöd, hänger ihop med medarbetarnas långa sjukfrånvaro. Vägen dit verkar däremot inte gå via kraven eller beslutsutrymmet, som i vård och omsorg ofta styrs av beslut långt ovanför första linjens chef. Det talar för att relationen mellan chef och medarbetare har ett eget värde, oavsett hur mycket chefen kan påverka bemanning och arbetsbörda. Resultatet om våld är särskilt konkret: där hot och våld förekommer verkar en chef som är närvarande och stödjande kunna dämpa följderna för hälsan. Vilka av dina medarbetare har mött hot eller våld det senaste halvåret, och hur vet du det?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om krav och resurser i arbetet, om ledarskap och hälsa och om utmattning i samma kategori belyser andra delar av samma fråga.
Viktigaste insikterna
- 01Dåligt skattat ledarskap förutsade sjukfrånvaro två år senare.
- 02Någon koppling mellan ledarskapet och de psykosociala arbetsvillkoren fanns inte.
- 03Hot och våld hängde ihop med sjukfrånvaro endast där ledarskapet var dåligt.
- 04Urvalet är vård och omsorg, så generaliseringen till andra branscher är osäker.
Så hittar du originalet
— (2021)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning