
Stress & återhämtning
Ledarstilarnas andel i medarbetarnas hälsa
Originaltitel A Meta-Analysis of the Relative Contribution of Leadership Styles to Followers' Mental Health
- Författare
- Diego Montano, Joyce Elena Schleu, Joachim Hüffmeier
- År
- 2023
- Lästid
- 13 min
I korthet
Metaanalys av 53 studier med 217 effektstorlekar och drygt 93 000 deltagare, som jämför olika ledarstilars relativa bidrag till medarbetarnas psykiska hälsa. Transformativt och destruktivt ledarskap hade starkast samband med negativa hälsoutfall, medan relationsorienterat och uppgiftsorienterat ledarskap bäst förklarade de positiva utfallen. Effekterna är genomgående måttliga. Underlaget domineras av tvärsnittsstudier, alltså mätningar vid ett tillfälle, vilket gör att riktningen i sambanden inte kan avgöras.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Att chefens sätt att leda hänger ihop med medarbetarnas psykiska hälsa är väl belagt. Det som saknats är en jämförelse: vilken ledarstil spelar störst roll, och tillför de olika stilarna något var för sig eller mäter de i praktiken samma sak? Ledarskapsforskningen har många överlappande begrepp, och tidigare sammanställningar har studerat en stil i taget. Montano, Schleu och Hüffmeier ville därför ställa sju ledarstilar mot varandra och se hur mycket var och en bidrar till att förklara hur medarbetarna mår. De ville också pröva om "dåligt är starkare än gott", alltså om destruktivt ledarskap väger tyngre än konstruktivt.
Så gjorde de
Studien är en metaanalys, alltså en statistisk sammanvägning av tidigare undersökningar. Forskarna byggde vidare på en tidigare metaanalys från 2017 och sökte nya studier publicerade mellan augusti 2014 och september 2018. Bara studier som mätt minst två ledarstilar och minst ett hälsoutfall hos anställda togs med, eftersom det är förutsättningen för att kunna jämföra stilarna direkt. Underlaget blev 53 studier med 217 korrelationer och 93 470 deltagare. Sju stilar ingick: transformativt, transaktionellt, laissez-faire (frånvarande), relationsorienterat, uppgiftsorienterat och destruktivt ledarskap samt leader-member exchange (LMX), alltså kvaliteten i relationen mellan chef och enskild medarbetare. Hälsan delades i positiva utfall (välbefinnande, psykologisk funktion) och negativa (nedstämdhet, utbrändhet, stress, hälsobesvär). Med regressionsmodeller på metanivå skattades varje stils unika bidrag, med transformativt ledarskap som referens.
Det de fann
Transformativt ledarskap hade en sammanvägd korrelation på 0,31 med den övergripande psykiska hälsan, 0,40 med de positiva utfallen och 0,27 med de negativa. Det oväntade var att destruktivt ledarskap låg på samma nivå: skillnaden mot transformativt var 0,00 för övergripande hälsa och 0,01 för negativa utfall, alltså ingen skillnad alls. "Dåligt" var inte starkare än "gott", men lika starkt, fast med omvänt tecken. För de positiva utfallen var relations- och uppgiftsorienterat ledarskap de starkaste förklaringarna, båda något över transformativt (0,07 högre i den första modellen), medan destruktivt ledarskap låg 0,21 lägre. LMX, som forskarna hade väntat sig mycket av, bidrog förvånansvärt lite: 0,04 under transformativt. Laissez-faire låg 0,05 under och hade tydliga negativa samband. Transaktionellt ledarskap tillförde inget utöver transformativt, vilket talar emot den så kallade augmentation effect, tanken att transformativt ledarskap bygger vidare på transaktionellt. Alla övriga stilar förbättrade modellernas passning när de lades till, så de mäter i huvudsak olika saker. De flesta av forskarnas hypoteser fick inte stöd, vilket de själva lyfter fram.
Vad som talar emot
Underlaget är skevt: 151 av korrelationerna gällde negativa hälsoutfall och bara 66 positiva, så skattningarna för välbefinnande vilar på färre studier. Vissa jämförelser mellan stilar förekom sällan, vilket hindrade en finare analys. Nästan alla studier var skrivna på engelska (fem på tyska), och forskarna tog inte hänsyn till chefsnivå, bransch eller land. Materialet bygger på medarbetarnas egna skattningar av både chefen och den egna hälsan, vilket kan blåsa upp sambanden. Metaanalysen säger inget om mekanismerna, alltså varför en stil hänger ihop med hälsa. Korrelationer visar dessutom samband, inte orsak: en medarbetare som mår dåligt kan också uppfatta sin chef mer negativt.
Vad det betyder för den som leder
Studien ger inget stöd för att välja en ledarstil och bortse från resten. Det som hänger ihop med bättre hälsa är en kombination: tydliga mål och uppgifter, respektfulla och stödjande relationer och en chef som inspirerar och ser den enskilde. Lika viktigt är det som ska bort. Destruktivt beteende, som hån, skuldbeläggning och fientlig ton, väger lika tungt som det goda ledarskapet, och en frånvarande chef som undviker beslut har också ett tydligt negativt samband med hur medarbetarna mår. Att undvika det dåliga är därmed inte en självklarhet som kommer på köpet, utan ett eget arbete för organisationen. Vilka situationer i er vardag gör det lättast för en chef att bli frånvarande utan att någon märker det?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om krav och resurser i arbetet, om utmattning och om ledarskap och hälsa beskriver flera av de mekanismer som den här studien inte kunde undersöka.
Viktigaste insikterna
- 01Ledarskapet hänger ihop med medarbetarnas psykiska hälsa, men effekterna är måttliga.
- 02Destruktivt ledarskap väger tyngre för de negativa utfallen.
- 03Relations- och uppgiftsorienterat beteende förklarar de positiva utfallen bäst.
- 04Tvärsnittsdesignen gör att orsaksriktningen inte går att fastställa.
Så hittar du originalet
— (2023)
- Fri version
- https://doi.org/10.1177/15480518221114854
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning