
Stress & återhämtning
Korta pauser gör dig piggare, men de gör dig inte säkert bättre
Originaltitel Give me a break! A systematic review and meta-analysis on the efficacy of micro-breaks for increasing well-being and performance
- Författare
- Patricia Albulescu, Irina Macsinga, Andrei Rusu m.fl.
- År
- 2022
- Lästid
- 7 min
I korthet
Metaanalys av mikropauser, på engelska micro-breaks, alltså korta avbrott mellan arbetsuppgifter, sammanställd från experimentella och kvasiexperimentella studier. Underlaget består av nitton publikationer som gav 22 oberoende urval med sammanlagt 2 335 deltagare. Resultatet är tudelat, vilket gör det trovärdigt. Mikropauser ökade energin med en liten effekt, d = 0,36, och minskade tröttheten med en liknande effekt, d = 0,35. Båda var statistiskt säkerställda. Effekten på prestation var däremot inte statistiskt säkerställd, d = 0,16. Delanalyser visade att effekt på prestation fanns bara för uppgifter med lägre kognitiva krav. En metaregression, på engelska meta-regression, alltså en analys av hur effekten varierar med en egenskap hos studierna, visade att ju längre pausen var, desto större blev effekten på prestationen. Författarnas slutsats är att mikropauser stöds som ett sätt att må bättre under arbetsdagen, medan återhämtning från verkligt krävande uppgifter sannolikt kräver längre pauser än tio minuter.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Återhämtning studeras oftast i kvällar, helger och semestrar, men vila sker också inne i arbetsdagen, i korta avbrott mellan uppgifter. Albulescu och kollegor ville veta om sådana micro-breaks, alltså mikropauser på högst tio minuter, verkligen ökar energin, minskar tröttheten och förbättrar prestationen, och under vilka villkor. Frågan spelar roll eftersom många medarbetare upplever att pauser ser ut som lathet, samtidigt som forskningen om korta avbrott var spretig och saknade ett samlat svar på om de faktiskt gör nytta.
Så gjorde de
Studien är en systematisk översikt och metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare studier. Forskarna sökte i tre databaser efter studier publicerade mellan januari 1990 och april 2021 och behöll bara experiment och kvasiexperiment med kontrollgrupp, där deltagarna var friska anställda eller studenter som utförde ansträngande arbetsliknande uppgifter. Av 4 868 träffar återstod 19 publikationer med 22 oberoende stickprov och sammanlagt 2 335 deltagare med en medelålder på 31,2 år. Elva studier använde studenter och tio anställda; 13 gjordes i laboratorium och 9 på arbetsplatser. Pausernas längd varierade från 8 sekunder till 10 minuter. Effekten mättes med Cohens d, som anger skillnaden mellan grupperna i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. Tre utfall analyserades: vigor, alltså upplevd energi, fatigue, alltså trötthet, och prestation, både objektiv, självskattad och kreativ. Forskarna prövade också om pausens längd, uppgiften före pausen, deltagartyp, miljö och kontrollgruppens villkor påverkade effekten.
Det de fann
Mikropauser hade en liten men statistiskt säkerställd effekt på energi, d = 0,36, och på trötthet, d = 0,35. Dessa effekter var påfallande lika mellan studierna, särskilt för trötthet där ingen variation utöver slumpen kunde påvisas. Ingen av de prövade faktorerna ändrade effekten på välbefinnande: pauser hjälpte lika mycket för studenter som för anställda, i labb som på jobbet. För prestation blev bilden en annan. Den samlade effekten var d = 0,16 och inte statistiskt säkerställd, och spridningen mellan studierna var stor. Två saker förklarade delar av den. För det första gav längre pauser bättre prestation, med en metaregression som förklarade 34 procent av variationen. För det andra spelade uppgiften före pausen roll. Efter kognitivt krävande uppgifter var effekten på prestation obefintlig (d = -0,09), efter kreativa uppgifter liten (d = 0,38) och efter rutinbetonade kontorsuppgifter medelstor (d = 0,56), men det sista bygger på bara två studier. Två extremvärden, med effekter på d = 13,43 och d = 3,85, uteslöts innan huvudanalysen. Viss publikationsbias, alltså tendensen att positiva resultat oftare publiceras, syntes för prestation men bedömdes inte ändra slutsatserna. Författarna noterar också att ingen studie fann försämrad prestation av att ta paus.
Vad som talar emot
Antalet studier per utfall var litet, nio för energi och trötthet och 15 för prestation, vilket gjorde att flera viktiga frågor inte gick att pröva: vilken aktivitet som fungerar bäst under pausen, om arbetsrelaterade pauser skiljer sig från andra och hur länge man arbetat innan. Bara fyra av 22 studier bedömdes ha låg risk för systematiska fel, och för de flesta var risken oklar. Energi och trötthet mättes uteslutande med självskattningar, ofta direkt efter pausen; bara två studier följde upp senare. Prestation mättes på så olika sätt att sammanslagningen kan ifrågasättas, och tillförlitligheten i måtten rapporterades sällan. Hälften av deltagarna var studenter i laboratorium, och samstämmigheten mellan kodarna var bara måttlig (kappa 0,45). Alla studier är från tiden före pandemin.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är enkelt: korta avbrott under arbetsdagen gör att människor känner sig piggare och mindre trötta, oavsett vad de gör under pausen och oavsett bransch. Effekten är liten men stabil. Däremot ska ingen vänta sig att tio minuters paus återställer förmågan efter tungt tankearbete; där verkar det krävas mer. Det som talar för pauser är också att de inte kostade något i prestation i någon av studierna, trots att arbetstiden blev kortare. Författarna påpekar att många medarbetare tror att pauser uppfattas som improduktivt, och att chefens hållning därför avgör om de tas. Hur syns det i din arbetsgrupp att korta pauser är tillåtna, och inte bara tolererade?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om återhämtning och om krav och resurser i arbetet fördjupar samma tema, liksom texterna om sömn och om utmattning i denna kategori.
Viktigaste insikterna
- 01Korta pauser ökade energin och minskade tröttheten, båda med små effekter omkring 0,35
- 02Effekten på prestation var inte statistiskt säkerställd
- 03Prestationseffekt fanns bara vid uppgifter med lägre kognitiva krav
- 04Ju längre pausen var, desto större blev effekten på prestationen
- 05Att återhämta sig från något verkligt krävande behöver mer än tio minuter
- 06Underlaget är litet, 22 urval och drygt 2 300 deltagare
Så hittar du originalet
— (2022)
- Fri version
- https://doi.org/10.1371/journal.pone.0272460
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning