← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Sextio år av reaktioner på förändring

Originaltitel D 2011 Oreg Change recipients reactions 60 years REVIEW

Författare
Oreg, S., Vakola, M. & Armenakis, A.
Lästid
4 min

I korthet

Denna studie, baserad på en 60-årig genomgång av kvantitativa studier (1948-2007), analyserar hur medarbetare reagerar på organisatorisk förändring. Forskarna Oreg, Vakola och Armenakis granskade 79 studier och utvecklade en induktiv modell som belyser explicita reaktioner, deras förutsättningar och konsekvenser. Reaktionerna konceptualiseras som trefaldiga attityder (affektiva, kognitiva, beteendemässiga). Förutsättningarna delas in i för-förändringsfaktorer (medarbetaregenskaper, intern kontext) och förändringsfaktorer (process, upplevd nytta/skada, innehåll). Konsekvenserna innefattar både arbetsrelaterade och personliga utfall. Studien bidrar med en integrerad syn på fältet, klargör begreppsförvirring och ger riktlinjer för framtida forskning samt praktiska implikationer för chefer som leder förändringsarbeten.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Hur en förändring tas emot av dem som berörs avgör i hög grad om den lyckas, men forskningen om medarbetares reaktioner var splittrad. Olika forskare hade gett samma fenomen olika namn och olika fenomen samma namn, vilket gjorde det svårt att jämföra resultat. Oreg, Vakola och Armenakis ville samla sextio års kvantitativa studier om reaktioner på organisationsförändring, ordna variablerna i en gemensam modell och visa vad som förklarar reaktionerna och vad de i sin tur leder till. Tidigare översikter hade främst sett förändring på organisationsnivå, inte ur individens perspektiv.

Så gjorde de

Studien är en narrativ forskningsöversikt, alltså en systematisk genomläsning och kategorisering av tidigare studier utan statistisk sammanvägning. Forskarna sökte i två databaser efter termer som reaktioner på förändring, motstånd, öppenhet och förändringsberedskap, och gick dessutom manuellt igenom tio tidskrifter för åren 1980 till 2007. Omkring 700 artiklar övervägdes. Efter att studier utan verklig organisationsförändring, utan mätt reaktion eller med enbart kvalitativ metod hade sorterats bort återstod 79 kvantitativa studier publicerade mellan 1948 och 2007. Varje artikel kodades av en av författarna och granskades av de två andra, och kodschemat växte fram induktivt, alltså ur materialet snarare än från en färdig mall. Reaktioner klassades efter mätskalornas innehåll som affektiva (känslor), kognitiva (bedömningar) eller beteendemässiga (handlingar och avsikter). Urvalen i de ingående studierna varierade mellan 22 och 2 845 personer, med i genomsnitt omkring 254.

Det de fann

Resultatet är en modell med tre delar. Först förutsättningar som fanns före förändringen: medarbetarens egenskaper (till exempel self-efficacy, alltså tilltro till den egna förmågan, och locus of control, alltså upplevelsen av att själv styra sitt öde) och det interna sammanhanget (tillit, stöd, kultur, arbetets utformning). Sedan förutsättningar knutna till själva förändringen: processen (delaktighet, kommunikation, rättvisa, stöd, ledningens kompetens), upplevd nytta eller skada, och förändringens innehåll. Dessa hänger samman med reaktionerna, som i sin tur hänger samman med konsekvenser som arbetstillfredsställelse, avsikt att sluta och hälsa. Den faktor som gav det kanske mest konsekventa och starkaste sambandet med reaktionerna var tillit till ledningen. Förändringsprocessen var den mest studerade kategorin med 42 studier, varav 14 gällde delaktighet. Upplevd nytta eller skada förekom i 34 studier, och i flera av dem låg den variabeln närmare reaktionen än både personlighet och process. Några fynd gick mot förväntan: i en studie gav mer information om förändringen mer negativa bedömningar, i en annan var starkt engagemang i organisationen före förändringen förknippat med mindre positiva reaktioner, och i en tredje hängde nedstämdhet oväntat ihop med högre beredskap.

Vad som talar emot

Översikten är inte en metaanalys. Variablerna var så många och så olika att ingen statistisk sammanvägning var möjlig, och författarna kunde inte heller beräkna hur samstämmiga de var i sin kodning. Slutsatsen om tillit som starkaste faktor bygger därför på författarnas läsning, inte på en beräknad effektstorlek. Nästan alla studier byggde på självrapporter från en enda källa, vilket ger risk för att sambanden överskattas. Ungefär hälften var longitudinella, men många kunde av anonymitetsskäl inte koppla ihop samma individs svar över tid. Endast tre studier hade kontrollgrupper och bara en var randomiserad, så orsakssamband kan sällan slås fast. Bara nio studier undersökte vad förändringen faktiskt bestod i. Underlaget slutar 2007 och rymmer ett kvarts sekel av delvis annorlunda arbetsliv.

Vad det betyder för den som leder

Modellen ger en karta över var reaktioner kommer ifrån. Det som ligger närmast chefens påverkan är processen och sammanhanget: delaktighet, tydlig och ärlig information, upplevd rättvisa och synligt stöd under genomförandet. Tillit till ledningen tycks vara det som väger tyngst, och den byggs över tid, inte under själva förändringen. Studierna pekar också på att medarbetare först och främst frågar sig vad förändringen betyder för dem själva, och att den frågan sällan besvaras tidigt nog. Samtidigt visar undantagen att mer information inte automatiskt ger mer stöd, särskilt om mottagaren inte kan påverka utfallet. Vilken tillit till ledningen finns hos er redan innan nästa förändring tillkännages?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringsberedskap och om motstånd mot förändring ligger nära den här översikten, liksom texterna om kommunikation vid förändring och om stress och återhämtning under omställning.

Viktigaste insikterna

  • 01Förstå medarbetarnas reaktioner som komplexa, innefattande känslor, tankar och handlingar för en mer effektiv förändring.
  • 02Beakta individens egenskaper och organisationens kultur *före* förändringen; de påverkar hur förändring tas emot.
  • 03Var transparent och tydlig med information, samt involvera medarbetare i förändringsprocessen för att minska motstånd.
  • 04Kommunicera tydligt vilka fördelar och potentiella nackdelar förändringen kan medföra för den enskilde.
  • 05Var medveten om att förändringar påverkar medarbetares arbetsnöjdhet, engagemang och välbefinnande på lång sikt.

Så hittar du originalet

—

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling