← Kunskapsbank

Ledarutveckling & lärande

Forskningen om ledarutveckling kartlagd

Originaltitel A bibliometric review of the leadership development field: How we got here, where we are, and where we are headed

Författare
Vogel, B., Reichard, R. J., Batistič, S. & Černe, M.
Lästid
4 min

I korthet

Utifrån den tomma förfrågan, kan ingen specifik bibliometrisk översikt av Vogel et al. (2020) om ledarskapsutveckling sammanfattas. En sådan översikt skulle typiskt analysera trender, nyckelämnen och forskningsluckor inom området ledarskapsutveckling genom att granska ett stort antal publicerade studier. Den skulle sannolikt belysa dominanta forskningsparadigmer, inflytelserika författare och publikationer, samt identifiera hur fältet har utvecklats över tid gällande metoder och fokusområden. Målet med en bibliometrisk analys är ofta att ge en kvantitativ bild av forskningslandskapet för att informera framtida forskning och praktik. Utan det faktiska underlaget kan inga konkreta slutsatser eller insikter från studien presenteras.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Ledarutveckling är både ett forskningsfält och en stor bransch; artikeln citerar en uppskattning att organisationer lägger över 366 miljarder dollar om året på att utveckla ledarskap. Ändå har översikterna av fältet varit begränsade till vissa tidskrifter, vissa år eller vissa teorier, ofta med subjektiva urval. Vogel, Reichard, Batistič och Černe ville i stället kartlägga hela fältet med objektiva metoder och svara på tre frågor: hur har kunskapen om ledarutveckling vuxit fram, hur ser dess struktur ut i dag och vart är forskningen på väg?

Så gjorde de

Studien är en bibliometrisk översikt, alltså en kartläggning av ett forskningsfält utifrån hur publikationer citerar varandra i stället för utifrån vad författarna själva väljer att läsa. Forskarna sökte i databasen Web of Science på termer som leadership development, leader development och management training och fick 2 390 primärdokument (träffar i sökningen) som i sin tur citerade 78 178 sekundärdokument. Tre metoder användes. Historiography spårar hur primärdokument citerar varandra över tid. Document co-citation, samciteringsanalys, mäter hur ofta två äldre verk citeras tillsammans och visar fältets rötter. Bibliographic coupling, bibliografisk koppling, mäter hur mycket nyare artiklars referenslistor överlappar och pekar mot trender. För varje metod studerades de 100 tyngsta dokumenten, sammanlagt 247 unika. Dessa innehållskodades av sju doktorander och masterstudenter, med 82,9 procent samstämmighet mellan två oberoende kodare.

Det de fann

Kunskapen har förts vidare genom en enda huvudberättelse. I historiografin bildade kärndokumenten tio kluster, men ett kluster med 66 dokument dominerade. Det växte ur praktiska frågor som lärande av erfarenhet, 360-gradersfeedback och chefscoachning och svängde senare mot teori om autentiskt ledarskap och ledaridentitet. I samciteringsanalysen var Days översikt från 2000 det överlägset mest samciterade verket, med styrkan 1 002, följt av klassikerna Bass (717) och Burns (489) samt Lord och Halls artikel om ledaridentitet (632). Av de 100 mest samciterade verken handlade 44 om transformativt ledarskap men bara 33 om ledarutveckling i egentlig mening. I den framåtblickande kopplingsanalysen kom 50 av de 100 tyngsta artiklarna från en enda tidskrift, The Leadership Quarterly. Fyra namn dominerar: Avolio var medförfattare till 19 av toppdokumenten, Day förstförfattare till nio, Bass till åtta och McCall till sex. Kvinnor var förstförfattare till 15 av de 100 mest samciterade verken, bara tre med kön i fokus. Endast 9 av 100 nämnde att ledarutveckling kan ha skadliga effekter. Fältet talar om utveckling på flera nivåer och över tid, men det empiriska arbetet är nästan helt individinriktat.

Vad som talar emot

Bibliometri mäter citeringar, inte kvalitet, och författarna medger att metoden inte kan säga varför ett verk citeras: självcitering, vänskapsband och strategiska hänsyn fångas inte. Sökorden styr kartan; management training togs med men inte leadership training, och andra ordval kunde ha gett en annan bild. En citeringströskel på fem kan ha missgynnat små kluster, även om olika trösklar prövades utan stora skillnader. Web of Science täcker inte all litteratur, och de tyngsta dokumenten speglar ett fält som enligt författarna själva domineras av vita män verksamma i USA. Förslagen om framtida forskning är forskarnas tolkningar, inte prövade hypoteser. En läsare bör också hålla isär vad studien visar: den beskriver vad som beforskas, inte vad som fungerar.

Vad det betyder för den som leder

Studien ger ingen vägledning om vilka insatser som ger effekt; den visar var forskningen har riktat sin uppmärksamhet. För en chef eller HR-ansvarig är tre iakttagelser ändå användbara. Det som säljs som teori om ledarutveckling, till exempel autentiskt ledarskap, vilar på ett litet antal grundtexter vars utvecklingsdelar ännu inte prövats empiriskt. Forskningen om hur grupper och hela organisationer utvecklar sitt samlade ledarskap är tunn, så löften om sådana effekter saknar ofta stöd. Och baksidorna, som utmattning av alltför utmanande uppdrag eller klyftor mellan dem som fick gå programmet och dem som inte fick, är nästan outforskade. Vilka antaganden om hur ledare utvecklas bär er egen organisation på, utan att någonsin ha prövat dem?

Läs vidare på sajten

Artiklarna om ledarutbildningens effekt, om feedback och om reflektion och after action review ligger nära den här kartläggningen, liksom texterna om coaching och självkännedom.

Viktigaste insikterna

  • 01Bibliometriska analyser ger en kvantitativ överblick av forskningsfältet.
  • 02Identifiera trender och nyckelämnen i ledarskapsutveckling genom systematiska översikter.
  • 03Förstå fältets utveckling för att prioritera egna utvecklingsinsatser.
  • 04Var medveten om vilka metoder som dominerar forskningen om ledarskap.
  • 05Använd forskningsöversikter för att informera strategier för ledarskapsutveckling.

Så hittar du originalet

—

Mer inom Ledarutveckling & lärande