Länktips · 17 augusti 2026 · 5 min
När gruppen aldrig hinner bli en grupp
Amy Edmondson om det hon kallar teaming: att samarbeta med människor man inte hunnit lära känna, ofta tvärs över yrkesgränser. Räddningen av de chilenska gruvarbetarna är hennes exempel. Det som gör samarbetet möjligt är inte tid, utan nyfikenhet och trygghet nog att fråga.
Om filmen
Amy Edmondson är professor vid Harvard Business School och den forskare som gjort begreppet psykologisk trygghet känt. Med det menas en delad uppfattning i en grupp om att det går att säga vad man tycker, ställa frågor och erkänna misstag utan att bli straffad för det.
I det här föredraget handlar det om något närliggande som hon kallar teaming. Många arbetar i dag sällan i stabila team. I stället sätts människor ihop tillfälligt, ofta över yrkes- och organisationsgränser, och förväntas prestera direkt. Klassisk teambyggnad förutsätter tid som inte finns.
Hennes exempel är räddningen av de trettiotre gruvarbetarna i Chile 2010. Ingen visste hur det skulle gå till, ingen enskild profession hade svaret, och lösningen kom ur ett samarbete mellan människor som aldrig arbetat ihop tidigare. Det som fick det att fungera var enligt henne tre saker: att man vågade erkänna att man inte visste, att man var uppriktigt nyfiken på vad andra kunde, och att den formella statusen fick betyda mindre än den brukar.
Ett begrepp hon använder är situationsanpassad ödmjukhet, alltså insikten att just den här situationen är ny också för mig. Det är inte samma sak som osäkerhet. Det är en hållning som gör det möjligt att fråga.
Här finns en spänning värd att hålla kvar. Psykologisk trygghet är inte samma sak som att alla är sams eller att kraven sänks. Edmondson är noga med att trygghet utan höga förväntningar leder till bekvämlighet, inte till lärande.
Att tänka vidare med
- Hur ofta sätts vi ihop i tillfälliga konstellationer och förväntas fungera direkt?
- Vad gör vi de första tjugo minuterna i en sådan grupp? Går den tiden till uppgiften eller till att ta reda på vad var och en kan?
- Vem hos oss får sällan frågan om vad de vet?
Läs vidare: Psykologisk trygghet i kunskapsbanken, kritiken mot begreppet, och gruppens självskattning här på sidan.
Modeller i texten

Amy Edmondson
Den delade uppfattningen i en grupp om att det är riskfritt att säga vad man tycker, fråga och erkänna misstag. Trygghet handlar alltså om klimatet mellan människor, inte om att ha det bekvämt.
Psykologisk trygghet · Team · Film
Fler inlägg
Ledningsgruppen finns för de frågor ingen kan lösa ensam
De flesta organisationer har en ledningsgrupp. Den träffas några gånger i månaden och går igenom ungefär samma dagordning. Ändå är det en av de minst genomtänkta arbetsformerna i arbetslivet: frågan om varför gruppen finns ställs sällan. Den här texten går igenom vad forskningen vet om ledningsgrupper: hur de hänger ihop med ägare, styrelse och VD, vad de är till för, vilka roller och tidshorisonter som behöver finnas och hur arbetet i dem går att styra. Den är skriven som ett verktyg, med frågor att stanna upp vid och skattningar att göra tillsammans, för gruppen, för den som leder den (VD eller en chef längre ned i organisationen) och för den som leder ett utvecklingsarbete med den. Den påstår inte att det finns ett rätt sätt, men försöker ge underlag för att välja sitt eget.
Tre meningar. En trioövning i korridorstempo
Den vanligaste orsaken till att återkoppling uteblir är inte att den är svår att säga. Det är att tillfället är för kort. Ett samtal på fyrtio sekunder mellan två möten är den verkliga formen, och den som bara har övat på den skrivna versionen säger oftast ingenting alls.
Manuset. En trioövning om jag-budskapet
De flesta som säger att de inte kan ge återkoppling har inget formuleringsproblem. De har ett problem med vad de vet. Den här övningen skiljer de två åt genom att tvinga fram meningen i skrift, där det syns var tolkningen smugit sig in.