← Kunskapsbank

Stress & återhämtning

Träning hjälper mot nedstämdhet och stress, men underlaget är ojämnare än rubrikerna antyder

Originaltitel Effectiveness of physical activity interventions for improving depression, anxiety and distress: an overview of systematic reviews

Författare
Ben Singh, Tim Olds, Rachel Curtis m.fl.
År
2023
Lästid
8 min

I korthet

Paraplyöversikt, på engelska umbrella review, alltså en sammanställning av redan gjorda systematiska översikter, om vad fysisk aktivitet gör med nedstämdhet, oro och psykisk påfrestning hos vuxna. Underlaget omfattar 97 översikter, 1 039 studier och drygt 128 000 deltagare, och innehåller både friska personer, personer med psykiatriska diagnoser och personer med kroniska sjukdomar. Fysisk aktivitet hade medelstora effekter jämfört med sedvanlig vård. Medianeffektstorleken var 0,43 för nedstämdhet och 0,42 för oro, och 0,60 för psykisk påfrestning. Störst nytta sågs hos personer med depression, hiv och njursjukdom, hos gravida och nyblivna mödrar samt hos friska personer. Högre intensitet hängde ihop med större förbättring. Två fynd nyanserar bilden och redovisas av författarna själva. Sjuttiosju av de 97 översikterna bedömdes ha mycket låg kvalitet enligt granskningsverktyget AMSTAR, A MeaSurement Tool to Assess systematic Reviews, som bedömer hur väl en översikt är gjord. Och effekten avtog i insatser som pågick längre, vilket rimligen speglar att människor slutar följa träningsprogram över tid snarare än att träning slutar verka. Slutsatsen författarna drar är att fysisk aktivitet bör vara en grundpelare i hanteringen av nedstämdhet, oro och psykisk påfrestning.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Att motion är bra för humöret vet de flesta, men forskningsläget har varit svårt att överblicka: hundratals studier med olika träningsformer, doser, jämförelsegrupper och patientgrupper. Behandlingsriktlinjer skiljer sig också åt; i vissa länder räknas fysisk aktivitet som ett komplement när samtal eller läkemedel inte fungerar, i andra som ett förstahandsval. Singh och medförfattare ville sammanställa hela evidensbasen i en enda översikt och besvara om fysisk aktivitet minskar symtom på depression, ångest och psykisk stress hos vuxna, och i så fall vilken typ, intensitet och mängd som ger störst effekt.

Så gjorde de

Studien är en paraplyöversikt, alltså en systematisk översikt över redan publicerade systematiska översikter med metaanalyser. Bara översikter av randomiserade kontrollerade studier togs med, där fysisk aktivitet jämfördes med sedvanlig vård, väntelista eller en lägre dos aktivitet. Tolv databaser söktes fram till 1 januari 2022. Underlaget blev 97 översikter med 1 039 unika studier och över 128 119 deltagare: friska vuxna, personer med depression eller ångest och personer med olika kroppsliga sjukdomar som cancer, hjärtsjukdom och njursjukdom. Effekten uttrycks som standardiserad medelskillnad (SMD), där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor; negativa värden betyder färre symtom. Resultaten sammanfattas som medianer med kvartilavstånd (IQR), alltså spannet mellan de 25 och 75 procent lägsta värdena. Översikternas kvalitet bedömdes med verktyget AMSTAR-2.

Det de fann

Fysisk aktivitet hade en medelstor effekt på depressionssymtom, median SMD -0,43 (IQR -0,66 till -0,27), på ångest, -0,42 (IQR -0,66 till -0,26), och på psykisk stress, -0,60. Effekten fanns i alla grupper men varierade i storlek, från -0,85 vid njursjukdom till -0,16 vid hjärt-kärlsjukdom. Störst nytta sågs hos personer med depression, hiv och njursjukdom, hos gravida och nyförlösta kvinnor och hos friska vuxna. Alla träningsformer fungerade: styrketräning gav -0,64 på depression, blandad träning -0,47, yoga och liknande -0,46 och konditionsträning -0,45. För ångest var yoga och kroppsmedvetna former starkast (-0,42). Högre intensitet gav mer: -0,22 för låg, -0,56 för måttlig och -0,70 för hög intensitet på depression. Det oväntade rörde mängden. Korta program på högst tolv veckor gav -0,84, medellånga -0,46 och program på 24 veckor eller mer -0,28. Högst 150 minuter i veckan gav -0,58, medan mer än 150 minuter gav -0,29. Författarna gissar att följsamheten sjunker över tid, att förväntningseffekten klingar av och att kortare upplägg är lättare att hålla. Effekterna på depression och ångest ligger enligt författarna i nivå med eller något över dem som rapporterats för samtalsterapi och läkemedel (SMD -0,22 till -0,37). Ingen publikationsbias kunde påvisas.

Vad som talar emot

Av de 97 översikterna bedömdes 77 ha kritiskt låg kvalitet enligt AMSTAR-2, vilket betyder att de flesta av byggstenarna har allvarliga metodbrister. Underlaget gäller främst mild till måttlig depression; för ångest och psykisk stress fanns färre översikter, och för stress bara två. Deltagarna kan inte blindas för att de tränar, så förväntan kan förklara en del av effekten, särskilt i korta studier. Jämförelsen med samtalsterapi och läkemedel bygger på andra studier, inte på direkta jämförelser, och författarna säger själva att sådan forskning behövs. Många deltagare hade kroppsliga sjukdomar, och underlaget från yrkesverksamma personer i arbete särskiljs inte. Uppföljningstiden efter avslutad insats redovisas inte, så hur länge effekten sitter i är okänt.

Vad det betyder för den som leder

Studien handlar om symtom, inte om arbetsplatser, så det den stöder är begränsat. Fysisk aktivitet av vilket slag som helst är kopplad till lägre nivåer av nedstämdhet och oro hos vuxna, även friska, och små mängder verkar räcka: effekten var större under 150 minuter i veckan än över, och korta program stod sig bäst. Det talar emot idén att bara stora satsningar räknas. Måttlig till hög intensitet gav mer än lugn aktivitet. Samtidigt bör en chef minnas att detta är en hälsoåtgärd för individen, inte en ersättning för att se över arbetsvillkoren, och att den som redan är hårt belastad kan uppleva krav på träning som ytterligare en börda. Hur ser er arbetsdag ut för den som skulle vilja röra på sig en stund mitt på dagen?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om återhämtning, om sömn och om krav och resurser i arbetet beskriver vad som händer på arbetsplatsen, medan den här studien beskriver vad individen kan göra vid sidan av.

Viktigaste insikterna

  • 01Medelstora effekter på nedstämdhet, oro och psykisk påfrestning, omkring 0,4 till 0,6
  • 02Underlaget är mycket brett, 97 översikter och drygt 128 000 deltagare
  • 03Sjuttiosju av 97 översikter bedömdes ha mycket låg kvalitet, vilket måste redovisas
  • 04Högre intensitet hängde ihop med större förbättring
  • 05Effekten avtog i längre insatser, sannolikt för att människor slutar följa programmen
  • 06Slutsatsen håller sannolikt, men den vilar på ojämn grund

Så hittar du originalet

— (2023)

Licens: CC BY-NC

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Stress & återhämtning