← Kunskapsbank

Stress & återhämtning

Återhämtning, forskningsläget

Originaltitel Recovery from Work: Advancing the Field Toward the Future

Författare
Sabine Sonnentag, Bonnie Hayden Cheng, Stacey L. Parker
År
2022
Lästid
15 min

I korthet

Forskningsöversikt av återhämtningsfältet, skriven av den forskare som byggt mycket av det. Den går igenom återhämtning på olika tidsskalor, alltså pauser under arbetsdagen, kvällar, helger och semester, och bygger på dagboksstudier och longitudinella studier snarare än enstaka mätningar. Fyra återhämtningsupplevelser står i centrum: psykologisk distansering, avkoppling, att behärska något nytt och att ha kontroll över sin lediga tid. Översikten tar också upp interventionsstudier som visar att återhämtning går att påverka, och de nyare frågorna om suddiga gränser och ständig uppkoppling.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Stressforskningen har länge studerat hur arbetet sliter på människor, men mindre hur de använder tiden utanför arbetet för att hämta sig. Sonnentag, Cheng och Parker ville sammanfatta vad forskningen om recovery, alltså återhämtning från arbete, faktiskt visar: vad som ger återhämtning under pauser, kvällar, helger och semestrar, vad som gör återhämtning mer eller mindre sannolik och om den går att förbättra med träning. Tidigare metaanalyser hade mest räknat samband vid ett tillfälle, medan den här översikten lägger tyngden på studier som följer människor dag för dag eller över längre tid.

Så gjorde de

Artikeln är en narrativ forskningsöversikt, alltså en genomgång och tolkning av tidigare studier utan statistisk sammanvägning. Författarna valde att i första hand lyfta fram dagboksstudier, där deltagare besvarar korta enkäter en eller flera gånger per dag under en eller flera arbetsveckor, och longitudinella studier, där samma personer följs över månader eller år. Skälet är att sådana studier kan visa hur processer utvecklas inom en person och göra det svårare att förväxla orsak och verkan. Översikten utgår från två begrepp. Recovery activities är vad man gör på fritiden, till exempel motion eller umgänge. Recovery experiences är de psykologiska tillstånd man befinner sig i: psychological detachment, alltså att mentalt koppla bort arbetet, avslappning, mastery, alltså upplevelsen av att lära och växa, och kontroll över hur tiden används. Författarna går igenom kortsiktiga och långsiktiga effekter, vad som föregår återhämtning, pauser och semestrar, skillnader mellan grupper och kulturer samt interventionsstudier, och avslutar med en agenda för framtida forskning.

Det de fann

Översikten sammanfattas i fem huvudfynd. För det första hänger kvällens aktiviteter och upplevelser samman med bättre välbefinnande och mer engagemang nästa dag, där fysisk aktivitet och mental frikoppling från arbetet är särskilt verksamma. För det andra beror återhämtningen på hur dagen har varit: efter en stressig dag med negativa känslor är det mindre troligt att man kopplar bort arbetet eller rör på sig. Författarna kallar det för återhämtningsparadoxen: när återhämtning behövs som mest är den som minst sannolik. För det tredje är de långsiktiga vinsterna svagare än de kortsiktiga. Vissa studier över 6 till 12 månader fann att brist på frikoppling förutsade ökad utmattning, andra fann inget samband, och återhämtning tycks framför allt mildra effekten av höga krav snarare än ge vinster i sig. För det fjärde är mikropauser under arbetsdagen mer verksamma för att bevara energi i stunden än arbetsrelaterade strategier, och fysiska pauser och pauser utomhus fungerar bäst. För det femte går återhämtning att träna. En metaanalys av 34 interventioner fann en effekt på frikoppling på d = 0,36, med större effekt när träningen innehöll sömn (d = 0,88) eller gränsdragning mellan arbete och fritid (d = 0,65). Semestrars effekt är liten och klingar av inom en månad. Tvärsnittsdata pekar dessutom på att chefens eget beteende spelar roll: chefer som själva kopplar bort arbetet har medarbetare som gör detsamma.

Vad som talar emot

Som narrativ översikt väljer och viktar författarna själva vilka studier som lyfts, och ingen samlad effektstorlek redovisas för de flesta sambanden. Nästan alla studier bygger på självskattningar, även prestation, så det är oklart om återhämtning förbättrar det faktiska arbetet eller bara känslan av det. Sambanden mellan arbetsbelastning och bristande frikoppling är motstridiga mellan studier. De longitudinella beläggen är få och ofta mätta med ettårsintervall som kan vara för långa för att fånga förändringar. Underlaget kommer nästan uteslutande från kontorsarbete i västländer; skiftarbetare, kroppsarbetare och osäkert anställda är sällan studerade. Kunskapen om chefers och organisationers roll bygger nästan bara på tvärsnitt. Interventioner har hittills inte lyckats minska behovet av återhämtning eller emotionell utmattning, och frikoppling under arbetspauser förbättras inte av träning.

Vad det betyder för den som leder

Det översikten stöder är att återhämtning inte sker automatiskt när arbetsdagen tar slut. Den kräver att medarbetaren faktiskt får vara ostörd och kan lämna arbetet mentalt, och den är svårast att åstadkomma just de dagar då den behövs mest. Författarnas råd till chefer är återhållsamma: avbryt inte medarbetare under ledig tid, uppmuntra pauser under dagen och räkna med att semestereffekten är borta efter några veckor. Att arbetsrelaterad mobilanvändning på kvällen hänger samman med sämre återhämtning talar för att chefens egna kvällsmejl inte är neutrala. Att chefer som själva kopplar bort arbetet har medarbetare som gör det pekar åt samma håll, även om orsakssambandet är oklart. Vad i ditt eget sätt att arbeta på kvällar och helger ser dina medarbetare, och vad drar de för slutsatser av det?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om mikropauser, om jobbet som följer med hem via tekniken och om krav och resurser i arbetet fördjupar olika delar av den här översikten, liksom texterna om sömn och utmattning.

Viktigaste insikterna

  • 01Återhämtning handlar om vad som händer under ledigheten, inte om att vara ledig.
  • 02Fyra upplevelser återkommer: distansering, avkoppling, att behärska något nytt och kontroll.
  • 03Återhämtning går att träna, vilket interventionsstudier visar.
  • 04Gränsen mellan arbete och fritid är fältets nya stora fråga.

Så hittar du originalet

— (2022)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Stress & återhämtning