← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Att forma sitt eget arbete i en förändring

Originaltitel Crafting the change: The role of employee job crafting behaviors for successful organizational change

Författare
Petrou, P., Demerouti, E. & Schaufeli, W. B.
År
2016
Lästid
4 min

I korthet

Petrou, Demerouti och Schaufeli undersökte hur medarbetares sätt att forma om sitt eget arbete (job crafting) påverkar anpassningen till en organisationsförändring. Studien var longitudinell med 368 poliser som följdes genom en omorganisation med tre mätningar. Kvaliteten på förändringskommunikationen samspelade med medarbetarnas regleringsfokus (regulatory focus). För anställda inriktade på att nå framgångar (promotion focus) hängde god kommunikation samman med mer omformning av arbetet, medan för anställda inriktade på att undvika förluster (prevention focus) var det bristfällig kommunikation som hängde samman med mer omformning. Att söka resurser hängde samman med högre arbetsengagemang, att söka utmaningar med bättre anpassningsförmåga, och att minska krav med lägre engagemang. Resultaten bidrar till förståelsen av job crafting som en strategi för att hantera förändring, och visar att ett och samma budskap kan få olika följder beroende på mottagarens fokus. Abstract anger inga effektstorlekar, och studien gäller en enda yrkesgrupp.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Att kommunicera tydligt om en förändring anses vara det viktigaste verktyget för att få medarbetare med sig. Men vad gör medarbetarna själva av informationen? Petrou, Demerouti och Schaufeli ville veta om anställda under en pågående omorganisation formar om sitt eget arbete, så kallad job crafting, alltså att på eget initiativ söka resurser, söka utmaningar eller minska krav i jobbet, och om det hjälper dem att anpassa sig. Frågan var också om alla reagerar likadant på samma information, eller om den egna motivationsstilen avgör vad som händer.

Så gjorde de

Studien är longitudinell, alltså samma personer följdes över tid. Enkäter gick ut till 1 780 poliser i en nederländsk regional poliskår som genomgick flera förändringar: nytt it-system, sammanslagna avdelningar, omflyttningar och utbildningsinsatser. Mätningarna gjordes strax innan de flesta förändringarna startade, under förändringarna och ett år efter att de avslutats, med ett års mellanrum. 368 personer svarade vid alla tre tillfällena, en svarsfrekvens på 21 procent. Deltagarna skattade kvaliteten på förändringsinformationen, sin regulatory focus (promotion focus, alltså en inriktning på utveckling och vinst, respektive prevention focus, en inriktning på plikt och att undvika misslyckande), sina tre former av job crafting samt arbetsengagemang och adaptivity, alltså hur väl man anpassar sig till ändrade arbetsuppgifter. Analysen använde latenta förändringspoäng, en metod som modellerar förändringen mellan två mättillfällen i stället för att bara dra ett värde från ett annat.

Det de fann

Förändringsinformationen fungerade olika beroende på motivationsstil. För medarbetare med stark promotion focus hängde god information ihop med ökat sökande efter resurser (standardiserad skattning 0,10) och efter utmaningar (0,07) mellan första och andra mätningen. För dem med svag promotion focus fanns inget sådant samband. För medarbetare med stark prevention focus var mönstret det omvända: när informationen var dålig ökade deras sökande efter utmaningar, och interaktionen mellan prevention focus och information skattades till minus 0,16 mellan andra och tredje mätningen. Författarna tolkar det som att job crafting spelar en motiverande roll för de utvecklingsinriktade men en hanterande roll för de försiktiga, som försöker återta kontroll när informationen brister. De försiktiga reagerade också senare i processen än de utvecklingsinriktade. Oavsett stil hade god information ett positivt samband med adaptivity (0,14) och ett negativt med att minska krav (minus 0,09). Formerna av job crafting gav olika utfall: ökat resurssökande hängde ihop med ökat engagemang (0,17), utmaningssökande med bättre anpassning (0,34 respektive 0,17), medan ökad kravminskning hängde ihop med minskat engagemang (minus 0,14). Inga indirekta effekter kunde säkerställas.

Vad som talar emot

Alla mått är självskattningar, och även om upprepade mätningar dämpar problemet kan gemensam metodvarians ha blåst upp sambanden. Bara 21 procent av de inbjudna svarade vid alla tre tillfällen, och de som föll bort upplevde sämre förändringsinformation än de som stannade kvar, vilket kan ha förskjutit resultaten. Effektstorlekarna för interaktionerna är små även enligt författarna själva. Sambanden mellan job crafting och utfall bygger på samtidiga förändringar, inte på att det ena föregår det andra, så orsaksriktningen är oklar för alla utom ett samband. Urvalet är en enda poliskår i ett land, och måttet på information fångade mängd och nytta men inte hur budskapet var inramat. Att mönstren inte var stabila över tid tyder på att förändringen bytte innebörd under studiens gång.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger inget stöd för att sämre information skulle vara en klok strategi, tvärtom: tydlig och användbar information hängde ihop med bättre anpassning för alla och med mindre av den kravminskning som i sin tur hängde ihop med lägre engagemang. Det studien tillför är att samma information landar olika. De utvecklingsinriktade tar informationen som en öppning och börjar söka stöd och nya uppgifter. De pliktinriktade rör sig senare, och om de börjar ta egna initiativ när informationen är dålig kan det vara ett tecken på att de kompenserar för brister i ledningen snarare än på att de trivs. Författarna föreslår att medarbetare får både tydlig information och utrymme att forma sitt arbete. Vilka av era medarbetare tolkar just nu tystnaden i förändringen som ett hot, och vilka tolkar den som en möjlighet?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringsberedskap och om kommunikation vid förändring ligger nära den här studien, liksom texterna om motstånd och om vad som skiljer stress från återhämtning under en omorganisation.

Viktigaste insikterna

  • 01Anpassa kommunikationen: för medarbetare som drivs av möjligheter hängde god kommunikation samman med mer eget initiativ, för dem som drivs av säkerhet var det tvärtom.
  • 02Uppmuntra resursletande: att söka information, råd och stöd hängde samman med högre engagemang.
  • 03Främja utmaningar: att söka nya utmaningar hängde samman med bättre anpassningsförmåga.
  • 04Var försiktig med kravreduktion: att aktivt minska sina arbetsuppgifter hängde samman med lägre engagemang.
  • 05Se job crafting som en tillgång: medarbetare hanterar förändring genom att forma om sitt arbete, och det kan gå åt båda hållen beroende på hur det görs.

Så hittar du originalet

— (2016)

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling