← Kunskapsbank

Förändringsledning & organisationsutveckling

Omstruktureringen kostar, och några saker dämpar priset

Originaltitel The impact of restructuring on employee well-being: A systematic review of longitudinal studies

Författare
de Jong, T., Wiezer, N., de Weerd, M., Nielsen, K., Mattila-Holappa, P. & Mockałło, Z.
År
2016
Lästid
4 min

I korthet

De Jong med kollegor gjorde en systematisk översikt (systematic review) av longitudinella studier (longitudinal studies) om hur omstruktureringar (restructuring) påverkar anställdas välbefinnande. Översikten omfattar 39 studier publicerade 2000 till 2012, som följt anställda över tid genom omstruktureringar både med och utan personalminskning (downsizing). Bilden var i huvudsak negativ: omstruktureringar påverkade välbefinnandet ogynnsamt, på kort såväl som på lång sikt, och det gällde även när ingen sades upp. Översikten pekar också ut de mellanliggande faktorer som avgör hur hårt det slår. Fysiska krav, egenkontroll (job control), kommunikation, information, utbildning, rättvisa i processen (procedural justice), anställningsotrygghet (job insecurity) och de anställdas acceptans av förändringen hängde samman med hur välbefinnandet utvecklades. Flera av dem är sådant arbetsgivaren råder över. Att bara longitudinella studier togs med är en styrka, eftersom de kan visa hur välbefinnandet förändras efter omstruktureringen och inte bara hur det ser ut mitt i den. Sammanfattningen anger inga effektstorlekar, och studierna skiljer sig åt i hur omstrukturering och välbefinnande mättes, vilket gör en samlad siffra svår att ange.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Omstruktureringar hör till arbetslivets vardag, och tidigare översikter har kopplat dem till sämre hälsa. Men de flesta studier har mätt vid ett enda tillfälle, vilket gör det omöjligt att skilja en tillfällig chock från en varaktig försämring. De Jong och kollegor ställde tre frågor: Skiljer sig effekten på välbefinnandet mellan omstruktureringar med och utan personalneddragningar? Skiljer sig effekten på kort och lång sikt? Och vilka faktorer i arbetet, i förändringsprocessen och hos individen förklarar eller dämpar effekten? Svaren spelar roll för den som vill genomföra en omorganisation utan att göra medarbetarna sjuka.

Så gjorde de

Studien är en systematisk översikt, alltså en genomgång av tidigare forskning enligt förutbestämda sök- och urvalskriterier. Forskarna sökte i tre databaser efter longitudinella studier, det vill säga studier som mäter samma personer vid minst två tillfällen, publicerade mellan 2000 och 2012. Av 1 895 träffar återstod till slut 39 artiklar från 35 studiepopulationer. Omstrukturering definierades som en genomgripande förändring som berör hela företaget eller en hel sektor, till exempel neddragning, nedläggning, fusion eller privatisering, och 27 av studierna gällde förändringar med aviserade neddragningar, 12 utan. Välbefinnande mättes brett: allmän och psykisk hälsa, sjukfrånvaro, fysiska besvär och arbetsattityder som trivsel. Eftersom studierna skilde sig för mycket åt kunde ingen metaanalys, alltså statistisk sammanvägning, göras; resultaten sammanställdes i stället berättande. Uppföljningstiden varierade från två månader till sju år.

Det de fann

Effekten var i huvudsak negativ, oavsett om personal sades upp eller inte. Av 23 studier med neddragningar visade 18 försämrad hälsa, ökad sjukfrånvaro eller sämre arbetsattityder; av nio studier utan neddragningar visade åtta detsamma. Någon tydlig skillnad mellan de två typerna gick därför inte att se. Tre studier fann i stället förbättringar, i ett fall vid en aviserad nedläggning där framtiden var klar för alla. Fjorton studier hade flera uppföljningar: de flesta med mätning före beskedet visade ingen återhämtning, och där återhämtning fanns låg nivåerna ofta fortfarande under utgångsläget. Två studier fann en tillfällig ökning i trivsel som sedan försvann. Bland förklarande faktorer återkom fysiska krav och job control, alltså inflytande över det egna arbetet: kraven ökade och kontrollen minskade, vilket sänkte hälsan. Job insecurity, upplevd otrygghet i anställningen, förklarade effekten i fyra studier och hade en egen negativ effekt i ytterligare fyra. Kommunikation och information (fyra studier), procedural justice, alltså upplevd rättvisa i hur beslut fattades (två studier), samt utbildning kopplad till förändringen (två studier) hängde samman med bättre välbefinnande. Låginkomsttagare pekades ut som sårbar grupp i två studier.

Vad som talar emot

Underlaget är litet och spretigt: bara tre av 39 artiklar mätte före beskedet, under förändringen och efteråt, och färre än hälften hade både referensgrupp och för- och eftermätning. Utan referensgrupp går det inte att veta om försämringen berodde på omstruktureringen eller på något annat som hände samtidigt. I många studier var det oklart om fasta anställningar faktiskt sades upp, vilket gör jämförelsen mellan förändringar med och utan neddragningar osäker. Ingen kvalitetsbedömning gjordes av de ingående studierna. Utfallsmåtten bygger till stor del på självskattning, och nästan alla studier kommer från ett enda företag eller en enda sektor. De faktorer som lyfts fram som skyddande prövades i de flesta fall bara som fristående samband, inte som mekanismer.

Vad det betyder för den som leder

Det studien stöder är enkelt men obekvämt: en omorganisation utan uppsägningar är inte ofarlig för medarbetarnas hälsa, och det går inte att räkna med att effekten går över av sig själv. De faktorer som återkom i flera studier är samtidigt sådana en ledning kan påverka. Tydlig information om vad som ska hända och när, beslut som upplevs som rättvist fattade, utbildning för dem som ska arbeta på nytt sätt, och en uppmärksamhet på om förändringen i praktiken ökar den fysiska belastningen och minskar inflytandet i det dagliga arbetet. Otryggheten tycks vara den starkaste kanalen, och klarhet om utfallet, även ett negativt, tycktes hjälpa. Hur ser den dagliga arbetssituationen ut för era medarbetare ett år efter er senaste omorganisation, och vem vet det?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om förändringströtthet och om stress och återhämtning berör samma mekanismer, och texterna om kommunikation vid förändring tar upp den informationsfaktor som återkom i flera av studierna här.

Viktigaste insikterna

  • 01Även omstruktureringar utan uppsägningar kostar: effekten på välbefinnandet var huvudsakligen negativ oavsett om personal minskades.
  • 02Priset betalas länge: effekterna syntes både på kort och på lång sikt, så uppföljningen behöver fortsätta efter att projektet avslutats.
  • 03Otryggheten är förstärkaren: anställningsotrygghet hörde till det som gjorde utfallet sämre, så besked om vem som berörs bör komma tidigt.
  • 04Kommunikation, information och utbildning dämpar: de hörde till de faktorer som hängde samman med bättre utfall, och de är sådant chefen råder över.
  • 05Rättvisa i processen räknas: hur beslutet fattas och förklaras påverkar välbefinnandet, inte bara vad som beslutas.

Så hittar du originalet

— (2016)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Förändringsledning & organisationsutveckling