
Stress & återhämtning
Jobbet som följer med hem
Originaltitel Technology-assisted supplemental work: A meta-analysis
- Författare
- Clara Kühner, Cort W. Rudolph, Daantje Derks m.fl.
- År
- 2023
- Lästid
- 12 min
I korthet
Metaanalys av 89 urval med sammanlagt drygt 39 000 deltagare om arbete som utförs efter arbetstid med hjälp av teknik. Den starkaste förklaringen var sociala förväntningar på tillgänglighet efter arbetstid, alltså en norm på arbetsplatsen snarare än en personlig läggning. Beteendet hängde ihop med sämre psykologisk distansering och mer konflikt mellan arbete och fritid, medan sambandet med faktisk anspänning var svagt och sambandet med prestation positivt. Det var också vanligare ju högre befattning personen hade.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Allt fler svarar på mejl efter middagen eller tar ett samtal från jobbet på kvällen. Enligt den europeiska arbetsmiljöundersökningen arbetar 20 procent av Europas anställda på fritiden flera gånger i månaden. Kühner, Rudolph, Derks, Posch och Zacher ville samla forskningen om technology-assisted supplemental work (TASW), alltså arbetsuppgifter som utförs efter ordinarie arbetstid med hjälp av teknik. Två frågor stod i centrum: vad får människor att jobba så, och vad hänger det samman med i fråga om återhämtning, hälsa, familjeliv och arbetsprestation? Forskningen hade dittills mest letat efter skador, och en samlad bild saknades.
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare studier, med förregistrerade hypoteser. Forskarna sökte i databaser, konferensbidrag och opublicerat material och kontaktade 108 forskare på området. Underlaget blev 77 publikationer med 89 oberoende stickprov och 39 085 anställda, allt insamlat före pandemin. Bara variabler som fanns i minst tre stickprov togs med. Måttet är den korrigerade korrelationen ρ, som liknar korrelationen r men är rensad från mätfel; r går från 0 till 1, där 0,1 brukar kallas svag, 0,3 måttlig och 0,5 stark. Författarna använder dock riktmärken för beteendevariabler där 0,10 till 0,25 räknas som medelstor. Modellen omfattade 17 möjliga orsaker, som förväntningar om tillgänglighet, arbetskrav, arbetsidentitet och segmentation preference, alltså önskan att hålla isär arbete och fritid, samt 19 utfall, som psychological detachment, alltså mental frikoppling från arbetet, sömn, stress, konflikt mellan arbete och privatliv och prestation.
Det de fann
De starkaste sambanden fanns på orsakssidan. Förväntningar om att vara tillgänglig efter arbetstid hade det starkaste sambandet med kvällsarbete (ρ = 0,45), följt av positiv inställning till sådant arbete (0,37), stark arbetsidentitet (0,35), höga arbetskrav (0,32) och känslan av yttre press (0,30). Även kontroll över arbetet (0,20) och god teknisk infrastruktur (0,28) hängde ihop med mer kvällsarbete. Den som vill hålla arbete och fritid isär gjorde det mindre (-0,20). Krav i hemmet och stöd hemifrån spelade ingen roll. På utfallssidan var bilden tudelad. Kvällsarbete hängde tydligt samman med sämre frikoppling från arbetet (-0,38), mer konflikt mellan arbete och privatliv (0,32) och sämre balans (-0,27), men bara svagt med stress (0,12), negativa känslor (0,08) och sömnkvalitet (-0,10). Samtidigt hängde det samman med högre arbetsprestation (0,27), organisationsengagemang (0,16), arbetsengagemang (0,13) och något högre arbetstillfredsställelse (0,07). Inget samband syntes med sömnmängd, fysiologisk stress eller avsikt att sluta. Män (0,11), högre befattningar (0,23) och längre arbetsveckor (0,23) hörde ihop med mer kvällsarbete. Sambandet mellan arbetskrav och kvällsarbete var svagare i stickprov med fler kvinnor och starkare i publicerade än opublicerade studier. Författarnas slutsats är att kvällsarbetet är ett tveeggat svärd.
Vad som talar emot
Nästan alla studier är tvärsnitt med självskattningar från samma person, så riktningen är okänd: engagerade medarbetare kan välja att jobba på kvällen lika gärna som kvällsjobbet kan skapa engagemang. Sambandet med prestation bygger på bara sex stickprov och på självskattad prestation. Begreppet mäts på många olika sätt, och studierna skiljer inte på arbete man själv tar initiativ till och sådant som påtvingas, vilket författarna själva tror är avgörande för skadan. Att sambanden med stress och sömn är svaga kan bero på att en enstaka kväll kompenseras senare, medan ackumulerade effekter över månader inte fångas. Sambandet mellan arbetskrav och kvällsarbete var starkare i publicerade studier, vilket antyder publikationsbias för just det sambandet. Alla data är från före pandemin.
Vad det betyder för den som leder
Det tydligaste fyndet gäller chefen själv: upplevda förväntningar om tillgänglighet var den faktor som hängde starkast ihop med kvällsarbete, starkare än arbetsbelastningen. Förväntningar behöver inte vara uttalade; medarbetare läser av när kollegor och chefer svarar. Studien stöder därför att chefer säger klart vad som gäller efter arbetstid och hjälper medarbetare att få rum för arbetet inom ordinarie tid. Samtidigt visar sambanden med prestation och engagemang att ett generellt förbud varken är realistiskt eller säkert önskvärt; författarna föreslår i stället att chefen tar upp frågan i enskilda samtal och är uppmärksam på dem som sällan kopplar bort. Vilka signaler om tillgänglighet skickar du själv utan att ha bestämt dig för dem?
Läs vidare på sajten
Årsöversikten om återhämtning och artiklarna om krav och resurser i arbetet, om sömn och om ledarskap och hälsa i samma kategori belyser andra sidor av samma fråga.
Viktigaste insikterna
- 01Förväntan om tillgänglighet förklarar merarbetet bättre än personlighet gör.
- 02Merarbete efter arbetstid stör återhämtningen och ökar konflikten mellan arbete och fritid.
- 03Sambandet med faktisk anspänning är svagt, och prestationssambandet är positivt.
- 04Beteendet är vanligare högre upp i hierarkin, alltså bland chefer.
Så hittar du originalet
— (2023)
- Fri version
- https://doi.org/10.1016/j.jvb.2023.103861
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning