← Kunskapsbank

Ledarutveckling & lärande

Insatser för utvecklande mindset, effekten som försvinner i bra studier

Originaltitel Do growth mindset interventions impact students academic achievement? A systematic review and meta-analysis with recommendations for best practices

Författare
Brooke N. Macnamara; Alexander P. Burgoyne
År
2023
Lästid
6 min

I korthet

Systematisk genomgång och metaanalys av insatser som ska förändra människors mindset, alltså föreställningen om huruvida förmåga går att utveckla. Den samlade effekten på studieresultat är i praktiken noll: 0,02, med ett osäkerhetsintervall som täcker både små negativa och små positiva värden. Författarna går igenom studiernas kvalitet och finner att de effekter som rapporterats i litteraturen till stor del kan förklaras av svag studiedesign, brister i rapporteringen och snedvridning i vad som publicerats. Analysen avslutas med rekommendationer för hur framtida studier bör utformas för att frågan ska gå att besvara ordentligt.

Läs originalartikeln →

Utökad sammanfattning

Frågan studien ställer

Enligt mindset-teorin presterar den som tror att egna förmågor går att utveckla, alltså har ett growth mindset, bättre än den som ser förmågorna som fasta. Utifrån teorin har korta insatser tagits fram som ska förändra elevers mindset, och förespråkarna har hävdat stora vinster i studieresultat. Macnamara och Burgoyne ville pröva om den samlade evidensen håller för den slutsatsen, och de ville väga in inte bara hur många studier som finns utan också hur väl de är gjorda.

Så gjorde de

Den här sammanfattningen bygger på artikelns sammanfattning, inte på fulltexten. Studien är en systematisk översikt med tre metaanalyser, alltså statistiska sammanvägningar av tidigare studier. Forskarna gjorde två saker. Först bedömde de varje studie mot en uppsättning goda metodkrav, alltså sådant som behövs för att man ska kunna dra slutsatser om orsak och verkan, till exempel att man kontrollerat att insatsen verkligen förändrade deltagarnas mindset. Sedan vägde de samman effekten på studieresultat i tre steg: alla 63 studier med sammanlagt 97 672 deltagare, därefter bara de 13 studier där insatsen bevisligen påverkat mindset som avsett (18 355 deltagare), och till sist de 6 studier med högst kvalitet (13 571 deltagare). Effekten anges som Cohens d, skillnaden i standardavvikelser, där 0,2 brukar kallas liten, 0,5 medelstor och 0,8 stor. De undersökte också om resultaten skilde sig beroende på vem som gjort studien.

Det de fann

När alla studier räknades med var den genomsnittliga effekten på studieresultat d = 0,05, med ett konfidensintervall från 0,02 till 0,09. Det är en mycket liten effekt, och när forskarna korrigerade för möjlig publikationsbias, alltså tendensen att positiva resultat oftare trycks, var den inte längre statistiskt säkerställd. I det snävare urvalet, där insatsen faktiskt hade förändrat deltagarnas mindset, var effekten d = 0,04 med ett intervall som innefattade noll (från minus 0,01 till 0,10). Bland studierna med högst kvalitet var den d = 0,02 (från minus 0,06 till 0,10), alltså inte skild från noll. Inga av de moderatorer som teorin förutspår, exempelvis att vissa elevgrupper skulle vinna mer, gav utslag. Forskarna fann också stora brister i design, analys och rapportering, och ett mönster som är svårt att bortse från: författare med ekonomiskt intresse av positiva resultat rapporterade betydligt större effekter än författare utan sådant intresse. Slutsatsen är att de effekter som setts sannolikt beror på svag design, bristfällig rapportering och bias snarare än på insatsen.

Vad som talar emot

Det som talar emot är i det här fallet till stor del sådant som talar emot de ursprungliga studierna, men några reservationer gäller översikten själv. Kriterierna för vad som räknas som hög kvalitet är forskarnas egna, och urvalet av sex studier i det sista steget är litet. Studierna handlar om elever och studenter och om studieresultat, inte om vuxna i arbetslivet eller om andra utfall som motivation, uthållighet eller hur man tar emot kritik. Att en kort insats inte flyttar betyg säger inte att själva tankesättet saknar betydelse; det är effekten av insatserna som prövas. Sambandet mellan ekonomiskt intresse och effektstorlek är observerat, inte experimentellt, och kan ha andra förklaringar än att någon friserat resultaten.

Vad det betyder för den som leder

Growth mindset har blivit en vanlig ingrediens i ledarprogram och medarbetarutbildningar, ofta i form av en kort föreläsning eller övning. Den här studien ger skäl att sänka förväntningarna på vad en sådan insats kan åstadkomma på egen hand, åtminstone om man hoppas på mätbara prestationsvinster. Den ger också en mer allmän lärdom om hur man läser evidens: en stor samlad effekt i en översikt kan krympa till nästan ingenting när man bara räknar de studier som faktiskt gjorde det de sa sig göra. Det gäller att fråga vem som mätt, hur och med vilket intresse. Vilka av de utvecklingsinsatser ni köper in i dag har ni själva sett övertygande underlag för?

Läs vidare på sajten

Se även artiklarna om ledarutbildningens effekt och om lärstilar, som båda handlar om populära idéer som prövats mot samlad evidens, samt texterna om feedback och självkännedom.

Viktigaste insikterna

  • 01Den samlade effekten på studieresultat är 0,02, alltså i praktiken ingen
  • 02Osäkerhetsintervallet täcker både små negativa och små positiva värden
  • 03De positiva resultat som rapporterats förklaras till stor del av svag design och publiceringsbias
  • 04Kritiken gäller insatserna, inte frågan om huruvida föreställningar om förmåga finns
  • 05Författarna föreslår hur framtida studier bör utformas

Så hittar du originalet

— (2023)

Ingen PDF är uppladdad för den här artikeln. Referatet och de svenska insikterna ovan är skrivna här på sajten — originaltexten ligger hos förlaget och kan kräva åtkomst via bibliotek eller lärosäte.

Mer inom Ledarutveckling & lärande