
Stress & återhämtning
Arbetets orsaker till psykisk ohälsa
Originaltitel Work-related causes of mental health conditions and interventions for their improvement in workplaces
- Författare
- Reiner Rugulies, Birgit Aust, Birgit A. Greiner m.fl.
- År
- 2023
- Lästid
- 16 min
I korthet
Översikt i The Lancet över vilka arbetsförhållanden som orsakar psykisk ohälsa och vilka insatser som prövats mot dem. Evidensen är starkast för exponeringssidan, alltså höga krav, låg kontroll, orättvisa och otrygghet, och betydligt svagare för själva interventionerna. Översikten skiljer tydligt mellan individinriktade insatser, som riktar sig mot den enskildes sätt att hantera arbetet, och organisationsinriktade insatser, som ändrar arbetet självt. Den är skriven av en forskargrupp med tyngdpunkt i Danmark och används numera som referensram i arbetsmiljödiskussionen.
Läs originalartikeln →Utökad sammanfattning
Frågan studien ställer
Att arbetet påverkar hur vi mår är de flesta överens om. Mer osäkert är om arbetsvillkor faktiskt orsakar psykiska sjukdomar, och vad som i så fall går att göra åt det på arbetsplatsen. Rugulies och medförfattare ville ge en samlad lägesbild i två delar: dels vad de starkaste studierna säger om sambandet mellan arbetsförhållanden och insjuknande i psykisk sjukdom, dels vad forskningen säger om insatser som ska skydda och främja psykisk hälsa i arbetet. Artikeln rättar en skevhet i praktiken: att de flesta insatser riktas mot den enskilde medarbetaren snarare än mot arbetet självt.
Så gjorde de
Artikeln är en diskussionsartikel i en serie om arbete och hälsa, och första delen är en paraplyöversikt, alltså en översikt över redan publicerade systematiska översikter med metaanalyser. Forskarna sökte översikter publicerade mellan 1 januari 2017 och 11 december 2021 som byggde på prospektiva kohortstudier, det vill säga studier som följer friska personer över tid och registrerar vilka som insjuknar. Av 1 242 träffar uppfyllde sju översikter kraven; fem bedömdes ha stark kvalitet och två måttlig. Ur dessa hämtades 26 sammanvägda riskestimat, uttryckta som relativ risk, där 1,0 betyder ingen skillnad och värden över 1,0 betyder högre risk hos de exponerade. Andra delen är en berättande sammanställning av översikter om arbetsplatsinsatser, ordnade efter om de riktar sig mot arbetet, mot medarbetaren eller mot redan uppkomna problem.
Det de fann
Av de 26 estimaten visade 20 (77 procent) att ogynnsamma arbetsvillkor hängde ihop med ökad risk för psykisk sjukdom, nästan uteslutande depression. De etablerade stressmodellerna gav samband mellan 1,14 och 1,77: job strain, alltså höga krav i kombination med lågt inflytande, obalans mellan ansträngning och belöning samt låg organisatorisk rättvisa. Resultaten var mest robusta för job strain. Mobbning gav det starkaste sambandet, 2,58 gånger högre risk för depression, men det byggde på bara fyra studier med ett brett konfidensintervall (1,13 till 5,93). Våld och hot gav 1,42 med ett smalt intervall. Långa arbetstider gav däremot inget säkert samband (1,08, med ett intervall som omfattade 1,0). Låg belöning gav 1,76 och otrygg anställning hörde till de måttliga sambanden. Eftersom vissa exponeringar är vanliga (job strain hos 26 procent) kan små risker ändå betyda mycket: en beräkning som författarna återger uppskattar att 17 till 35 procent av depressionerna i Europa skulle kunna förebyggas om de psykosociala riskerna togs bort, förutsatt att sambanden är orsakssamband. På insatssidan var bilden tydligast för ökat inflytande i arbetet, till exempel genom deltagande problemlösningsgrupper eller inflytande över scheman. Individinriktade insatser som KBT-baserad stresshantering gav konsekvent minskade symtom, men effekten på frånvaro och produktivitet är dåligt studerad. Chefsutbildning förbättrade chefernas kunskap, men få studier mätte om medarbetarna mådde bättre.
Vad som talar emot
Orsakssambandet är inte fastställt. Utom för mobbning låg alla risker under 2,0, en nivå där kvarvarande störfaktorer inte kan uteslutas. De flesta studier mätte arbetsvillkor med självrapport, så personer på väg in i en depression kan ha beskrivit sitt arbete mörkare. Registerbaserade studier missar dem som inte söker vård. Evidensen gäller nästan bara depression och nästan bara höginkomstländer, och sällan medarbetare i lägre befattningar, trots att de är mest utsatta. Sju översikter är ett litet underlag, och deras primärstudier överlappar. På insatssidan är evidensen för organisatoriska åtgärder tunn, delvis för att sådana är svåra att randomisera, och många studier har brustit i genomförandet. Artikeln är dessutom en diskussionsartikel med tydliga policyrekommendationer, vilket en läsare bör ha i åtanke.
Vad det betyder för den som leder
Det studien stöder är måttfullt men konkret. Kombinationen höga krav och lågt inflytande, obalans mellan insats och belöning och upplevd orättvisa hör till det som hänger ihop med insjuknande, och dessa är villkor som en chef delvis råder över. Den insatstyp som har mest stöd är också den enklaste att beskriva: att ge medarbetarna reellt inflytande över hur arbetet och schemat läggs. Mobbning, våld och hot sticker ut som de starkaste riskerna. Samtidigt visar artikeln att de flesta arbetsplatser lägger sina resurser på kurser för individen, medan arbetsvillkoren lämnas orörda. Vilka beslut om arbetets uppläggning fattas i dag utan att de som ska utföra arbetet har något att säga till om?
Läs vidare på sajten
Artiklarna om krav och resurser i arbetet, om utmattning och om ledarskap och hälsa fördjupar de modeller som den här översikten bygger sina riskmått på.
Viktigaste insikterna
- 01Sambandet mellan arbetsvillkor och psykisk ohälsa är bättre belagt än effekten av insatserna mot dem.
- 02Höga krav, låg kontroll, orättvisa och otrygghet är de villkor som återkommer.
- 03Individinriktade och organisationsinriktade insatser hör till olika evidensnivåer.
- 04Psykisk ohälsa i arbetet behandlas som ett arbetsmiljöproblem med kända orsaker.
Så hittar du originalet
— (2023)
Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.
Mer inom Stress & återhämtning