
Stress & återhämtning
Behandlingen som rekommenderas först vid sömnsvårigheter, och som sällan erbjuds först
Originaltitel The European Insomnia Guideline: An update on the diagnosis and treatment of insomnia 2023
- Författare
- Dieter Riemann, Colin A. Espie, Ellemarije Altena m.fl.
- År
- 2023
- Lästid
- 9 min
I korthet
Uppdatering av den europeiska riktlinjen för utredning och behandling av insomni, framtagen av 45 forskare och kliniker och publicerad i Journal of Sleep Research. En riktlinje är inte en enskild studie utan en sammanvägning av forskningsläget, där varje rekommendation graderas efter hur starkt underlaget är. Grad A betyder starkast stöd. För utredningen rekommenderas klinisk intervju om sömn och sjukdomshistoria samt sömndagbok och formulär, med grad A. Aktigrafi, på engelska actigraphy, alltså mätning av rörelse med en klocka, rekommenderas inte för rutinutredning. Den centrala behandlingsrekommendationen är att kognitiv beteendeterapi vid insomni, på engelska cognitive behavioural therapy for insomnia och förkortad CBT-I, ska vara förstahandsbehandling vid långvarig insomni hos vuxna i alla åldrar, även hos personer med andra samtidiga sjukdomar. Rekommendationen har grad A och gäller både behandling som ges av en person och behandling som ges digitalt. Läkemedel finns med, men som andrahandsval när KBT-i inte räcker. Bensodiazepiner, bensodiazepinliknande preparat och daridorexant rekommenderas för korttidsbruk på högst fyra veckor, med grad A. Sederande antidepressiva i låg dos har grad B. Melatonin med förlängd frisättning kan användas i upp till tre månader hos personer som är 55 år eller äldre. Antihistaminer, antipsykotika, snabbverkande melatonin, ramelteon och växtbaserade preparat rekommenderas inte alls. Ljusterapi och fysisk aktivitet nämns som möjliga komplement till KBT-i, med grad B. Riktlinjen är intressant för arbetslivet av ett praktiskt skäl. Den behandling som har starkast stöd är den som minst ofta erbjuds först, samtidigt som läkemedel som riktlinjen begränsar till fyra veckor ofta används betydligt längre.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Det här är ingen enskild studie utan en klinisk riktlinje: den europeiska sömnforskarföreningens uppdaterade rekommendationer för hur kronisk insomni, alltså långvarig sömnlöshet, ska utredas och behandlas hos vuxna. Den föregående versionen kom 2017 och fältet har rört sig sedan dess, särskilt när det gäller digital behandling och nya läkemedel. Frågan riktlinjen besvarar är vad evidensen faktiskt stöder. Den rättar ett vanligt missförstånd: att sömnlöshet i första hand ska mötas med sömnråd eller sömntabletter. Insomni beskrivs dessutom som en egen sjukdom med följder för dagfunktion, arbete och psykisk hälsa, inte bara ett symtom på något annat.
Så gjorde de
Riktlinjen bygger på en systematisk litteratursökning i Pubmed och Cochrane Library för perioden juni 2016 till oktober 2022, med en komplettering fram till maj 2023. I första hand användes metaanalyser, alltså statistiska sammanvägningar av tidigare studier, och där flera fanns valdes den nyaste och metodologiskt starkaste. Saknades metaanalyser användes systematiska översikter eller randomiserade kontrollerade studier. Ett första utkast skrevs av två av författarna, sändes till samtliga 44 medförfattare, diskuterades vid två digitala möten och godkändes av föreningens styrelse. Varje rekommendation graderas från A (mycket stark) till D (mycket svag). Insomni definieras här som svårighet att somna eller sova vidare, trots tillräcklig möjlighet till sömn, med besvär på dagen, minst flera gånger i veckan i minst tre månader. Upp till 10 procent av den vuxna befolkningen i Europa beräknas uppfylla kriterierna.
Det de fann
Den centrala rekommendationen är att kognitiv beteendeterapi för insomni, CBT-I (på svenska ofta KBT-i), ska erbjudas först till alla vuxna med kronisk insomni, oavsett ålder och oavsett om de har andra sjukdomar (grad A). Behandlingen kan ges i person eller digitalt (A). KBT-i består normalt av fyra till åtta sessioner med utbildning om sömn, avslappning, sömnrestriktion (att begränsa tiden i sängen), stimuluskontroll (att återknyta sängen till sömn) och kognitiva tekniker. Sömnrestriktion och stimuluskontroll bedöms vara de verksamma delarna (B). Sömnhygien, alltså råd om kaffe, alkohol, rutiner och sovrum, är däremot inte en verksam behandling på egen hand, och används ofta som placebo i studier. Effekterna av KBT-i står sig över tid; uppföljningar upp till tio år har publicerats. Läkemedel kan erbjudas om KBT-i inte räcker (A), men bensodiazepiner och liknande preparat rekommenderas bara i högst fyra veckor på grund av tolerans, beroende och nedsatt kognitiv funktion. Orexinantagonister kan användas i upp till tre månader (A), och långverkande melatonin för personer över 55 år (B). Antihistaminer, antipsykotika, snabbverkande melatonin och växtbaserade medel avråds (A). Riktlinjen noterar också att fysisk aktivitet och ljusterapi kan vara tillägg till KBT-i (B), och att ungefär hälften av patienterna blir återställda av dagens behandlingar.
Vad som talar emot
Riktlinjen vilar på metaanalyser som överlappar varandra och där många tidiga studier använt väntelista som kontroll, vilket författarna själva säger kan överdriva effekten av KBT-i. Direkta jämförelser mellan KBT-i och läkemedel är få, och evidensen där bedöms som låg. Avhopp från helt automatiserad digital behandling är höga, över 50 procent i rapporterade studier. Nästan all forskning gäller daglig medicinering i korta perioder, medan verkligheten ofta är sporadisk användning under lång tid, vilket riktlinjen inte kan uttala sig om. Endast engelskspråkiga artiklar ingick. Riktlinjen omfattar inte akut sömnlöshet eller barn. Dokumentet är dessutom en konsensusprodukt: i vissa fall avgjorde författarnas överenskommelse graderingen snarare än evidensnivån.
Vad det betyder för den som leder
En chef behandlar ingen, men riktlinjen ger ändå några hållpunkter. Sömnlöshet hos en medarbetare är inte ett karaktärsdrag utan ett behandlingsbart tillstånd, och tyska försäkringsdata i riktlinjen tyder på att högst 30 procent av de drabbade någonsin sökt hjälp. Att veta att KBT-i finns, även digitalt och på svenska, är därför en användbar kunskap i ett samtal. Välmenta sömnråd av hygientyp är enligt riktlinjen inte tillräckliga vid långvariga besvär. Skift- och nattarbete ingår i utredningen, så arbetstidens förläggning hör till det arbetsgivaren kan se över. Behandlingen kan tillfälligt öka dagtröttheten under de första veckorna, vilket har betydelse vid säkerhetskritiskt arbete som körning. Hur talar ni i dag om sömn på er arbetsplats, som privatsak eller som något arbetet kan påverka?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om sömn och återhämtning, om utmattning och om krav och resurser i arbetet beskriver sambanden mellan arbetsbelastning och den sömn som riktlinjen här handlar om att återställa.
Viktigaste insikterna
- 01Kognitiv beteendeterapi vid insomni (CBT-I) är förstahandsbehandling vid långvarig insomni, oavsett ålder
- 02Rekommendationen gäller även digital behandling, vilket gör den tillgänglig utan väntetid
- 03Läkemedel är andrahandsval och rekommenderas för högst fyra veckor
- 04Antihistaminer, antipsykotika och växtbaserade preparat rekommenderas inte alls vid insomni
- 05Fysisk aktivitet och ljusterapi kan komplettera, men ersätter inte behandlingen
- 06Riktlinjen bygger på sammanvägd forskning och graderar hur säker varje rekommendation är
Så hittar du originalet
— (2023)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning